
Andraårseleven Anton Wessman styr in mot pallen i verkstaden. Han menar att killarna på programmet ofta har större självförtroende än tjejerna men att tjejerna ofta klarar sig bättre i de teoretiska ämnena. Foto: Christopher Hunt
Betygsglappet
I våras klarade samtliga elever på transportprogrammet i Upplands-Bro sin examen på tre år – såväl killarna som de tre tjejerna.
– För att alla ska klara sig måste vi se till allas individuella behov, säger teknikläraren Rolf Aastrup.
Det är onsdag eftermiddag i ett industriområde i Kungsängen norr om Stockholm. Eleverna som läser transportinriktningen på fordons- och transportprogrammet har tid i verkstaden som ligger några kilometer ifrån skolan.
Det är bromssystem på schemat och runt demonstrationsbänken står ett tiotal elever och lyssnar till beskrivningar av luftströmmarna vid användning av parkeringsbromsen. De flesta är killar, men där finns också några tjejer.
Izabell Tillenius Strömmer går i trean och är mycket nöjd med utbildningen:
– Jag kan ta alla körkort. Och jag kommer att få jobb där jag gör min praktik, säger hon när vi gått över till lastbilen där en klasskamrat just är i färd med att fälla förarhytten för att alla ska se vad som döljer sig undertill.
Var du orolig för att börja på ett program med så få tjejer?
– Ja, lite grann. Men jag är van vid killkompisar.
Läraren Rolf Aastrup är medveten om utmaningarna med en miljö dominerad av killar:
– Vi tolererar inte nedsättande kommentarer eller fula ord. Och det är förbjudet att kalla motorstopp för kärringstopp!
När vi knöt mattetalen till verkligheten lossnade det.
Han är rädd om flickorna och mån om att uppmärksamma dem om de hamnar i bakgrunden.
– De ska få studiero och mötas med respekt. Men det gäller självfallet alla elever.
Både han och de andra lärarna understryker att flickorna många gånger är vassare än killarna och mer attraktiva hos företagen.
– De kör säkrare och mer bränslesnålt, har mindre av prestigetänkande.
Men oavsett kön, när ungdomarna börjar ettan på programmet kan det bli tufft för dem.
– Många har haft stödlärare i nian, de har haft svårt med de teoretiska ämnena. Och första året här är inte enkelt, utöver krävande kärnämnen har de tunga kurser i grundläggande teknik. Och mycket läxor.
De har haft relativt få avhopp från programmet, men när de sker så sker de oftast just i ettan. Rolf Aastrup gjorde nyligen en förändring för att minska risken.
– I tvåan och trean är de halvtid ute på praktik, men i ettan var de tidigare enbart i klassrum. När jag insåg att verkstaden var ledig en halvdag i veckan fick jag igenom att ettorna kunde vara där då. Det gör veckan mindre tung.
Efter att ha inhämtat synpunkter från eleverna har han också gjort proven mindre - men samtidigt mer frekventa. Det har ökat andelen som klarar dem. Man har också infört veckovisa utvärderingar av undervisningen, för att löpande ha koll på vad som funkar och inte funkar. Och för att eleverna själva ska förstå när de gjort rätt.
Andraårseleven Anton Wessman styr in mot pallen i verkstaden. Han menar att killarna på programmet ofta har större självförtroende än tjejerna men att tjejerna ofta klarar sig bättre i de teoretiska ämnena. Foto: Christopher Hunt
– Många behöver kontinuerlig bekräftelse, deras självkänsla är inte alltid så hög, säger Rolf Aastrup, som är van vid att hantera osäkra ungdomar efter många år i försvaret.
Ute på verkstadsgolvet rattar andraårseleven Anton Wessman sin gaffeltruck, varsamt måttar han in gaffeln för att plocka med sig en lastpall. Han har märkt hur killarna i klassen ofta har ett mer naturligt självförtroende:
– Tjejerna kan vara rädda att misslyckas med nya grejer, vi killar är mer pigga på att testa nytt. Misslyckas vi så testar vi igen.
Samtidigt konstaterar han att tjejerna ofta är bättre på de teoretiska bitarna. Hur kommer han själv att göra? Läsa upp till högskolebehörighet?
– Inte nu, jag kommer få jobb ändå. Men kanske längre fram, vi får se.
Arbetslagsledaren Magnus Nordahl har sedan han kom till skolan för fyra år sedan bidragit till att fler klarar examen på utsatt tid. En ytterligare förklaring kan vara att de numera ännu tydligare kopplar de teoretiska ämnena till de praktiska.
– I kullen där alla klarade godkänt i våras hade sex elever tidigare haft underkänt i matematik. Studiestödet nere på gymnasiet hade inte räckt, men när vi knöt mattetalen till verkligheten lossnade det.
En av lärarna är den 77-åriga tidigare mätingenjören Arne Björklund. Med pedagogisk fingertoppskänsla lyckas han lära dem procent genom att till exempel be dem räkna ut hur tungt man kan lasta en gaffeltruck utan att den faller framåt.
– Vi måste få dem att förstå varför de teoretiska kunskaperna är viktiga, säger han.
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Vi lärare debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Vi lärare debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Vi lärare debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Vi lärare debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.