Rayan Dahir och Léah Akpinar Björklund övar på att ta venprov. Inom kort ska de ut på sin sista APL-period. Foto: Oskar Omne.
Till startsidan
Eva Magnusson och Stefan Karlsson hoppas att det kommer finnas mer tid att ”grotta ner sig” i respektive ämne. Foto: Oskar Omne.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
I entréhallen på Westerlundska gymnasiet i Enköping möts man av en doft av nytt trä blandat med dofter från dagens lunch. Skolan är nybyggd och lärarna håller på att förbereda sig för en ny reform: Gy25, som startar i höst. Eva Magnusson har jobbat i fyra år som yrkeslärare på vård- och omsorgsprogrammet. Hon har en bakgrund som undersköterska i äldreomsorgen och har valt att utbilda sig till yrkeslärare. Nu ser hon fram mot Gy25.
– Jag har ju inte jobbat så länge som lärare och har därför inte hunnit med så många förändringar. Jag känner mig ganska trygg inför det som ska förändras. Men visst är det en del att sätta sig in i.
Stefan Karlsson, som är yrkeslärare på el- och energiprogrammet, gör sitt första år som lärare efter 20 år som elektriker.
– För mina ämnen blir det nog inte så stora skillnader med Gy25. Jag har många icke nivåstigande ämnen. Installationsteknik har dock tre nivåer. Men en förändring är ju ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Dessutom får vi undervisa i två system parallellt, säger han.
Eva Magnusson kommer få ett par ämnen med två nivåer. Det är gerontologi och geriatrik samt social omsorg. En utmaning, som hon ser det, är att få tillgång till nya läromedel.
Elin Hållén Quas, programrektor.
– Boken om social omsorg kommer att släppas först i juni och sedan kommer ju eleverna i augusti. Så det är lite frustrerande även om jag ju i början kan använda de läromedel som jag har nu.
När ämnesbetygen införs kommer eleverna bedömas för vad de kan i slutet av sina studier. Lärarna på Westerlundska gymnasiet är inte så oroliga över att eleverna kommer att vara taktiska och pröva för betyg i högre nivåer utan att ha klarat de tidigare nivåerna. De behöver sina poäng för att få examen.
– Jag tror även att man bör ha läst den första nivån för att sedan klara nivå två kunskapsmässigt. Progressionen löper genom alla nivåer, säger Stefan Karlsson.
Elin Hållén Quas är programrektor för programmen vård och omsorg, el och energi samt barn och fritid. Framför sig har hon de nya poängplanerna för yrkesprogrammen.
– Gy25 är uppbyggd så att den kunskap som du får i nivå ett behövs för att förstå och klara av nivå två. Men det kan nog vara någon elev som försöker vara taktisk och pröva för en högre nivå utan att ha klarat den lägre nivån, säger hon.
Rayan Dahir och Léah Akpinar Björklund övar på att ta venprov. Inom kort ska de ut på sin sista APL-period. Foto: Oskar Omne.
En av intentionerna med Gy25 är att minska stressen och fragmentiseringen i gymnasiet, både för elever och lärare. Elin Hållén Quas tror att just det också blir en effekt.
– Jag tror att bedömningshysterin kommer att minska och att vi kan fokusera mer på undervisning och lärandet. Det blir inte lika många betygskriterier så lärarna kan komma ifrån det ständiga ”checkandet”.
Eleverna ska få längre tid till att fördjupa sig i ett ämne innan det slutliga betyget sätts. Lärarna ska också ges bättre förutsättningar att undervisa långsiktigt och med en helhetssyn, förklarar Eva Magnusson.
– Progression jobbar vi även med i dag. Det är roligt att följa ettorna tills de blir fullfjädrade undersköterskor. Men visst hoppas jag att det blir luftigare med Gy25 och att jag som lärare kan grotta ner mig i det centrala innehållet om vad mina elever ska kunna. Om man som lärare får styrning med pedagogisk frihet så kan det här bli bra. De som inte uppskattar den större friheten kanske kan uppleva reformen som svårarbetad.
”Om man som lärare får styrning med pedagogisk frihet så kan det här bli bra.”
Stefan Karlsson trivs utmärkt som lärare och tänker att han borde ha börjat tidigare i skolvärlden.
– Det är ett skönt kvitto när man ser att eleverna förstår och att det man lär ut uppskattas. Efter flera år i branschen vet jag vad de stöter på som elektriker och vad de bör kunna. Så nästa år får jag ge dem det både i Gy11 och Gy25 men det ska nog gå bra.
För att få grundläggande högskolebehörighet behöver eleverna bland annat läsa svenska nivå 3. De flesta på Westerlundska gymnasiet som nu satsar på högskolebehörighet gör det inom 2 500 poäng. Elin Hållén Quas berättar att de började förbereda sig för Gy25 för drygt ett år sedan med diskussioner, studiedagar och tid i arbetslagen. De har bland annat använt material från Skolverket och läst och tittat på filmer från Anna Karlefjärd, föreläsare och utbildningsledare vid Karlstad universitet. Hon ska även besöka skolan.
Elin Hållén Quas hoppas att lärarna genom Gy25 ges mer tid att sitta tillsammans och prata undervisning.
– Yrkeslärarna kanske inte tycker att det är så jättestor förändring jämfört med lärare i svenska, matte och engelska där det är fler förändringar. I yrkesämnen jobbar man redan mycket med progression och flera yrkesämnen har bara en nivå i Gy25. Men sedan finns det nog någon lärare som hellre vill vara kvar i det som var förr. Men de finns överallt i alla branscher.
Hon är samtidigt medveten om att många lärare är förändringströtta.
– Det är inte så konstigt. Skolan får nya reformer hela tiden, vi byter betygssystem och man gör om programmen. Men jag märker ändå att väldigt många lärare är positiva till den här nya gymnasiereformen.
Två kurser som är populära i det individuella valet på de olika yrkesprogrammen är den om etik och människans livsvillkor och kursen om drycker och ansvarsfull dryckeshantering. De finns inte med framöver.
– Här får vi plocka in något annat. Det är också oklart vad som kommer att hända med kursen makt, normer och kön, som Skolverket drog tillbaka i december, säger Elin Hållén Quas.
Ett nytt valbart ämne på yrkesprogrammen blir AI som kommer att ingå i el- och energiprogrammet på Westerlundska gymnasiet. Som programrektor ser Elin Hållén Quas att det kan bli en del extra kostnader initialt, bland annat för nya läromedel.
– Jag gissar att läromedelsföretagen gnuggar händerna nu. Pappersböcker funkar bättre för våra elever jämfört med digitala läromedel.
Inne i metodrummet för vård- och omsorgsprogrammet sitter några elever i årskurs 3 som snart har fått ihop sina poäng. De jobbar med sina gymnasiearbeten. I lokalen finns fullt med patientdockor, olika organ i plast och till och med en läskig binnikemask i en lösning i en försluten glasburk.
Läraren Eva Magnusson är med när eleverna Léah Akpinar Björklund och Rayan Dahir övar på att ta venprov på en arm av gummi. De trivs bra på utbildningen. Men det har varit ganska stressigt.
– Speciellt i tvåan var det många prov och läxförhör, säger Rayan Dahir.
– Men vi har haft bra lärare och har fått göra omprov om vi har behövt. Det är lite synd att vi missar det nya gymnasiet där det kanske blir lugnare. Det har jag hört en del om, säger Léah Akpinar Björklund.
Nu ser båda fram mot den sista perioden med APL, och examen.
– Egentligen har det ju gått väldigt fort, säger de nästan i munnen på varandra och ser förväntansfulla ut.
LÄS ÄVEN:
Gy25: "Orosmolnen tornar upp sig"
Yrkeslärare uppfinner specialpedagogiska lösningar
Prestigelösa snickare utses till Årets arbetslag
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.