Därför har programmering svårt att få fäste i matten
Ana Fuentes har i sitt avhandlingsarbete undersökt hur väl programmering införlivats i matematikundervisningen på gymnasiet.
Forskning
Programmering har ännu inte fått någon tydlig roll i matematikundervisningen, konstaterar Ana Fuentes i en ny avhandling.
– För att reformen ska få större genomslag kan uppgifter om programmering behöva finnas med i de nationella proven, säger hon.
Programmering fick en mer framskjuten roll i läroplanen höstterminen 2018. Då blev programmeringen också del av skolans digitaliseringsuppdrag och på det sättet ett område där många lärare behövde vidareutbildning.
– En del lärare kände oro inför programmeringen och var osäkra på om de skulle klara av att undervisa, säger Ana Fuentes, som i sitt avhandlingsarbete undersökt hur väl programmering införlivats i matematikundervisningen på gymnasiet.
I avhandlingen, som hon lägger fram vid Högskolan Väst den 2 februari, har hon också studerat hur lärarna hanterat de spänningar och motsägelser som uppstod i undervisningen när det blev ökat fokus på programmering.
– Störst var behovet av fortbildning i grundskolan. På gymnasiet blev kravet att använda programmering i undervisning, medan man i grundskolan ska undervisa i programmering. Det är två olika didaktiska krav, säger Ana Fuentes.
Utmaning för lärarna
De didaktiska kraven är villkoren som avgör till exempel vad som ska undervisas och hur undervisningen ska organiseras. En lärare som undervisar i programmering använder den progression som underlättar för programmeringsinlärningen.
– Då börjar man vanligtvis med instruktioner i sekvens, enkel minneshantering med variabler och fortsätter kanske med loopar. Det kan man göra genom att använda exempel från matematik, som att låta datorn skriva ut multiplikationstabellerna.
Men om läraren istället använder programmering i den ordinarie matematikundervisningen är det progressionen i matematik som styr de didaktiska valen.
– Programmeringen används då för att stödja matematikinlärningen, till exempel genom att simulera olika slumpförsök, säger Ana Fuentes.
En annan slutsats i hennes avhandling är att reformen blev en utmaning för lärarna även genom att den infördes samtidigt i ett enda steg. Många elever som fick programmering på schemat hade aldrig tidigare provat på att programmera.
”Kursplanerna är vaga”
Ana Fuentes har en bakgrund inom datavetenskap och utbildade sig sedan till gymnasielärare. Hon har undervisat i matematik och programmering och haft uppdrag som utvecklingsledare i matematik. På uppdrag av Skolverket har hon bedrivit kompetensutveckling i programmering för matematiklärare. De senaste åren har hon varit knuten till Högskolan Väst som doktorand i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande.
Hur ser det ut i dag? Har programmeringen börjat bli etablerad i skolan?
– Tyvärr inte. Visst finns det skolor som tagit ett ordentligt grepp, men i undervisningen totalt har det inte hänt så mycket.
Vad behöver göras för att programmering ska få en starkare ställning i undervisningen?
– Ett problem är att kursplanerna är vaga och att det inte finns någon ribba för vad eleverna ska kunna. För att reformen ska få större genomslag kan uppgifter om programmering behöva finnas med i de nationella proven, säger Ana Fuentes.
LÄS ÄVEN
Programmering lyfter inte elever i matte
Storföretag tryckte på när programmering tog plats i skolan
Forskare kritiserar Skolverkets otydlighet kring programmering
Skolverket: Ge lärarna tid att fortbilda sig
Fortbildning i programmering gav väldigt olika resultat
