Så kan mattelärare utnyttja Netflix succéserie

Andreas von Schéele, schackentusiast och gymnasielärare i matematik, tycker att schack kan vara ett bra komplement i undervisningen. Netflix succéserie The Queen's Gambit har fått schackintresset att skjuta i höjden. Foto: Privat/Netflix
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm

Schackintresset får rejäl draghjälp av Netflix nya succéserie The Queen’s Gambit. Nu hoppas matematikläraren och schackentusiasten Andreas von Schéele att fler kollegor börjar se de goda möjligheter spelet ger som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen.

Koordinatsystem, algebra och geometri är några av de avsnitt i matematiken där schack kan vara ett komplement i skolundervisningen. Andreas von Schéele, lärare i matematik och naturkunskap på Brinellgymnasiet i Nässjö, anknyter ofta till spelet på sina lektioner.

– När vi löser ekvationer liknar jag ibland de matematiska processerna med att man flyttar en schackpjäs. I geometrin kan man utgå från att schackbrädet är en kvadrat som består av 64 mindre kvadrater, säger han.

"Går att lyfta i alla skolämnen" 

Netflixserien The Queen's Gambit bygger på Walter Tevis roman med samma namn från 1983. Handlingen kretsar kring en föräldralös flicka som på ett barnhem på 1950-talet lär sig spela schack och sedan utvecklas till en mästare samtidigt som hon fastnar i både piller- och alkoholmissbruk.

Hur kan skolan ta tillvara på det stora schackintresse serien skapat?

 – Schack går att lyfta i alla skolämnen och lärarna i ett arbetslag kan arbeta tematiskt med schack. Inom naturkunskapen kan man studera hjärnan, kosten och hur viktig sömnen är för att prestera på topp. Inom samhällskunskapen kan man diskutera hur betydelsefullt schackspelet var under kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen. Det var då Bobby Fisher och Boris Spassky gjorde upp om världsmästartiteln.

– Idrottslärarna kan lyfta fram hur en schackspelare förbereder sig inför en större tävling där man måste vara fullt koncentrerad i timmar och så vidare.

Både schackens och matematikens värld är mansdominerade. Vad betyder det att serien lyfter fram en kvinnlig förebild?

– Många tjejer slutar spela i 15-årsåldern medan pojkarna fortsätter. Därför är det viktigt att visa kvinnliga förebilder. I Sverige har vi ju Pia Cramling, som under 1970-talet gjorde en likande resa som den karaktären Beth Harmon gör i The Queen’s Gambit.

Bygger broar

För en tid sedan besökte Sveriges schackförbund Brinellgymnasiet och ordnade en turnering med eleverna.

– Syftet var att spela och ha kul men samtidigt bygga broar mellan olika elevgrupper. I år blir det ingen turnering på grund av covid-19, men jag spelar lite schack med mina matteelever via appen och hemsidan chess.com.

Schackspel är vanligare i grundskolan och inte minst inom projektet Schackfyran, där 25 000 fjärdeklassare från drygt tusen klasser deltar varje år.

Vilka förmågor stärks hos elever som spelar schack?

– Jag tror att schackspelande kan bidra till en positiv utveckling på flera sätt. Den analyserande förmågan stärks, likaså förmågan till kreativt och kritiskt tänkande. Du måste ha tålamod, men också lita på din magkänsla och anpassningsförmåga.

"Behövs mer forskning"

Under sin utbildning skrev Andreas von Schéele och en studiekamrat ett projektarbete med utgångspunkten att det finns en länk mellan schackspelande och matematisk inlärning. Det visade sig finnas väldigt lite forskning i ämnet.

– Vi kan av vår litteraturstudie inte säga att schackspelande stimulerar matematisk inlärning, men vi kan inte heller säga att det inte har någon effekt. Det behövs mer forskning för att ta reda på om det finns ett samband.

Hur kan schackspelande ändå stimulera kunskapsutveckling?

– Att spela schack är att träna hjärnan, ungefär som när man löser korsord. Minnet och den spatiala förmågan utvecklas. Schackspel kräver att man är koncentrerad och uppmärksam. Eleven måste överblicka hela brädet och studera relationen mellan de olika pjäserna, säger Andreas von Schéele.

Matematiska problem som vuxit fram ur schack

Pjäsernas rörelser ger upphov till de flesta matematiska studierna inom schack. Det mest kända exemplet är om en springare (hästen) kan ta sig runt på schackbrädet genom att besöka varje ruta endast en gång.

Ett annat känt exempel är ”Vetekornen och schackbordsproblemet”, som ofta används för att demonstrera exponentiell tillväxt. Problemet lyder: Om man lägger ett vetekorn i första schackrutan och sedan fördubblar antalet för varje ruta (1, 2, 4, 8, 16, 32 osv) — hur många vetekorn går då åt till hela schackbrädet? Man löser problemet med en geometrisk summa (2^64 – 1) och får svaret 18 446 744 073 709 551 615 vetekorn.

LÄS ÄVEN

Derivata – het fråga för mattelärare i pandemin

Matteprofilernas krav efter Timss-resultatet

Mattemissionär ligger steget före

Programmering lyfter inte elever i matte

Fortbildning i programmering gav väldigt olika resultat