Projektet är ett trepartssamarbete mellan skolan, Unga Operan och fastighetsägaren. Kulturstrategen Mirja Timmerlid har följt projektet från start och är nöjd med att en fortsättning nu är beslutad.
Unga Operan låter eleverna ta ton: ”Som fritidsgården”
Ska man behålla barnens fokus behövs högt tempo. Erfarne Operapedagogen Patrik Blom lyckades guida hela klassen förbi slagverken utan ett enda solo.
Reportage
Influencer, youtuber, e-sport- eller fotbollsproffs.
Barnen i Sveriges utsatta områden när liknande drömmar om framtiden som andra barn.
Förutom i Flemingsberg söder om Stockholm. Här vet man mest i Sverige om opera och balett.
I Flemingsberg, en av Stockholms södra förorter, finns två områden som polisen klassificerat som utsatta och som präglas av hög otrygghet och oro. Andelen utrikesfödda är hög, kulturerna många och segregationen problematisk.
Siffrorna som redovisas är nedslående, runt hälften av invånarna känner sig rädda för att bli utsatta för brott vilket fått polisen att utfärda medborgarlöften i syfte att öka tryggheten. Det ska patrulleras mer och speciellt utsatta miljöer ska få ökad polisiär närvaro.
Men mellan polisbilar och utryckningsfordon växer drömmar om framgångsrika idrotts- och mediekarriärer hos områdenas yngsta. För 1 287 lågstadiebarn har en dörr till en spännande och tidigare okänd värld öppnats på glänt, en värld som är tänkt att så ett frö hos barnen om ett rikare och mer empatiskt liv.
Kungliga Operan och Dramaten hade länge haft sina gemensamma dekorateljéer, verkstäder och repetitionslokaler i ett gammalt kafferosteri i Gäddviken i Nacka. När fastighetsägaren för några år sedan i stället ville ha bostäder i byggnaden kläcktes idén att göra Flemingsberg till en knutpunkt för kunskap, kultur och kreativitet.
KTH, Södertörns högskola, Karolinska institutet liksom Universitetssjukhuset fick sällskap av Dramaten och Unga Operan.
Nya förebilder på Operan
En skräddarsydd fastighet med mycket högt i tak, bildligt och bokstavligt, slogs upp – och barn från fyra skolor i tuffa områden bjöds in av Operans pedagoger. Influencer och videokreatör fick plötsligt konkurrens av en rad andra yrken. Dansare, dekormålare, maskörer, repetitörer, rekvisitörer …
– Våra elever kommer i stor utsträckning från socioekonomiskt utsatta områden och har ofta en annan kulturell bakgrund. För vissa elever kan det innebära färre möjligheter att möta förebilder från ett brett yrkesliv, säger Natalia Sofya, lågstadielärare på Kästaskolan i Flemingsberg.
På Operan hittade de förebilder.
– Att komma till Operan och se alla olika arbetare, dekormålare, snickare, svetsare, musiker, dansare … Operan väcker tankar hos barnen som bygger deras självkänsla. De känner sig välkomnade in i en värld som annars skulle vara mycket främmande.
Att träffa verksamma konstnärer och pedagoger får eleverna att växa. Läraren Natalia Sofya ser besöken hos Unga Operan som ett utmärkt exempel på det kompensatoriska uppdraget.
För Natalia Sofya är det första besöket men för hennes elever är det redan vardag. De har varit med tidigare och när Operans pedagog Patrik Blom samlar klassen inför besöket håller han upp en bild på ett märkvärdigt hus och frågar om eleverna känner igen det?
– Meh, det är ju Operan i stan. Där har vi varit.
Ett bevis för att projektet som pågått i tre år och som nu fått klartecken för en förlängning gjort nytta.
– Det här är ett utmärkt exempel på när det kompensatoriska uppdraget fungerar. Projektet jämnar ut skillnader och skapar en ökad likvärdighet, säger Natalia Sofya.
Aktiviteterna i Unga Operans lokaler kopplas ihop med elevernas undervisning, ofta av läraren, ibland av eleverna själva.
– Efter senaste besöket hade vi lektioner om att smälta metaller och då var det genast elever som kopplade det till svetsningsarbetet de sett i Operans verkstad.
Operan lika självklar som fritidsgården
Unga Operans konstnärliga chef, Ellen Lamm, ler förtjust åt barnens brist på tillgjord respekt. Som uppvuxen i ett kulturhem och med en livslång skådespelarkarriär har storslagna byggnader, berömda och mytomspunna regissörer alltid varit självklart för henne.
– För många förknippas opera med elitism och snobbism och att det krävs diger förkunskap för att vara värdig att ta del av den. Men så behöver det inte vara. För eleverna i Flemingsberg är Operan numera lika självklar som den lokala fritidsgården, säger Ellen Lamm.
En råtta, en dolk och ett svärd. När rekvisitaskåpet öppnades klev den inre riddaren fram hos många av eleverna.
Pedagogerna som möter eleverna har egna specialområden. Patrik Blom är dansare, andra är experter på mim, sång, skådespeleri … Skillnaderna används för att väva in besöken till undervisningen.
– Vi vill koppla besöken till skolans ämnen, historia, såklart, men även svenska, samhällskunskap, NO och de estetiska ämnena. Men ytterst handlar det om alla barns rätt till kultur. Det vidgar ens värld, en värld som kan ge, nej, ger ett rikare inre liv och mer empati, en värld som alla barn har rätt att känna till och få vara en del av, säger Ellen Lamm.
Andligt, men även världsligt.
– Att eleverna får se hur föreställningar byggs upp ger dem viktiga verktyg. Att se att vuxna kan jobba med sådant här, konst, musik, teater, att det är möjligt att ha ett jobb där man ”leker”.
”Alla äger vårt hus”
Under tre år har 51 lågstadieklasser deltagit i närmare 300 klassaktiviteter.
– Operan har blivit en del av området. Alla äger vårt hus, kan man säga, och efter åren som det här projektet pågått är det underbart att kunna säga att eleverna i Flemingsberg är de som vet mest i Sverige om opera och balett, säger Ellen Lamm.
