Så ser framtiden ut för yrkesprogrammen

Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensioneringen av utbudet av utbildningar i gymnasiet och på komvux. Lagändringen började gälla från den första juli i år och ska tillämpas för utbildningar som påbörjas 2025. Syftet är att öka chanserna att få jobb efter utbildning och förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

Skolverket har nu tagit fram regionala planeringsunderlag som ska ge stöd till skolhuvudmännens placering och dimensionering av utbildningsutbudet. 

”För gymnasieskolan är Skolverkets övergripande bedömning att huvudmännen bör omdisponera platser från högskoleförberedande program till yrkes­program. Denna bedömning gör Skolverket för samtliga län”, står det i rapporten ”Utbud och efterfrågan på gymnasial utbildning – en nationell rapport”.

Stort behov

Gymnasieprogrammen har bedömts i hur många av landets 21 län där antalet platser bör minska, vara oförändrat eller öka. För industritekniska programmet samt vård- och omsorg samt behöver platserna utökas i samtliga län. När det gäller barn- och fritid samt försäljning och service är prognosen att antalet platser kan minskas i flera län.

Här är bedömningen för gymnasieskolans nationella yrkesprogram när det gäller behovet av antalet platser. Tabellen anger den vanligaste bedömningen i länen för de olika utbildningsområdena:

Barn- och fritid                 Minska i 12 län

Bygg och anläggning        Öka i 18 län

El- och energi                    Öka i 20 län

Fordon och transport       Öka i 19 län

Försäljning och service     Minska i 13 län

Frisör och stylist                 Minska i 12 län

Hotell och turism                Behålla i 18 län

Industriteknik                       Öka i 21 län

Naturbruk                              Behålla i 11 län

Restaurang och livsmedel   Behålla i 11 län

VVS och fastighet                   Öka i 12 län

Vård och omsorg                    Öka i 21 län

För hantverksprogrammets övriga inriktningar än frisör och stylist har inga bedömningar gjorts.

Avstår högskola

När det gäller högskoleförberedande program är bedömningen att utbudet bör behållas i de flesta länen för teknikprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och humanistiska programmet. För de övriga programmen bör utbudet minskas i de flesta länen.

Skolverkets statistik visar att det för flera av de högskoleförberedande programmen är en förhållandevis hög andel som inte övergår till högskole­studier. ”Många av dessa elever kunde ha gynnats av att i stället ha läst en yrkesutbildning som gett dem adekvat kompetens för arbetslivet och stärkt deras ställning på arbetsmarknaden.” 

För att matchningen ska förbättras så att personer i större utsträckning väljer utbildningar som leder till jobb behövs insatser på flera områden, påpekar Skolverket.

”Framför allt bedömer Skolverket att det krävs ett gemensamt ansvarstagande och samverkan mellan utbildning och arbetsliv för att planerings­ och dimensioneringsreformen ska bli verkningsfull.”

Fler yrkeslärare

Skolverket anger även flera nödvändiga förändringar. Här är några exempel:

Parterna på arbetsmarknaden behöver arbeta för att stärka bristyrkenas attraktivitet-

Det bör konkretiseras hur studie­ och yrkesvägledningens likvärdighet och kvalitet kan främjas och integreras bättre i undervisningen.

Såväl företrädare för arbetslivet som lärare och studie­ och yrkesvägledning behöver arbeta för att motverka könsbundna utbildnings­ och yrkesval.

Stat och huvudmän behöver arbeta aktivt med att säkra tillgången på yrkeslärare genom att öka incitamenten för yrkesverksamma att studera till och arbeta som lärare.

Även komvux bör ingå i satsningar för att höja läraryrkets attraktionskraft

När det gäller matchning mellan utbildning och arbetsmarknad så har Skolverket även tagit fram planeringsunderlag för varje län. Rapporterna finns på myndighetens hemsida.

Läs mer: 

Fahlén: Nu behövs fler apl-platser och fortbildning av yrkeslärare

Här bestämmer lärarna över sin fortbildning