Andersson: Svårt att anpassa för alla elever
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör för Yrkesläraren.
I Sverige är det omkring 140 000 ungdomar mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar. Det visar en rapport från MUCF. Stödet till den här gruppen varierar mellan kommunerna. Alltså brister det i likvärdighet. ”Ungas möjlighet att få hjälp ska inte vara beroende av var de bor i landet, alla unga har rätt till stöd”, säger generaldirektör Lena Nyberg.
Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. Förmodligen är det extra viktigt nu när konkurrensen om jobben är hård i många branscher. Men variationen är stor mellan olika yrkesprogram när det gäller andelen som når gymnasieexamen. På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket.
Ute i skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen. Många ungdomar är också i behov av extra anpassningar. En enkät från våra ämnestidningar visar att sju av tio lärare i gymnasiet inte har möjlighet att nivåanpassa undervisningen i helklass så att den passar alla elever.
Fler särskilda undervisningsgrupper för elever med störst utmaningar och fler lärare i klassrummet är lösningar som efterfrågas av lärarna.
Extra anpassningar och differentierad undervisning är även omtvistat i debatten. Det kan till exempel handla om att vissa kunskaper eller moment reduceras.
I en tidigare krönika i Yrkesläraren har även vår krönikör Malin Nyberg lyft frågan under rubriken ”Anpassningar får inte bli att slippa”.
”Om en elev av olika orsaker har svårt att göra apl, ska hen slippa det då? Eller ska eleven få den hjälp och det stöd hen behöver för att till slut kunna genomföra apl?”, frågar hon retoriskt.
