Yrkeslärare uppfinner specialpedagogiska lösningar

Gerd Pettersson är verksam på yrkeslärarprogrammet vid Umeå universitet. Tillsammans med kollegan Robert Holmgren har hon djupintervjuat 15 yrkeslärare från åtta olika yrkesprogram i tre olika kommuner, samtliga med mer än 10 års undervisningserfarenhet var.

Resultatet från intervjuerna: en närmast samstämmig bild av att lärarna i hög grad saknar handledningsstöd från specialpedagoger på sina skolor. 

– Det är både märkligt och upprörande. Vi vet att yrkeslärarna genom åren har fått en allt högre andel elever som är i behov av olika anpassningar och särskilt stöd, ändå får de inte den här typen av handledning, säger Gerd Pettersson.

Brist på rätt bakgrund

Hon konstaterar att skolorna för det mesta har specialpedagoger och speciallärare som handleder dessa elevers lärare i andra ämnen, som exempelvis svenska och matte. Men den typen av handledning når sällan yrkeslärarna. Varför?

– Vi har inte intervjuat skolledningarna, så vi vet inte. Men en tänkbar förklaring är den generella bristen på specialpedagoger. Och i synnerhet bristen på specialpedagoger med just en bakgrund som yrkeslärare, det är ju den kombinationen som skulle behövas för att ge bästa möjliga handledning till yrkeslärarna. 

Varför skulle inte deras behov av specialpedagogik vara lika stort som övriga lärares?

Det stora flertalet specialpedagoger och speciallärare är utbildade i akademiska ämnen, vilket leder till att de i högre grad också stöttar lärare i dessa ämnen – de är bekanta med ämnena och vet vad deras kollegor behöver.

– Uppenbarligen får yrkeslärarna ett alltför svagt stöd från sina skolledningar, vi hoppas att vår studie kan bidra till att rektorer får upp ögonen för yrkeslärarnas behov. Varför skulle inte deras behov av specialpedagogik vara lika stort som övriga lärares?

Men trots avsaknad av handledning i specialpedagogik gör yrkeslärarna ”enorma insatser” för sina elever.

– Vi blev överraskade av hur många olika typer av metoder som de utvecklat, säger Gerd Pettersson. Framför allt är de oerhört skickliga på att variera sin undervisning, både för enskilda elever och för elever i grupp, ofta genom att varva teori och praktik.

Identifierat styrkor

Genom intervjuerna har de två forskarna kunnat få en bild av hur yrkeslärarna jobbar, hur de bygger relationer med sina elever och kartlägger deras svårigheter. 

– De för en kontinuerlig dialog med eleverna och lyckas därmed identifiera deras styrkor och utmaningar. De lägger inte över problemen på eleverna, utan funderar tvärtom på hur de själva kan utveckla sin undervisning för att få alla elever att lyckas.

Vidare berättar flera av lärarna att de jobbar med språkstöd.

– De gör extra ansträngningar för att få alla att förstå, flera av dem hade ett stort antal elever med svenska som andraspråk.

Tätt samarbete med kollegor

Flera av lärarna hade vana vid att jobba med ungdomar redan innan de började som yrkeslärare – eftersom de varit APL-handledare på sina tidigare arbetsplatser. På yrkeslärarprogrammet fick de sedan viss utbildning i specialpedagogik, kunskaper som bidrar till att de kan hitta lösningar för eleverna.

– Här i Umeå har vi på senare år ökat inslagen i utbildningen som handlar om specialpedagogik, jag är osäker på i vilken grad det också gäller andra lärosäten. 

Den kanske viktigaste metoden som yrkeslärarna berättar om i intervjuerna, är det nära samarbetet med kollegor. De utbyter idéer med yrkeslärarkollegor på andra program, men framför allt inom det egna programmet. 

– Ofta handlar det om repetition, att se till att eleverna hela tiden får repetera de kunskaper som lärts ut. På vård- och omsorgsprogrammet, till exempel, när de lär sig lägga om sår, kan läraren i omvårdnad be läraren i provtagning att upprepa övningen samma vecka. 

För lite forskning

De har kallat sin studie “The vocational teacher, an inventor in special needs education.” Yrkeslärare som ”uppfinnare”?

– Ja, vi tycker att det är en passande term, de uppfinner lösningar för att stötta sina elever. Sammanfattningsvis visar vår analys att yrkesläraren gör mer än förväntat, med tanke på det bristande specialpedagogiska handledningsstödet. 

Häromåret deltog bägge två, tillsammans med finska forskarkollegor, i sammanställningen av en nordisk kunskapsöversikt om specialpedagogisk verksamhet i yrkesprogrammen.

– Det är slående hur lite vi forskat om detta i Sverige, alla övriga nordiska länder har sysslat mer med frågan. I Finland får yrkeslärarna både mer fortbildning i specialpedagogik och de samarbetar mer med speciallärare och specialpedagoger. 

LÄS ÄVEN:

Prestigelösa snickare utses till Årets arbetslag

De ger yrkeseleverna självförtroende

Yrkeselever bygger Rudolf med släde