Fler utbildningar ska leda till arbete
Therese Guovelin, förste vice ordförande på LO, ser fram emot ett ökat utbud av utbildningar i kommunerna och att fler utbildningar leder till jobb. Foto: Amina Dahlab och Fredrik Sandin Carlson
Skollagen Nu har bestämmelser i skollagen trätt i kraft om att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Syftet med förändringen i skollagen är att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och att förbättra kompetensförsörjningen till offentlig sektor och näringsliv.
Skolverket har haft ett möte omförändringarna med bland annat företrädare för fackliga organisationer, SKR och Svenskt Näringsliv. En av deltagarna var Therese Guovelin, vice ordförande på LO. Hon ser positivt på förändringarna, som bygger på Lars Stjernkvists utredning.
Bra start i arbetslivet
– Vi tycker att det är ett bra beslut. Men det behöver också följas upp på ett bra sätt och att LO blir en aktiv part när det gäller samverkan lokalt och regionalt. Både när det gäller dimensionering av utbildningar, utbildningens innehåll och det arbetsplatsförlagda lärande så att man får en bra start in i arbetslivet, säger Therese Guovelin.
Hur ser du på risken att ungdomar inte får läsa utifrån sitt intresse när arbetsmarknaden får större inflytande över gymnasieutbudet?
– När jag sökte min gymnasieutbildning var det inte alla som kom in på just det dem ville. Nu är det viktigt att studie- och yrkesvägledare kommer in tidigare i skolan. Man behöver börja tidigt med vägledning så att eleverna vet vilka förutsättningar det finns att få arbete efter olika utbildningar. I dag är det till exempel för få som söker yrkesprogram. Man behöver vägleda eleverna både efter intresse och arbetsmarknadens behov. Frisör är till exempel ett område där man kanske inte behöver fylla på mer.
Ändringen i skollagen innebär att kommunerna i avtal med minst två andra kommuner ska samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett område.
Breddat utbud av program
– Jag är övertygad om att fler kommuner kommer att se fördelarna med detta. Det kommer att bredda utbudet av utbildningar och fylla platserna. I dag kan kanske ett tiotal storstadskommuner erbjuda alla gymnasieprogram men för alla andra ger beslutet möjligheter att klara behovet av arbetskraft genom samverkan. Ett gott exempel är i Göteborgsregionen där tretton kommuner samverkar.
– Det är viktigt att förändringen omfattar både fristående och kommunala skolor så att de erbjuder relevant utbildning i sin region, säger Therese Guovelin
Förändringar i skollagen:
När en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i komvux som ska erbjudas och hur många platser som ska erbjudas så ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.
Lagändringarna började gälla från den 1 juli 2023 och ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.
LÄS ÄVEN:
Debatt: Fel att tala om yrkesutbildning som ett andrahandsval
