Begreppet gränsvärde ställer till det på gymnasiet
Att mäta hur temperaturen i is som smälter i vattenglas förändras med tiden är en bra övning, enligt Abraham Kumsa Beyene, forskare och lärarutbildare vid Stockholms universitet.
Forskning Begreppet gränsvärde upplevs ofta som svårt av gymnasieelever. Ibland försöker de till och med använda det som ett eget räknesätt. Därför bör man koppla undervisningen till elevernas vardagsliv, menar forskaren och lärarutbildaren Abraham Kumsa Beyene.
Svår nöt att knäcka
Många gymnasieelever har svårt att förstå och använda kalkyl – en gren av matematiken som handlar om samvariation, det vill säga hur saker förändras eller varierar tillsammans. Lika besvärligt har många för gränsvärdesbegreppet, som är själva grunden för kalkylen. Därför har forskaren Abraham Kumsa Beyene i sin avhandling undersökt vilka hinder som finns för gymnasieelevers lärande av begreppet gränsvärde, med utgångspunkt i undervisning i Sverige och Etiopien.
Introducera begreppet tidigare
En sak som förvånade Abraham Kumsa Beyene var att eleverna i studien inte förstod varför de behövde lära sig om begreppet gränsvärde och inte visste vilken nytta de skulle ha av det i livet.
– Det verkade som om de hade en ambition att använda gränsvärden på samma sätt som de gör med addition, subtraktion, multiplikation och division. Därför vore det bra om eleverna när de kommer till gymnasiet har med sig bättre kunskaper om begreppet gränsvärde.
Därför är det så svårt
En orsak till svårigheterna är att det finns andra komplexa matematiska begrepp bakom begreppet gränsvärde, exempelvis funktion och oändlighet, konstaterar han.
– Vi behöver reflektera över hur vi undervisar och varför vi vill att eleverna ska lära sig detta. Och det gäller flera begrepp, inte minst hur man använder begreppen i matematiska analyser. Därför kan det finns en poäng att koppla den här undervisningen till vardagen. Exempelvis genom att mäta hur temperaturen i is som smälter i vattenglas förändras med tiden.
Har undervisat i Etiopien
Abraham Kumsa Beyene har sina rötter i Etiopien, där han också har arbetat som gymnasielärare i matematik och undervisat på lärarhögskola och universitet.
– De matematiska begreppen och elevernas matematiska kunskaper är i stort sett desamma i Etiopien och Sverige, men undervisningen skiljer sig en hel del – både när det gäller läroplanen och praktiken i klassrummet.
Här kan du läsa avhandlingen: ”Obstacles to students' learning of the limit concept: A comparative study”.
LÄS ÄVEN
Matematiska begreppen som ställer till det för eleverna
Professorn uppmanar lärare att trassla till matten
Hon ger liv åt den vardagliga matematiken
