Rutinerad mattelärare för arvet vidare
Kurt Rosenlund kom till Södermalmsskolan i Stockholm som lärarkandidat 1974 och blev sedan kvar på skolan ända tills han fyllde 71 år. Nu fyller han snart 76 år och är aktuell som en av författarna till ett nytt läromedel. Foto: Tess Wallenberg
Matematik no teknik
Efter 45 år som mattelärare på Södermalmsskolan i Stockholm blir Kurt Rosenlunds pedagogiska erfarenheter grunden till ett nytt läromedel.
– Att jag aldrig bytte skola beror på att jag alltid kunnat utveckla mig i jobbet, säger han.
Aktiva elever har varit Kurt Rosenlunds motto under hela lärarkarriären. Han vill få dem att förstå och tycka om matematik genom att de lär sig tillsammans.
– Jag inledde alltid mina lektioner med bildspel. Det gjorde mattegenomgångarna roligare och fick i gång en diskussion i klassrummet, säger han.
Nu fyller Kurt Rosenlund snart 76 år. Han undervisade på mellanstadiet fram till pandemin och har ägnat de senaste åren åt att skriva elevmaterialet i ett läromedel som ska ta vara på hans lektionsupplägg och tankar kring pedagogik.
– Vi var ett team med fyra mattelärare på skolan, de andra har skrivit lärarhandledningen till läromedlet, säger han.
”Nämnaren var husbibel”
Kurt Rosenlund kom till Södermalmsskolan i Stockholm som lärarkandidat 1974. Efter sin praktiktermin fick han erbjudande om jobb som klasslärare och blev sedan kvar på skolan ända tills han fyllde 71 år.
– Pedagogiskt låg skolan i framkant. Tidskriften Nämnaren var husbibel, vi hade koll på forskning och testade ofta taket.
Kurt Rosenlund är klasslärare i botten, men några år in på 1980-talet började han jobba mer och mer som matematiklärare.
– Mitt intresse väcktes då jag inte kunde förstå varför eleverna tog upp matteboken och sedan alla jobbade med samma uppgift, trots att de kunskapsmässigt var på olika nivå.
För att göra undervisningen mer flexibel började han trycka upp stenciler med uppgifter med olika svårighetsgrad. Arbetade klassen med geometri kunde den enklaste uppgiften vara att rita en rektangel och den svåraste att beräkna cirkelns omkrets.
– På det sättet jobbade alla med geometri, men på olika nivå. Då märkte jag också ett ökat intresse bland eleverna.
Blev det även roligare att vara lärare?
– Ja absolut. Jag har blivit jättebra på att ställa frågor som leder framåt. Det måste vara helt okej för elever att svara fel – det är ju då man kommer vidare, säger han.
”Underbart att få bekräftelse”
Kurt Rosenlund fortsatte att utveckla sin undervisning, bland annat med att göra animerade bildspel i power point. Först jobbade eleverna tillsammans vid hans dator, några år senare hade skolan skaffat en smart board och då kunde de gå direkt fram till tavlan och peka med fingrarna.
När ytterligare några terminer passerat hade alla elever en egen liten smart board och då gick det att utveckla elevernas aktiva medverkan ytterligare. I stället för traditionell handuppräckning införde han ett system där alla elevers namn stod på pinnar i en låda. Han tog en pinne på måfå och sedan fick den elev vars namn stod på pinnen svara.
– Det gjorde att alla elever måste vara beredda att svara på mina frågor och jag kunde få i gång en diskussion utifrån hur de hade svarat.
Det nya läromedlet ges ut av Natur & Kultur och kommer att presenteras på Matematikbiennalen i mars.
Hur känns det att se sitt arbetssätt bli underlag för ett läromedel?
– Det är underbart att få bekräftelse på att det man trott på också är något som andra tror på. Att det jag slagits för sedan 1980-talet nu bekräftas av forskningen känns härligt, säger Kurt Rosenlund.
LÄS ÄVEN
Ambulerande lärare får fart på matematiken
Förälderns matteklubb skapade dilemma för skolan
