
Läraren Petra Jonasson i övningsbutiken tillsammans med eleverna My Trotzig och Emelie Gylling. Till höger: Den praktfulla skolbuketten.
Moa Ahlfors, Emelie Gylling och Lisa Olsson arbetar med sina vårbuketter. Foto: Oskar Omne
Reportage
Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.
– Övningsbutiken är väldigt värdefull inte minst för att kunna träna för kommande apl, säger floristläraren Petra Jonasson.
Här i artikeln kan du se filmen från utbildningen.
Det är onsdag morgon på S:t Eriks gymnasium intill Fridhemsplan i Stockholm. Inne i en av floristsalarna har läraren Petra Jonasson ställt fram svarta hinkar med tulpaner, rosor, vide, pil och al.
– Ni ska göra tulpanbuketter och kransar till butiken. Tänk på att tulpanernas färg ska passa till de kvistar ni väljer, säger Petra Jonasson.
Miranda Thysell har valt rosa tulpaner.
– Jag tror att det kommer att passa bra med den här färgen. Tulpan är lite av en favoritblomma, säger Miranda Thysell, som går i årskurs 1.
Buketterna ska vara klar till försäljning på fredag. Då står eleverna i övningsbutiken som ligger vägg i vägg med lektionssalen.
I den här första årskursen går det 15 elever. Det är den första årskurs där högskolebehörighet ingår som grund för hantverksprogrammet och de andra yrkesprogrammen. Här på floristinriktningen berättar Petra Jonasson att ungefär en tredjedel brukar välja extra svenska och engelska för att bli högskolebehöriga.
– Jag tror inte att det kommer att ändras så mycket. I min etta är det ungefär en tredjedel som ska läsa in högskolebehörigheten. Så har det även varit tidigare när man har fått välja till extra kurser.
Petra Jonasson menar att det är bra med högskolebehörighet men betonar att man kan kompletta senare.
– Svenska och engelska är kurser som är förhållandevis enkla att läsa in på komvux. Hantverk och mer estetiska kurser är svårare och de kanske kostar pengar. Vi har även många roliga individuella val här på floristutbildningen. Det är till exempel keramik, bild och form, foto samt ledarskap.
Petra Jonasson är nu inne i övningsbutiken och planerar inför kommande fredag. Då kommer lärare från skolan och boende i närområdet för att handla vårbuketter. Fönsterna i butiken är stora och släpper in mycket ljus och bakom Petra Jonasson pryder en ranunkel.
– Det är en blomma som är väldigt populär på våren. Andra populära blommor så här års är tulpaner, vårlökar och anemoner.
Läraren Petra Jonasson i övningsbutiken tillsammans med eleverna My Trotzig och Emelie Gylling. Till höger: Den praktfulla skolbuketten.
Kurserna i floristutbildningen bygger på varandra med progression i varje kurs.
– Mycket av det praktiska är kopplat till de teoretiska ämnena. Det är också mycket färg och form i hantverkskurserna. Försäljning och service är också viktigt, så vår övningsbutik är verkligen värdefull.
Petra Jonasson menar att floristyrket har ändrats mycket. Utbudet av olika blommor är större jämfört med ett tiotal år sedan och det finns inte så många svenska handelsträdgårdar kvar.
– Det talas också mer om miljön. Hur det odlas och hur frakterna går till från till exempel Nederländerna. Det har också kommit flera självplocksodlingar med ”slow growing” där man odlar från frö till färdig produkt,
Ämnesövergripande undervisning ingår för elever på floristutbildningen. Ett exempel är samverkan med idrott och hälsa. Det sker inför den första perioden med apl.
– Här tar vi upp ergonomi och hur man ska hålla i yrket. Att vara florist kan vara tufft då man står hela dagar.
Petra Jonasson har varit lärare i 15 år. Tidigare har hon haft egen blomsterbutik och hon har även jobbat som florist i London och Berlin.
– Jag älskar lärarjobbet och att se hur eleverna utvecklas.
Totalt är de fyra floristlärare på skolan.
– Det är fantastiskt att ha kollegor. Tidigare på en skola vara jag ensam floristlärare och det är stor skillnad.
Petra Jonasson har även fått uppskattning i och med att utses till Årets yrkeslärare av Worldskills Sweden. Hon nominerades av kollegor och elever.
– Jag försöker att förmedla glädjen i yrket. Relationer med eleverna är också viktigt när de är så unga.
De flesta är motiverade när de börjar på utbildningen. Andra behöver man pusha mer.
– En del blir förvånade när det är så många begrepp, olika delar latinska namn, färg och form olika delar tekniskt och kompositionsmässigt med olika buketter.
Men det är inte många som hoppar av utbildningen. Kanske två tre elever som oftast kommer på tidigt att de har valt fel.
Söktrycket varierar. I årskurs 1 är det femton elever, i tvåan är det 17 och i trean 5 elever.
– Vi vet inte varför det varierar så mycket. Vi har marknadsfört oss på samma sätt.
Den första perioden med apl är i tvåan med sju veckor och i trean åtta veckor. I årskurs ett får de känna på yrket i övningsbutiken.
Det är inga problem att få apl-platser, berättar Petra Jonasson:
– Vi har ett bra nätverk på skolan med företag. Det tycker att våra elever är väl förberedde när de kommer ut på apl. Det blir också lite av en marknadsföring för våra elever. Vi försöker också matcha lite med vilken elev vi tror passar på just den blomsterbutiken.
Framöver ska arbetsmarknadens ges ökat inflytande över dimensionering en av gymnasieutbudet. Petra Jonasson är inte orolig för att platserna på floristutbildningen ska minskas:
– De elever som vi utbildar i Stockholm och som vill fortsatta i blomsterbranschen har goda förutsättningar till jobb.
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Vi lärare debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Vi lärare debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Vi lärare debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Vi lärare debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.