Forskaren: Synen på yrkesutbildning måste förändras

Sveriges Lärare har med hjälp av data från SCB tagit reda på hur många utbildade lärare som gör något annat idag. Sammanlagt handlar det om cirka 35 000 personer, eller 15 procent av lärarna. Störst andel som har bytt yrke finns bland yrkeslärarna med drygt 25 procent. Andelen har dock minskat jämfört med år 2007 då drygt 40 procent av yrkeslärarna gjorde något annat.

Att så pass många lämnar jobbet som yrkeslärare beror främst på brister i arbetsmiljön. Det menar Peter Olsson, som är yrkeslärare och en av två ordföranden i skolsformsföreningen för gymnasieskolan och vuxenutbildningen inom Sveriges Lärare. Så här sa han i en tidigare intervju med tidningen Yrkesläraren.

 – Vissa lämnar då yrkesprogram läggs ner. Men framför allt beror det på att arbetet har blivit för stressigt för väldigt många.

Stort rekryteringsbehov

För att motverka bristen på yrkeslärare behövs det både att fler stannar i yrket och att fler utbildar sig till yrkeslärare. Skolverkets prognos visar att det behöver rekryteras 10 800 yrkeslärare fram till år 2035. Det är fler än antalet heltidstjänster som finns i dag.

Maria C Johansson är forskare vid Malmö universitet och undervisar på mastersprogrammet för yrkeslärare. Hon betonar att det finns flera förklaringar till att för få personer utbildar sig till yrkeslärare

– Ett tungt vägande skäl är synen på yrkesutbildning i Sverige. Där ligger vi dåligt till enligt en undersökning från Cedefop. Lärosätena behöver också bli bättre på att marknadsföra sig och betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger hon.

Själva yrkeslärarutbildningen behöver också bli mer relevant, anser Maria C Johansson. Det handlar bland annat om att stärka innehållet kring yrkesdidaktik och annat som är specifikt för yrkesläraruppdraget. 

Ogenomtänkt reform

Lärosätena kan också aktivt gå ut till gymnasieskolor och fråga vad som gör att inte fler lärare söker yrkeslärarutbildningen. 

– Det handlar om att få obehöriga att söka.

Gymnasiereformen 2011 har också försvårat rekryteringen. Då togs den obligatoriska allmänna behörigheten till högskola bort från yrkesprogrammen.

– Många som gått ut från yrkesprogram och nu vill utbilda sig till lärare är därmed inte behöriga till universitetsstudier. Så det var en ogenomtänkt reform från statsmakterna. Förutsättningarna för yrkeslärarstudenterna behöver också förbättras, menar Maria C Johansson.

– Det är en grupp som studerar samtidigt som de jobbar som lärare. Det kan bli övermäktigt för många. Statsbidrag kan ge viss nedsättning i tjänst men det räcker inte till för alla. Vill man ha skickliga yrkeslärare som utbildar morgondagens yrkesutövare så måste det kosta för samhället.

Läs mer:

”Lärare behöver tid, struktur och förutsägbarhet” 

Fahlén: Nu behövs fler apl-platser och fortbildning av yrkeslärare