Allt fler godkänns på NP i matematik 1

Jan Kontinen är undervisningsråd på Skolverket.

Nationella prov Bantat innehåll och bättre anpassning av kursen till nästa nivå kan vara en del av förklaringen till att fler gymnasieelever klarar godkänt på nationella provet i matematik 1, menar Skolverket.
– Lärarna har anpassat undervisningen till den reviderade ämnesplanen, säger undervisningsrådet Jan Kontinen.

Torbjörn Tenfält

31 okt 2024

I våras klarade 70 procent av eleverna på gymnasiet de nationella proven i matematik 1a, visar Skolverkets statistik. Det är en kraftig ökning jämfört med för två år sedan när motsvarande andel var 53 procent.

I matematik 1b har andelen elever med godkända provbetyg på nationella prov ökat från 64 procent 2022 till 77 procent i våras.

– Förbättringen i matematik 1 handlar om att vi är tillbaka på den nivå där vi var innan vi reviderade ämnesplanen 2021. Vi såg en tydlig försämring 2022, men sedan en återhämtning 2023 och nu är vi tillbaka på samma nivå som före revideringen, säger Jan Kontinen, undervisningsråd på Skolverket.

Vad är förklaringen?

– Jag har inget definitivt svar på vad det beror på, men en viktig delförklaring är nog att lärarna har anpassat undervisningen till den reviderade ämnesplanen. Som en del av revideringen tog vi bort en del kursinnehåll och fokuserade på de delar som är viktigast för påföljande nivå, säger Jan Kontinen.

Ökar för andra året i rad

Läsåret 2021/22 genomfördes nationella prov under vårterminen igen för första gången sedan pandemin. Samtidigt infördes en ny ämnesplan som påverkade innehållet i kurserna matematik 1a, matematik 1b och matematik 2b. Efter denna förändring ökar andelen elever med ett godkänt provbetyg i matematik 1 nu för andra året i rad.

– Kursen ändrades så att den förbereder eleverna bättre för matematik 2.

Har kurserna i matte 1 och nationella proven blivit lättare?

– Nej, vi har inte sänkt nivån, snarare har nivån på innehållet i kursen höjts. Det är inte en lättare matematik 1 nu, men den fokuserar på att göra det enklare för eleverna att klara de delar som sedan är viktiga i matematik 2.

Jan Kontinen understryker att man behöver titta på både resultatet i matematik 1 och matematik 2 när man bedömer utvecklingen. En utgångspunkt för revideringen av ämnesplanen var att innehållet i kursen matematik 1 var mycket omfattande och därför behövde begränsas.

– Det mesta av det vi tog bort var sådant som var repetition från grundskolan.

Resultaten förbättras även i matematik 2

Ambitionen att istället fokusera på de delar som gör eleverna bättre förberedda för kurserna i matematik 2 ser ut att ha gett resultat, menar Jan Kontinen.

– Resultaten i matematik 2 har förbättrats samtliga år efter revideringen. I den kursen är det nu ungefär 15 procentenheter färre som får betyget F än före revideringen. Men vi kan inte vara helt säkra på att förändringen av kursinnehållet är den enda förklaringen.

Vilka andra förklaringar kan det finnas?

– Resultaten i proven har en viss naturlig variation då proven mellan åren inte är helt jämförbara. Därför är det viktigt att följa att den förbättrade nivån ligger kvar även framöver, säger Jan Kontinen.