Emelie Brangelid Freij (höger) började som Johanna Erléns VFU-student.
Till startsidan
Full fart på Lovisa och Jonelle, som föreslagit att man kan klä ut sig på fritidshemmet. Läraren i fritidshem Emelie Brangelid Freij i bakgrunden.
Fokus
På Talavidskolans fritidshem i Jönköping är i stort sett alla tjänster tillsatta med behöriga lärare.
– För att få till goda villkor och bedriva bra fritidsverksamhet så måste det finnas folk som vet vad det handlar om, säger Johanna Erlén, lärare i fritidshem.
Solen skiner, men det blåser en kylig höstvind från Vättern på Talavidskolans utegård i Jönköping. Ett 50-tal barn klättrar på ställningarna eller spelar king. På gården syns också flera lärare i fritidshem i sina gula västar.
Jönköping har drygt 23 elever per behörig lärare i fritidshem. Jämfört med andra kommuner ligger den bra till i statistiken. I en tredjedel av kommunerna är det fler än hundra elever per behörig lärare i fritidshem, visar en sammanställning från Sveriges Lärare.
Johanna Erlén är lärare i fritidshem på Talavidskolan. Hon berättar att 15 av 16 tjänster är tillsatta med behöriga lärare i fritidshem på skolans fem avdelningar.
Hon ser flera fördelar med att ha många behöriga kollegor.
– Utbildad personal i fritidshemmen ökar likvärdigheten i våra fritidshem och gör kvaliteten på undervisningen och verksamheten bättre. Vi utgår från läroplanen och elevgruppens intressen, behov och erfarenheter. På Stjärnfallet där jag jobbar är vi tre lärare i fritidshem och en elevassistent på 50 elever i årskurs 3, säger Johanna Erlén, som utnämndes till Årets lärare i fritidshem för fyra år sedan.
Hon tog examen 2003 som fritidspedagog och har arbetat på Talavidskolan sedan 2004.
– Jag har alltid haft många behöriga kollegor så jag kan inte jämföra med hur det hade varit annars. Men vad jag har hört från andra städer så förstår jag att vi har det bra.
Johanna Erlén berättar att närheten till högskolan i Jönköping bidrar till den höga lärartätheten på fritidshemmen.
– De studerar här och några blir kvar i stan. Vi är en VFU-skola och flera av oss fritidslärare är utbildade handledare. Det blir som en god cirkel. Vår skola ligger dessutom väldigt centralt med bra kommunikationer.
Emelie Brangelid Freij (höger) började som Johanna Erléns VFU-student.
Kollegan Emelie Brangelid Freij har arbetat som lärare i fritidshem i tio år på Talavidskolan. Hennes första kontakt med skolan var som student.
– Johanna var min VFU-handledare så jag blev kvar efter det. Jag förstår att vi har bra förutsättningar i arbetet. På olika nätverksträffar hör man ibland att det på vissa ställen bara finns en behörig som ensam får ansvara för all fritidsverksamhet. Här ligger vi alla på samma nivå. Vi förstår vad fritidshem handlar om och vi driver systematiskt kvalitetsarbete, säger Emelie Brangelid Freij.
På hennes avdelning Vintergatan är det tre lärare i fritidshem och en elevassistent på 63 inskrivna elever från årskurs 2.
Båda betonar trygghet och relationer som grunden för ett bra fritidshem.
– Fungerande rutiner är en del. Genomtänkt verksamhet är viktig och att skapa trygghet i gruppen bland annat med samarbetsövningar. Vi vill ha en varierad verksamhet som erbjuder olika slags aktiviteter, men även tid för fri lek säger Johanna Erlén.
Emelie Brangelid Freij talar om att hitta en bra balans mellan vad eleverna vill göra och samtidigt utmana dem att upptäcka nya intressen och lära känna nya kamrater.
– Vi får in målen med fritidshem genom skapande, språkutveckling, lekar och fysisk aktivitet och vi har nära till naturen.
Johanna Erlén menar att flera behöriga lärare i fritidshem bidrar till att skapa goda villkor i arbetet.
– För att få till bra villkor och bedriva en bra fritidsverksamhet så måste det finnas folk som vet vad det handlar om. Att vara starka tillsammans och driva fram det man vill göra. Det blir en annan kvalitet i verksamheten med meningsfull undervisning där man vet målet och syftet.
På Stjärnfallet spelar nu Johanna Erlén Vildkatten med eleverna Elliot, Jonelle, Lovisa och Sara. Hundratals bilder syns i cirkeln som ligger på den röda mattan. För eleverna gäller det att snabbt hitta rätt bild när deras lärare lägger ut ett kort.
I dag råder det förväntan i luften. I eftermiddag blir det disko. Det är två elever på avdelningen som har önskat aktiviteten genom Idébomben. Målet är att alla elever ska få komma med en idé och vara med att genomföra den.
Lovisa har dessutom föreslagit att man kan klä ut sig.
– Det blir lite extra roligt, säger hon i svart stormhatt och clownhår.
Kompisen Enes är ute på gården och spelar king i väntan på diskot. Han trivs på fritidshemmet.
– Det är roligt med allt man kan göra. Det blir en paus från lektionerna. När jag hade Idébomben var det mörkerdunken i gympasalen, säger han.
Sara och Jonelle ser till att det blir nybakat på fritidshemmet, med Johanna Erlén.
Samverkan med skolan ser olika ut för lärarna i fritidshem. Några undervisar i ett ämne i den årskurs som de har ansvar för på fritidshemmet. Några är med i rörelseteamet med rastverksamhet och några jobbar i klass.
Erica Karlsson arbetar som rektor på Talavidskolan. Hon har haft relativt lätt att rekrytera behöriga lärare i fritidshem.
– Ambitionen är så klart att vi ska försöka få behörig personal. Jag har varit med och rekryterat till sex tjänster på fritidshemmen. Alla är utbildade. Vi har en bra blandning mellan de som har jobbat i flera år och de som är relativt nyutbildade. En viktig del för kvaliteten utöver utbildning är att de har utrymme för planering, säger Erica Karlsson.
När det gäller planering följer skolan den nya riktlinjen i Jönköping, berättar Johanna Erlén. Den innebär 32 timmar undervisning i elevgrupp och 7,5 timmar för olika slags planering och konferenser.
– Jag undervisar även i bild i årskurs 3 och har egen planeringstid för ämnet, säger Johanna Erlén.
– Jag är it-ansvarig och det tar en del tid från min skolsamverkan, säger Emelie Brangelid Freij.
Men utbildad personal och tillräcklig planeringstid är inte hela lösningen för fritidshem med god kvalitet.
– Det behövs rätt förutsättningar, inte för stora barngrupper, ändamålsenliga lokaler och en stöttande skolledning. Utan de sakerna på plats blir det svårare att bedriva bra undervisning, säger Johanna Erlén och går upp för trapporna mot Stjärnfallet där det ska bli disco.
Krönika Jag startade ett halvklassprojekt om digital hälsa för att förstå barnens digitala värld – på riktigt. Utan pekpinnar och dömande. Resultatet blev att eleverna såg på sina digitala vanor med nya ögon, skriver Andreas Härjefors, lärare i fritidshem.
Debatt Det vi såg under Fritidshemmens dag var egentligen något mycket större än en lyckad temadag. Det handlar om vilket samhälle vi vill bygga, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Panelen Elever som inte dyker upp är ett problem.
Npf Läraren: ”Vi har styrt upp det helt otroligt”
Fritidshem Uppsala Waldorfskola firar med temadag om mat: ”Spännande”
Arbetsmiljö Otillräckliga anpassningar och en stökig miljö är vanliga hinder.
Hot och våld Pedagogerna måste få tid för planering och att kartlägga vilka situationer som är svåra för barnen och som gör att de känner sig trängda och använder våld, säger forskaren Julia Wester.
Forskning Problematiskt att låta politiska ambitioner prägla aktiviteterna som prioriterades, visar ny studie.
Krönika Under min yrkeskarriär har jag ibland hört från kollegor att det är skönt att arbeta med de äldre barnen, för de går hem. Och då blir det lugnare på fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Forskning forskaren Catarina Andishmand: ”Fritidshemmets kontakter med vårdnadshavare bör uppmärksammas mer”
Reportage Många föräldrar uppskattar att få veta mer om hur deras barn har det på fritids, säger Irina Eriksson, lärare i fritidshem.
Fortbildning Förvaltningsrätten tvingade Skolverket att ändra sitt beslut – och nu har myndigheten även ändrat sina rutiner.
Praktiska tips Tipspromenaderna skapar samarbete mellan yngre och äldre elever.
Forskning Barnen behöver lära sig att reda ut sina konflikter själva, säger forskaren Andreas Lieberoth.
Krönika Kulturen är det svåraste att förändra på en skola, skriver Sofia Grimm.
Fritidshem Markant ökning av inskrivna elever sedan Stockholms stad slopade avgiften.
Panelen Vad skulle du vilja göra mindre av i ditt arbete? Och vad vill du göra mer av?Vi bad tre lärare i fritidshem svara.
Debatt Fritidshemmet har något aktivistiskt över sig. Det är som att ända sedan vi äntrade skolans värld har vi tvingats skrika för att behålla vår identitet och när det påtalas möts det av en organisation som tycker man är jobbig, skriver läraren i fritidshem John Svedling.
Min metod Bäst i test-dagen prövar elevernas samarbets- och problemlösningsförmågor.
Reportage När eleverna fick större ansvar för fritidshemmet började det hända positiva saker.
Debatt Trots att fritidshemmet varje dag tar emot över en halv miljon barn har verksamheten fortfarande ingen självklar fysisk plats i skolan, skriver John Svedling, lärare i fritidshem i Stockholm.
Debatt När fritidshemmet får en egen plats i utvecklingssamtalet synliggörs att även detta är en central del av skolans utbildningsuppdrag, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Krönika Utbildningen ger mig större pondus i mitt dagliga yrkesutövande. Men den innebär också något mer – ett ansvar för att synliggöra fritidshemmets uppdrag, skriver Andreas Härjefors, nybliven lärare i fritidshem.
Boktips Vi kan skapa läsengagemang på fritidshemmet genom att erbjuda flera olika vägar in i läsning, säger författaren och läraren i fritidshem Kim Sjöberg.
Guide Från rolig grej till engagemang och gemenskap.
Forskning En ny studie visar på fyra vanliga roller som barnen ges, och tar, i fritidshemmet, roller som kan vara både identitetsstärkande och skapa motståndskraft inför framtida utmaningar.
Debatt När vi envisas med att kalla fritidshemmet för ”fritids” suddar vi ut skillnaden mellan pedagogisk verksamhet och barnpassning, skriver Jimmy Kissi Andersson, biträdande rektor på Lycée Français Saint Louis i Stockholm.
Arbetsmiljö Lärarna Emilia Thomke, Axel Johansson och Lowisa Hanzén ger sin syn på regler i fritidshemmet.
Krönika I allt prat om straff och hårdare tag har jag två berättelser från fritidshemmet som jag vill dela med mig av, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Undrar du hur du ska få barnen på fritidshemmet att röra på sig och bli intresserade av vinter-OS? Bergetskolans fritidshem i Orsa har svaret med sitt OS-tema.
Min metod ”Eleverna märker inte hur mycket de faktiskt läst.”
Reportage ”Jag brinner verkligen för att öka elevernas rörelse.”
Krönika Nu är det dags att alla partiledare visar, konkret och tydligt, hur de tänker göra landets fritidshem bättre – för både barn och personal, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Debatt Vi kan inte förbjuda allt som liknar något som varit farligt. Om vi gör det tar vi ifrån barnen både deras värld och deras lärande, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Forskning På fritidshem där de flesta elever har olika etniska bakgrunder fungerar det sociala samspelet väl, men barn med helsvensk bakgrund hamnar ofta utanför, visar en ny studie.
Debatt Jag har vid flera tillfällen utsatts för våld, bland annat genom slag, sparkar, bett och stenkastning, skriver läraren i fritidshem Cia Wigström, som menar att leken måste få ta större plats, såväl i hemmet som i förskola och fritidshem, för att vända utvecklingen.
Krönika Tänk ändå, när barn själva sätter fingret på det fina och vackra med just fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Tips På Strömsholms fritidshem får barnen ”bokbada” rejält.
Krönika Vad händer när treorna kliver vidare mot mellanstadiet och sedan ännu högre upp i årskurserna? Lever något av det vi byggt kvar? Ja, mer än man kanske tror. Och i veckan fick jag en tydlig påminnelse om det, skriver Andreas Härjefors.
Panelen Så svarar tre lärare om prylar och statussymboler bland eleverna.
Lön Lönen för lärare i fritidshem är i genomsnitt 37 166 kronor i månaden, enligt lönestatistik från 2025. Men variationen är relativt stor beroende på var i landet man arbetar.
Lärarpriser Gustav Sundh har tilldelats Freinetrörelsens demokratipris 2025: ”Oerhört hedrande och stort”.
Gästkrönika Nästa gång någon frågar ”Vad lär man sig egentligen på fritids?” kanske svaret är: ”Man lär sig att ställa frågor. Att undersöka. Att tänka. Och att se världen i en bubbla”, skriver Maria Ljung.
Debatt I många skolor innebär samverkan bara att fritidspersonal placeras i klassrummet för att ge resursstöd, skriver Osman Jama, fritidshemslärare och förstelärare i fritidshem i Tyresö.
Krönika Det är så viktigt att vi vänder blicken mot vårt sätt arbeta och organisera verksamheten, skriver Sofia Grimm.
Reportage Barnen växer när leken tas på allvar: ”De vill fatta sina egna beslut”.
Kompetensutveckling ”En fyrkantig tolkning som straffar lärare i fritidshem. Vi ska kontakta Skolverket och regeringen”, säger Hanna Almcrantz hos Sveriges Lärare.
Vår metod De skapar gemenskap på skolgården med styrda aktiviteter.
Debatt Eftersom vi är en välfärdsprofession åligger det faktiskt oss att driva frågor som rör våra förutsättningar att arbeta med barns fritid, skriver Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och universitetsadjunkt, Malmö universitet.
Debatt Fritidshemmen har en enorma potential att bidra till språkutveckling och motverka klyftor, skriver Magdalena Bull, chef för lågstadiet och fritidshem på Engelska skolan.