Grimm: Ibland måste omsorg komma före lärande
Krönika När vi anpassar verksamheten efter barnens behov behöver vi inte bara se till deras utveckling, utan också deras välmående. Det skriver Sofia Grimm, lärare i fritidshem och utvecklingsledare för fritidshem i Täby.
En tid tillbaka fick jag frågan om hur elevernas intresse och inflytande får plats i anpassningar för elever i behov av särskilt stöd. Vidare hur det genererar en meningsfull fritid för eleven. Hm, ja, det var knepigt att svara på. Jag tvingades verkligen att tänka och reflektera på ett djupare plan.
Fritidshemmet är en plats där alla får utrymme. Fantastiskt ändå! Elever i behov av särskilt stöd får plats i fritidshemmet, vi behöver bara skapa bra förutsättningar. Tänk vilket tillfälle vi har att få ge alla elever det sociala utbytet och allt annat som vi kan skicka med in i framtiden. Mitt i vardagens sorlande fritidshem genomförs anpassningar så att elever i behov av extra stöd fungerar i grupp och får förutsättningar att ta sig igenom eftermiddagen. Men sedan då? Under samtalet med frågeställaren insåg jag att jag måste tänka längre.
Hans intresse och erfarenheter styr vad han tycker är kul.
Simon är autistisk. Han tillbringar varje eftermiddag själv på sin favoritgunga och det swishar för glatta livet fram och tillbaka. Får han en meningsfull tid på fritids? Ja, det tycker han nog. Jag håller med honom på sätt och vis. Hans intresse och erfarenheter styr vad han tycker är kul. Och där ser vi glimten av elevinflytande, att få rå om sin egen tid. Alltså låter vi honom sitta där. Men all den sociala träning som sker i mötet med andra blir det ju inte så mycket av.
Markus har det tufft på alla plan, såväl i skolan som hemma. Det busas lite väl mycket tillsammans med några kompisar och vi vill hjälpa dem att bryta spiralen som de själva uttryckt är påfrestande, trots att de älskar att leka tillsammans. Jag och Markus kommer överens om att vi under en begränsad period tillsammans ska välja vad han ska göra på fritids mellan klockan tre och fyra, då olika aktiviteter erbjuds. Han får välja mellan två eller tre aktiviteter på en eftermiddag, för att hjälpa honom att ibland bryta gruppkonstellationen. Och för att skapa en paus som ger honom kraft och ork att umgås på ett bra sätt med kompisarna resten av eftermiddagen.
Vi tar mindre hänsyn till elevinflytande för Markus i jämförelse med Simon. Blir Markus fritidshemstid mindre meningsfull? Kanske. Men en gång när han kom tillbaka från ”Skogspatrullen”, en av tre aktiviteter som han kunde välja mellan den dagen, lyste han som solen. De hade tittat på insekter med lupp och lekt trädkull. Så fort han såg mig undrade han om det var ”Skogspatrullen” i morgon också. Troligtvis blev hans fritidshemstid meningsfull. Är det hans intresse? Nej, men det kan bli. Anpassningen tog delvis bort elevinflytandet, men han hade troligtvis inte gått till ”Skogspatrullen” om vi inte gjort anpassningen.
Då är omsorgen om barnet som människa viktigast och lärande och utveckling kommer i andra rummet.
Det finns inget enkelt svar på hur vi hittar balansen mellan anpassningar, elevinflytande och en meningsfull fritidshemstid. Ibland behöver vi göra anpassningar för att barnet först ska må bra en stund under dagen, bara få andas ut. Då är omsorgen om barnet som människa viktigast och lärande och utveckling kommer i andra rummet. Men jag ser samtidigt till att ta reda på vad Simon tycker är roligt, så att jag kan locka in honom i ett socialt sammanhang en liten stund en eftermiddag. Kanske Simon också gillar att studera insekter med lupp. Jag tänker också på att Markus vissa gånger ska få välja helt fritt.
LÄS ÄVEN
Grimm: Vad är vi egentligen värda i skolans värld?
