Tro på sig själv är inte nog i matte

Yi Ding, till vänster, är forskare vid Göteborgs universitet.

Alla elever med god självuppfattning presterar inte bättre än andra elever, visar en ny avhandling.
– Utan konstruktiv kritik från läraren kan elever få en orealistisk bild av sin prestation, säger Yi Ding, forskare vid Göteborgs universitet.

  1. Självuppfattning och självtillit

    Självuppfattning i matematik handlar om hur en individ ser på sina egna generella förmågor i ämnet. Självtilliten handlar om en tro på att kunna lösa specifika problem, förstå teorier och tillämpa matematiska principer i praktiken.

    – Båda uppfattningarna påverkas av tidigare erfarenheter, feedback från lärare och föräldrar, jämförelser med kamrater och kulturella och sociala
    normer. Undervisningsmetoder och hur väl eleven lyckas spelar också in, säger Yi Ding.

  2. Engagerar sig mer i klassrummet

    Elever som har en positiv självuppfattning och stark självtillit känner sig mer kompetenta och är mer benägna att anta utmaningar och engagera sig aktivt i lärandeprocessen. De väljer ofta att fortsätta med avancerade kurser i matematik och andra naturvetenskapliga ämnen. De är engagerade i klassrummet och får bra betyg.

    – Omvänt kan en negativ självuppfattning och självtillit göra att elever undviker matematik och drar sig undan situationer där deras förmågor kan bli bedömda, säger Yi Ding.

  3. Leder inte alltid till bra resultat

    Avhandlingen visar samtidigt att alla elever med god självuppfattning inte presterar bättre än andra elever. Det kan finnas motsägelsefulla relationer mellan självuppfattning och prestation, konstaterar Yi Ding.

    – Elever kan ha byggt upp en positiv självbild genom tidigare erfarenheter där de lyckats eller fått positiv feedback. Denna positiva självbild kan bestå även om deras faktiska prestation inte motsvarar deras uppfattning. Utan konstruktiv kritik från läraren kan elever få en orealistisk bild av sin prestation.

  4. Motgångar en del av lärandet

    Yi Ding efterlyser reformer för att öka elevers självuppfattning och självtillit. Hon vill se en satsning på inkluderande och stödjande lärandemiljöer.

    – Ta hänsyn till elevers olika nivåer av självuppfattning och självtillit. Beakta könsskillnader och skillnader mellan elever med olika bakgrund. Anpassa undervisningen så att den stärker alla elever, oavsett deras förutsättningar. Återkoppla med fokus på hur eleverna kan bli bättre på problemlösning, och påminn om att motgångar är en normal del av lärandet, säger hon.

Forskaren: Yi Ding har i sin avhandling ”The Self in the School Context: Mathematics Self-concept and Self-efficacy in PISA” undersökt hur självuppfattning och självtillit i matematik påverkar elevers prestationer, med utgångspunkt i data från Pisa-undersökningarna 2003 och 2012. 

LÄS ÄVEN

Persson: Hur gör vi när elever varken kan, vill eller orkar?

Lärarstudenter är allt sämre i matematik

Bristerna i klassrummen som ställer till det för mattelärare

Självförtroendet som gör matteelever mer aktiva

Nya siffror: Flickornas betyg rasar i matte