Debatt: Fel att tala om yrkesutbildning som ett andrahandsval

Yrkesläraruppdraget är stort, viktigt och komplicerat, betonar Maria C Johansson, forskare vid Malmö universitet.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Yrkesläraren

Tyvärr pratas det ofta om yrkesutbildningar som något enkelt och som andrahandsval. Det är inte bara fel utan blir också problematiskt när det gäller att komma till rätta med bristen på både yrkesutövare och yrkeslärare. Det skriver forskaren Maria C Johansson.



I diskussioner om yrkeskunnande och yrkesutbildning lyfts ofta kopplingen till ekonomisk tillväxt och social inkludering fram. Det är såklart viktigt både med ekonomi och social rättvisa. Ett problem med den sortens diskussioner är att de ibland tenderar åsidosätta yrkesutövandets och yrkeskunnandets betydelse i sin egen rätt.

När vi trycker på strömbrytaren väntar vi oss att ljuset omedelbart tänds annars blir vi irriterade. På samma sätt tar vi ett gott omhändertagande för givet när vi lämnar våra barn och äldre i yrkesmänniskors omsorg. Vi tar också de varor vi vill ha från butikshyllan utan närmare eftertanke på vare sig den som har producerat varan eller den som har transporterat den till butiken.

Brist på yrkeskunniga

Ändå tenderar det arbete som får vår vardag att fungera inte värderas särskilt högt. Det är därför inte förvånande att det råder stor brist på yrkeskunniga människor i ett flertal branscher i Sverige. Utöver det råder det stor brist på människor som utbildar morgondagens yrkesutövare – yrkeslärarna. Tyvärr pratas det ofta om yrkesutbildningar som något enkelt och som andrahandsval. Det är inte bara fel utan blir också problematiskt när det gäller att komma till rätta med bristen på både yrkesutövare och yrkeslärare.

Att lära sig ett yrke är komplicerat och tar tid. För den som lär sig ett yrke räcker det inte att veta sådant som står i böcker utan en yrkesutövare måste också kunna utöva yrket. Yrkeskunnandets primära yttring ligger i handlingen. Dessutom inbegriper ett yrkesutövande att utveckla en yrkesidentitet och yrkesstolthet, bli en del av en yrkeskultur, förstå yrkesspråk men att samtidigt kunna kommunicera begripligt och lugnande med till exempel kunder och patienter.

Kunskap i handling

I yrkesutövandet finns kunskapen inbäddad i handlingen. Handlingen är alltså mycket mer än bara ett görande eftersom det i denna vilar såväl teoretiska antaganden som år av erfarenhet och övning. Denna insikt är viktig eftersom yrkeskunnandet inte enbart kan vila på färdigheter och på förhand givna teorier utan måste även med ansvar och omdöme kunna hantera det oförutsedda. Det kan vara allt från att det skiljer tre centimeter mellan ritningen och det verkliga avståndet ute på ett bygge eller att kundens hår inte visar sig tåla ett visst blekmedel.

Stort läraruppdrag

På samma sätt och med anledning av ovanstående blir yrkesläraruppdraget stort, viktigt och komplicerat. Yrkeslärare utbildar för ett direkt utövande av det utbildningen omfattar. Dessutom måste yrkeslärare upprätthålla goda relationer med den bransch där yrkeselever gör sin APL. I många fall måste yrkeslärare dessutom skapa sina egna läromedel eftersom dessa antingen inte existerar eller snabbt föråldras på grund av teknisk utveckling och annat.

Mot bakgrund av allt detta behöver vi förändra sättet som vi tänker på och talar om yrkeskunnande och yrkesutbildning. Vi kanske inte måste jubla varje gång vi tänder lampan men ibland behöver vi nog stanna upp för att känna respekt för det arbete utan vilket vår vardag slutar fungera. Yrkesmänniskor utför dagligen direkt samhällbärande arbete. Detsamma gäller därför de som utbildar dessa människor - yrkeslärarna.

/ Maria C Johansson, fil dr och programsamordnare för mastersprogrammet Pedagogik och yrkeskunnande vid Malmö universitet

Läs mer: 

De flyttar teorin till verkstaden

Yrkeslärares forskning gav tydligare utbildning