Stora skillnader i hur elever förstår matematisk text

Forskaren Ulrika Wikström Hultdin vid Umeå universitet har själv undervisat i matematik både i grundskolan och på gymnasiet.

I ettan kombinerar matteeleverna skrivet språk med siffror, men längre upp i skolåldern blir symboler invävda i vanliga meningar allt vanligare.
– Hur ord och symboler kombineras påverkar elevernas läsning, säger forskaren Ulrika Wikström Hultdin.

När Ulrika Wikström Hultdin läste en artikel om hur text och symboler samspelar i tecknade serier föddes idén om att undersöka hur motsvarande sampel ser ut i matematiken. Nu har nyfikenheten resulterat i doktorsavhandlingen ”Between symbols and words – structural connections in mathematics texts and their effect on reading”, som hon lagt fram vid Umeå universitet.

– De sätt vi använder för att kombinera olika teckensystem i matematiken verkar inte skilja sig så mycket från till exempel hur ord och bilder kopplas samman, säger Ulrika Wikström Hultdin.

I avhandlingsarbetet har hon jämfört hur symboler och ord kombineras i matematikläroböckerna i årskurs två, fem och åtta. Hon har också intervjuat 15 stycken 15-åriga elever och mätt deras ögonrörelser medan de läst två olika textdesigner.

”Skiljde sig väldigt mycket”

Ulrika Wikström Hultdin ville veta hur elevernas läsfokus förändras om texten innehåller pilar som pekar och förklarar vad en viss del av en formel betyder, jämfört med när symbolerna vävs in i meningarna som om de vore ord.

– Mest överraskande var att det skiljde sig väldigt mycket åt mellan individer, trots att samtliga elever som deltog var högpresterande. Även om gruppen hade nytta av förenklingen med pilarna var det inte alla i gruppen som hade det, Ulrika Wikström Hultdin.

Vad beror skillnaden på?

– Den kan bero på hur långt man kommit och vilken vana man har vid att läsa matematisk text. Det skulle också kunna handla om hur bra arbetsminne man har, men det kan jag inte svara på utifrån min forskning.

Vad behöver eleverna kunna för att ta till sig en text i matematiken?

– Det är tydligt att man behöver ha en allmän läsförståelse, men också något mer. Matematiska texter är en kombination av skrivna ord, matematiska symboler och olika former av visualiseringar som till exempel tabeller, grafer och diagram. För att lyckas behöver man kunna läsa alla delarna och förstå helheten och det är inte så lätt.

Bra att ha i bakhuvudet

De 15-åringar Ulrika Wikström Hultdin intervjuat hade alla höga betyg i matte och inga problem med läsning.

– En del av dem hade lättare för att läsa symbolerna invävda i meningar i alla uppgifter jag testade, medan andra hade större nytta av grafiska illustrationer.

Ulrika Wikström Hultdin har själv undervisat i matematik både i grundskolan och på gymnasiet. Men hon är från början ingenjör och har även disputerat i kemi. Nu hoppas hon att både lärare och läromedelsförfattare kan få nytta av hennes avhandling och blir påminda om vikten av att organisera en text. Hur man väljer att kombinera symboler och ord påverkar fokus för läsningen.

– Som lärare kan man ha i bakhuvudet att det kan vara bra att sortera vad som hör ihop i texten när en elev har problem med att förstå en uppgift, säger Ulrika Wikström Hultdin. 

LÄS ÄVEN

Hon ska ta reda på hur en bra mattelösning skrivs

Så får hon eleverna att förstå svåra facktexter

Bråk i matematiken ställer till det för blivande lärare

Så kan lärare hjälpa yrkeselever att klara matten