Storföretag tryckte på när programmering tog plats
Forskning
Privata företag och andra utomstående aktörer var mycket aktiva och påverkade processen som ledde fram till att programmering fick en plats i läroplanen.
– Att de var så många är väldigt fascinerande, säger forskaren Anthemis Raptopoulou.
När regeringen i mars 2017 slog fast att programmering skulle in i läroplanen var det efter en snabb och intensiv process. Anthemis Raptopoulou, forskare vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, har i sin avhandling granskat hur det gick till.
– Jag blev överraskad av att så många externa aktörer var aktiva i själva förändringsprocessen. De satt i kommittéer, var värdar för olika möten och skrev brev till ministrar, säger hon.
Spotify, Ericsson och Microsoft
Bland påtryckarna fanns storföretag som Spotify, Ericsson och Microsoft. Men också myndigheter, ideella organisationer och utbildningsinstitutioner bildade allianser och deltog i påtryckningar på både lokal och nationell nivå.
– De bidrog till att skapa ett behov, säger hon.
Ett argument var att kunskaper i programmering är mycket viktigt för demokratin och människors direktdeltagande i samhället. Ett annat att elever utan kunskaper i programmering inte får rätt förberedelser inför yrkeslivet.
– Det var en mycket snabb process. Allt hände inom 2–3 år före regeringsbeslutet, säger Anthemis Raptopoulou.
Hastigheten gjorde att skolorna inte var beredda när deras lärare plötsligt skulle börja undervisa i ett nytt ämne. Efterfrågan på privata aktörer som kunde ge stöd i hur man lär ut programmering var stor.
– Genom att det svenska skolsystemet är så decentraliserat är det möjligt för utomstående aktörer att gå in i skolor och på det här sättet bli en del av implementeringen av ett nytt kunskapsinnehåll, säger Anthemis Raptopoulou.
"Sätter dagordningen"
Stockholms stad bildade en programmeringskommission som tog fram ett antal rekommendationer om hur stadens skolor kunde öka både den generella digitala kompetensen och den mer specifika kompetensen inom programmering. I den satt också företrädare för näringslivet, bland annat Spotify.
– När det handlar om teknik är det ofta många företag och internationella aktörer som trycker på och sätter dagordningen. Jag såg liknande mönster när teknikämnet skulle in på schemat, men i det fallet var det inte alls lika omfattande som när programmeringen infördes.
Under sitt arbete med avhandlingen har Anthemis Raptopoulou sett att programmeringens väg in i läroplanen haft ett liknande mönster i flera andra länder.
– Det är ett globalt fenomen. Storbritannien och Australien är andra exempel på länder där det också varit ett stort engagemang från externa krafter att få in programmering i skolan, säger Anthemis Raptopoulou.
Här kan du läsa Anthemis Raptopoulou avhandling: Politics of Contemporary Education Policy: The case of programming in the Swedish curriculum
LÄS ÄVEN
Forskare kritiserar Skolverkets otydlighet kring programmering
Skolverket: Ge lärarna tid att fortbilda sig
It-företag programmerar om mattelärare
