Så får hon eleverna att förstå svåra facktexter
Teknikläraren Malin Viklund fördjupar elevernas kunskaper med faktaspäckad litteratur. Foto: Simon Eliasson
Lektionstipset Många kurser på gymnasiet är faktaspäckade och yrkesspecifika. Exempelvis kursen ”byggnadsverk” på Luleå gymnasieskola där eleverna måste söka kunskap i renodlad branschlitteratur. Malin Viklund har utvecklat en rad lässtrategier för att hennes elever ska kunna ta till sig svåra texter.
Hundratals sidor. Så stort material måste eleverna på teknikprogrammet få ett grepp om när de läser kursen byggnadsverk. En utmaning konstaterar Malin Viklund, tekniklärare på Luleå gymnasieskola.
– Det finns inte några läroböcker för kursen så eleverna möter samma litteratur som används i branschen. Det kan vara svårt och dessutom är det få som har förkunskaper om husbyggnad och de byggtekniska begreppen är nya, säger Malin Viklund.
När elever jobbar med facklitteratur finns det en risk att de fokuserar på detaljer i stället för att försöka få förståelse för arbetsområdet som helhet, enligt Malin Viklund.
Malin Viklund.
Strukturen i böckerna kan försvåra
Med inspiration av annan forskning har hon använt en rad lässtrategier som hennes elever har fått tillämpa i en praktiknära forskningsstudie. Målet har varit att stärka elevernas förmåga att ta till sig ett ämnesspecifikt innehåll och ge dem kunskaper att själva kunna avgöra om deras förståelse av en text är tillräcklig.
– Jag ville ge dem verktyg att hitta information i en text som är relevant för just det de håller på med. Det är ju sällan meningen att man ska läsa faktaböcker från pärm till pärm.
Malin Viklund konstaterar att strukturen i faktaböcker skiljer sig från läroböcker, vilket kan försvåra för eleverna.
– Men det kan man använda sig av. Exempelvis genom att återkommande inleda ett kapitel med att analysera rubriker, underrubriker och bilder tillsammans. Då kan eleverna skapa sig en initial föreställning om vad texten troligtvis kommer att handla om.
En annan strategi som användes utgick från en ordlista i en av kursens faktaböcker. Listan rymde runt 150 byggtekniska begrepp: avväxling, cellplast, drevning med mera och eleverna fick markera vilka begrepp de redan kunde. Därefter markerades tillkommande begrepp i anslutning till varje lektions innehåll.
– Det skapade diskussioner i klassrummet eftersom eleverna ofta behövde ytterligare förklaringar än det som stod i ordlistan.
Malin Viklund
Ålder: 53 år.
Bor: Luleå.
Skola: Luleå gymnasieskola.
Undervisar i: Kurser på teknikprogrammet med inriktning samhällsbyggande och miljö.
Fritidsintressen: Sång och musik, trädgård och vistas i naturen.
Därför blev jag lärare: ”Jag ville kunna använda min yrkeskunskap för att inspirera och motivera eleverna att hitta sina framtida intresseområden.”
Frågeställningar och reflektion
En central del var att låta eleverna kontinuerligt ställa egna frågor till texten. Det gör att de reflekterar över om det är en fråga som kräver ett kort faktasvar eller ett mer omfattande svar, som kan analyseras tillsammans.
– Annars är det ju jag som utformar instuderingsfrågorna. Då är risken att eleverna bara söker svaren utan att reflektera över vad det har för betydelse för helheten. Men på det här viset får de verktyg för att själva hitta vad som är väsentligt, säger hon.
Utmaningen med det här upplägget är att planera vilka delar av undervisningen man ska lägga fokus på.
– Man går ner mer djupt i vissa delar. När jag jämförde de här elevernas provsvar med elevernas provsvar förra året var det dock påtagligt att de här läsverktygen fungerade. Eleverna blev bättre på att analysera och skriva mer omfattande svar, säger Malin Viklund
Tre lässtrategier
- Låt eleverna gå igenom en ordlista kopplad till litteraturen och markera de ord de redan kan eller har hört talas om men inte riktigt vet innebörden av. Gå igenom tillsammans och diskutera. Be sedan eleverna markera nya begrepp kopplade till varje lektion, som får användas till provet.
- Högläs och låt eleverna markera de ord de är osäkra på i texten, faktaord och allmänna ord. Diskutera dem med syftet att få eleverna att få syn på vad som är viktiga begrepp och vad de inte förstår i texten.
- Analysera rubriker, underrubriker och bilder. Då kan eleverna skapa sig
en föreställning om vad texten kommer att handla om.
Källa: Malin Viklunds studie ”Bygga kunskap”.
LÄS ÄVEN
Så får han eleverna att inte ge upp
Dissektioner av djur skapar starka känslor i biologin
