Läraren i fritidshem: Vårt uppdrag har ökat – men resurserna krympt
Tänk om jag en vanlig skoldag kunde få gå hem från jobbet och känna mig tillräcklig, skriver läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
Debatt I takt med att kraven på fritidshemsverksamheten har ökat har förutsättningarna försämrats. Vi vill locka eleverna att stanna kvar på eftermiddagarna, samtidigt som vi knappt räcker till när de väljer att göra det, skriver läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
Jag tog examen som fritidspedagog årsskiftet 1999/00 efter tre år på Lärarhögskolan i Stockholm. Efter det har jag även läst in ämnet bild via Lärarlyftet och är behörig i bild till och med årskurs 6.
Under mina yrkesår har det hänt en hel del med fritidshemsverksamheten. Förr hade vi Skolverkets allmänna råd att förhålla oss till, numera har vi läroplan och centralt innehåll. Vi ska göra pedagogiska planeringar, dokumentera och utvärdera.
Förr var vi fler pedagoger med bättre (och till viss del egna) lokaler. Numera delar vi lokal med skolan och vi har en stor del av vår verksamhet i klassrum med bänkar. Bemanningen har konstant minskat genom åren.
Ny titel – men mindre resurser
Jag brinner för fritidspedagogik och tycker att det är väldigt roligt att jobba med mina elever, både under skol- och fritidstid. Fritidspedagogiken ska utgå ifrån elevernas intressen, men också hjälpa dem hitta nya intressen. I fritidspedagogik är relationen en grundsten.
Jag är utbildad för att leda grupper i åldern 7–12 år och för att undervisa i bild under skoltid. Titeln är numera lärare i fritidshem.
I takt med att kraven på fritidshemsverksamheten har ökat har förutsättningarna minskat. Bemanning och lokaler begränsar ofta möjligheterna. Vi kan inte skapa en lustfylld miljö, vi kan inte ha pågående projekt som står framme eller spara ett kojbygge. Allt måste städas undan och förberedas inför morgondagens lektioner.
På loven blommar fritidshemmet
Uppdraget är komplext. Fritidshemmet är frivilligt vilket gör att vi sällan når alla elever. Eleverna går hem olika tider, ibland mitt i en pågående aktivitet, de kommer en onsdag, men väljer att gå hem tidigt en annan onsdag vilket gör att det blir svårt att göra klart exempelvis skapande. Eftersom fritids är elevernas fria tid kan vi bara uppmuntra dem att delta, men inte tvinga. Vi vill locka eleverna att stanna kvar på eftermiddagarna samtidigt som vi knappt räcker till när de väljer att göra det.
På loven får fritidshemmet blomma. Då är många elever lediga vilket möjliggör att vi kan åka på fler utflykter, låta kojor och pyssel få ligga kvar, spela spel och baka med eleverna, hinna prata mer med eleverna och framför allt hinna stanna upp och lyssna mer på eleverna.
Känner mig ständigt otillräcklig
Att lyssna in elevernas önskemål och intressen är en viktig del i fritidshemmet. Likaså att hinna med de där viktiga och djupa samtalen med eleverna och att stötta dem i att hitta vänner och lösa konflikter.
I vardagen har jag svårt att hinna med allt detta. Jag hinner med vissa stunder, vissa elever. Så borde det inte vara. Jag borde känna att jag hinner med ALLA elever. Behov borde inte behöva ställas mot behov.
Beslutsfattare måste prioritera fritidshemmet och se vår verksamhet som en viktig arena för att fånga upp elever. Fritidshemmet har potential att förebygga och rädda barn. På riktigt.
Tänk om jag en vanlig skoldag kunde få gå hem från jobbet och känna mig tillräcklig. Som på loven.
Helén Englund Dock, lärare i fritidshem i Tyresö.
LÄS OCKSÅ:
Debatt: Skolfrånvaro får inte bli en prestigekamp
Så tar fritidsläraren vara på elevernas skrivlust
Fritidsläraren: ”Sanningen är att jag inte fattar hur jag orkar”
