Samtliga involverade lärare: Jimmy Bengtsson (svetslärare), Fredrik Jönsson (svetslärare), Thomas Svärd (verkstadsteknik) och Ella Ekenberg, utbildningssamordnare.
Till startsidan
Yrkesläraren Jimmy Bengtsson och hans elever Jörgen Pettersson, Adam Folkesson, Elias Perämäki och Emil Mattsson. Samt utbildningssamordnare Ella Ekenberg. Foto: Privat.
Lagarbete
På torget i Olofström står nu renen Rudolf och hans släde, skapade av yrkeselever. Projektet har stärkt både yrkesstoltheten och samarbetet bland eleverna.
– De har utvecklats enormt, både som individer och i grupp," säger yrkesläraren Jimmy Bengtsson.
Nu ståtar renen Rudolf och hans släde på ett av torgen i Olofström, på en bädd av granris. Och det är tack vare hårt arbete av eleverna på Monticos yrkesutbildning, som går svets och CNC-utbildning. Yrkesläraren Jimmy Bengtsson berättar om syftet med projektet.
– Framför allt var tanken att få eleverna att samarbeta mer, precis som de kommer att få göra ute på arbetsplatser. Alltså att göra någonting annat än att svetsa och svarva på egen hand hela tiden. På så vis blir det även påtagligt att vi människor är olika, men att det går att arbeta tillsammans ändå, säger Jimmy Bengtsson och berättar att vissa av eleverna hade gått på skolan i tre veckor, medan andra nästan var klara med sin utbildning. Alla kunde medverka oavsett erfarenhet. Nya elever kan hjälpa till med de lite enklare momenten: borra några hål, slipa, kapa och med de mer kunniga får stå för det mer komplicerade arbetet.
Arbetet pågår för fullt. Foto: Privat.
Arbetsprocessen från start till mål har varit oerhört givande, både för elever och lärare, tycker han. En ytterligare positiv effekt är att eleverna har börjat utveckla en yrkesstolthet. När arbetet presenterades av lärarna fick eleverna information om att de skulle se projektet som ett ”riktigt jobb”.
– De har själva fått ringa och åka runt för att hämta plåt och rör på lokala företag, som sponsrade dem med material. Eleverna har verkligen salufört sig själva och fått bra kontakta med företagen i Olofström, säger han.
De fick börja med att rita enkla skisser på papper, därefter i 3D CAD med bakgrundsmiljö för att se hur det kommer att se ut i verkligheten. När materialet fanns på plats påbörjades det praktiska arbetet.
– De som går inriktning CNC fick hjälpa dem som går svets och tvärtom. Därmed var de verkligen tvungna att prata med varandra för att ta reda på vad som är möjligt och inte. Och det har funkat fantastiskt bra.
Samtliga involverade lärare: Jimmy Bengtsson (svetslärare), Fredrik Jönsson (svetslärare), Thomas Svärd (verkstadsteknik) och Ella Ekenberg, utbildningssamordnare.
Nu har eleverna lärt sig hur viktigt det är att passa tider, ha koll på när ett moment måste vara klart för att man ska kunna gå vidare till nästa, vilket krävde en detaljerad planering.
– När det började bli ont om tid bad de andra elever om hjälp. Till slut var hälften av våra 52 elever engagerade.
Ett av de svårare momenten. Foto: Privat.
För lärarnas del har det varit lärorikt att fundera över hur man kan gå lite utanför ramarna - när det finns tid - men också att följa elevernas arbete under ett mer fritt projekt.
– Det har varit oerhört roligt att se eleverna stå och klura på hur de ska lösa ett moment. Då ger man dem lite information om vilket håll de ska gå och sedan kommer de på lösningen själva. Det är otroligt givande att se den glädjen, säger han och fortsätter:
– Jag är ansvarig men alla har hjälpt till. Det har även inneburit ett teamwork mellan lärarna, bland annat när det gäller planering: när kan vi lägga in det här i schemat för att det inte ska påverka övrig undervisning?
Slutligen visades Rudolf och släde upp för allmänheten, vilket var uppskattat, både bland invånarna och av de stolta yrkeseleverna.
Jimmy Bengtsson tror att yrkesutbildningar skulle vinna mycket på att jobba mer med den här typen av projekt, oavsett yrkesinriktning.
– Eleverna lär sig även kopplingen mellan teori och vad som går att genomföra i verkligen. Vi kan se att de är mycket mer fokuserade nu. Det är en helt annan glöd.
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.