![](/contentassets/eb39b4d74552480aa1c9aa05790f7f84/stenungskolan_a7178.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Ellen Bergman och hennes tekniklärare Magnus Rönnberg tittar på musfällebilarna som klassen gjorde när de gick i åttan. Foto: Emelie Asplund
Reportage
Många matematik- och tekniklärare saknar kunskap i programmering. Ändå är det ett obligatoriskt inslag i läroplanen sedan 2018.
I Stenungsund bjuder ortens it-företag in till utbildning för lärare i ett samarbete som alla vinner på.
Det har gått mer än två år sedan programmering skrevs in i läroplanen. De undersökningar och granskningar som hittills har gjorts visar ungefär samma bild:
Inför sommarlovet 2019 var det ungefär så det såg ut i Stenungsund också. Det fanns några eldsjälar bland matte- och tekniklärarna, men också många som aldrig hållit på med programmering.
När vi pratat med högstadielärare har vi förstått att många saknar kunskaper i programmering, och det är ju precis det vi kan!
Samtidigt, på en annan plats i Stenungsund, hade en liknande diskussion pågått i flera år. It-företaget Hogia hade redan tillsammans med gymnasieskolan skapat ett fjärde gymnasieår på det tekniska programmet. Nu ville de nå fram till högstadieeleverna genom att utbilda deras lärare.
– Vår bransch har ett närmast omåttligt behov av kompetensförsörjning i framtiden. När vi pratat med högstadielärare har vi förstått att många saknar kunskaper i programmering, och det är ju precis det vi kan! säger Barbro Lien Rönn, som arbetar med strategisk kompetensförsörjning på Hogia.
Ellen Bergman och hennes tekniklärare Magnus Rönnberg tittar på musfällebilarna som klassen gjorde när de gick i åttan. Foto: Emelie Asplund
Som näringslivsrepresentant har hon dessutom tidigare varit med och lobbat för införandet av programmering som ett obligatoriskt moment i grundskolans läroplan.
Utbildningen, en introduktion i programspråket Javascript, pågick under ett halvår och innehöll totalt 32 timmars undervisning.
Ett tjugotal matematik- och tekniklärare från kommunens tre högstadieskolor nappade och fick en grundkurs i programmering hos it-företaget. Två av dem är Magnus Rönnberg och Axel Karlsson-Kraft.
– Det var tillräckligt för att ge oss grundläggande kunskap och inte minst en förmåga att ställa rätt frågor till de elever som faktiskt kan mer än vi. Det gav också en lust att gå vidare och testa nya moment i klassrummet, säger Magnus Rönnberg, lärare i teknik och matematik på Stenungskolan.
Lina Back och Moa Falk har lärt sig blockprogrammering för att kunna styra sina musfällebilar. Foto: Emelie Asplund
Magnus Rönnberg och hans tidigare kollega Axel Karlsson-Kraft tar emot oss i tekniksalen på Stenungskolan. Axel Karlsson-Kraft arbetar sedan i augusti heltid som utvecklingsledare i digitalisering mot kommunens skolor.
Här finns vindkraftverk som sjuorna gjort för att lära sig mäta energi med hjälp av programmering. En låda innehåller ritrobotar, där en whiteboardpenna styrs för att rita till exempel en kvadrat eller en cirkel. I en annan låda ligger så kallade musfällebilar, där motorn helt enkelt drivs av den spända musfällan och accelerationen mäts av en microbit, en liten dator som ser ut som ett kretskort.
Några elever i nian kommer förbi och vill gärna berätta om hur det var när de förra läsåret byggde just musfällebilar.
– Ser du katapulten där? Det är den vi skulle starta bilen med, säger Lina Back.
Lina Back kunde inget om programmering innan, men tycker att hon lärde sig mycket på kort tid.
För dem som aldrig varit i kontakt med programmering tidigare har utbildningen definitivt brutit ny mark.
– Det var lättare än jag trodde. Nu har jag också blivit säkrare på hur saker hänger ihop om något går sönder.
Barbro Lien Rönn på it-företaget Hogia menar att slutsyftet med projektet är att få fler elever intresserade av programmering och ny teknik. Foto: Emelie Asplund
Den första programmeringsmetoden eleverna möter i skolan är oftast blockprogrammering. Förenklat innebär det att eleverna bygger upp program med hjälp av färdiga block, ungefär som legoklossar man flyttar runt på skärmen. Programmet eleven bygger upp kopplas till en microbit som styr till exempel bilen, vindkraftverket eller ritroboten.
Både Magnus och Axel har länge jobbat med blockprogrammering i skolan, men under utbildningen på Hogia fick de gå tillbaka till rötterna och arbeta med kod igen.
– Det är kanske femton år sedan sist för min del, så det var en stor kompetenshöjning. Och för dem som aldrig varit i kontakt med programmering tidigare har utbildningen definitivt brutit ny mark, säger Magnus Rönnberg.
Å ena sidan har lärarna alltså lärt sig grunderna i programmering genom att lära sig skriva kod. Å andra sidan är kanske inte kodskrivning den första metoden att ta till för att påbörja programmering i klassrummet. Det låter som ett dilemma, men Magnus och Axel ser ingen motsättning.
– Det är svårt att undervisa i ren kod för det är så oerhört viktigt med till exempel stavning. Samtidigt är det bra för mig att ha kunskapen för att visa eleverna vilka konsekvenser sådana fel kan få. Även om jag använder blockprogrammering, kan jag bryta ner till Javascript och visa koden bakom, säger Magnus Rönnberg.
– Eleverna kanske kan programspråk som jag inte kan, men nu kan jag de viktigaste strategierna genom att jag nått en högre nivå. Till exempel att se likheter med andra programmeringsspråk, tänka i sekvenser eller att söka fel. Då kan jag ställa rätt frågor så eleven får en utmaning, säger Axel Karlsson-Kraft.
Axel Karlsson-Kraft är lärare i matematik och en av dem som gick utbildningen i programmering. Numera arbetar han som utvecklingsledare i digitalisering mot kommunens skolor. Foto: Emelie Asplund
Både skolan och Hogia vill gärna se en fortsättning. I skolan handlar det just nu om att hålla igång de ämnesnätverk som bildades under utbildningen.
– Tyvärr kom en pandemi i vägen, men vi har ett nyväckt intresse nu som vi behöver ta vara på. Vi har lärplattformar där lärare kan dela med sig av sina lektionsplaneringar och utbyta erfarenheter av undervisningen, säger Axel Karlsson-Kraft.
I sin nya roll som digital utvecklingsledare för skolan, håller Axel Karlsson-Kraft som bäst på att sy ihop en heldags workshop, för parallellt med samarbetet med it-företaget behövs också interna fortbildningar, inte minst för mellanstadielärarna.
På Hogia vill man gärna göra en uppföljning och även fler grundkurser.
– Slutsyftet är förstås att vi vill nå eleverna och få dem intresserade av programmering och ny teknik, säger Barbro Lien Rönn.
… för att komma igång med programmering i undervisningen:
LÄS ÄVEN
Programmering lyfter inte elever i matte
Forskning Professorn: Likvärdigheten är allra lägst i Sverige.
Vi lärare debatt Kemiläraren: Varför vill Skolverket försvåra för oss i tydligheten mot elever?
Panelen ”Det kan vara lite ledsamt att ta avsked.”
Krönika ”För en skoltrött 16-åring kan det kännas helt främmande.”
Efterspelet Skolverket: Hög tid att huvudmännen tar tag i tekniken.
Reportage Mattelärarna om modellen som får alla att höja sig.
Betyg och bedömning Här är professorns fem bästa tips.
Forskning Finns ett behov av att skapa sammanhang och forum där tjejerna kan träffas.
Lektionstipset Så får hon eleverna att förstå svåra facktexter.
Uthållighetsraset Arbetssättet – steg för steg.
Matematik no teknik ”Jag kommer inte tvinga någon elev att vara med.”
Vi lärare debatt Matteläraren: Det är ovärdigt, Skolverket!
Forskning Professorn: Jag vill ta chansen att försöka påverka
Nationella prov NO-läraren: Det är förjävligt.
Panelen Sex lärare svarar.
Pedagogiska tips Här är forskarens fem bästa tips.
Krönika Gymnasieläraren: Delvis en moralisk fråga.
Reportage ”De ger upp mycket snabbare och vill att det ska gå fort.”
Forskning Forskaren om hur synen på matte förändrats över tid.
Forskning Forskaren: Viktigt att förstå hur matematiken hänger ihop.
Lektionstipset ”Här undersöker vi problem tillsammans utan att alltid veta lösningarna.”
Forskning Forskaren: Finns väldigt få regler.
Matematik no teknik Professorn: ”En aha-upplevelse för lärarna.”
Lärarpriser Matteläraren: Jag är stolt som en tupp.
Programmering Forskaren om oväntade insikten.
Lärarpriser Här är lärarna som får Kungliga Vetenskapsakademiens Ingvar Lindqvistpris 2024.
Vi lärare debatt Läraren om Skolverkets svar: Det kan inte vara så.
Krönika Matteläraren: Många elever saknar grundkunskaper när de börjar gymnasiet.
Matematik no teknik ”Det är underbart att få bekräftelse på att det man trott på också är något som andra tror på.”
Reportage Så stöttar kringresande mattelärare alla skolor i Kalmar.
Matematik no teknik Initiativet applåderades av många, men det skapade också en del spänningar i klassen.
Panelen Gymnasielärarnas bästa tips.
Lektionstipset Julia Tsygan: Det läggs alldeles för mycket tid på att traggla rutinuppgifter.
Omöjligt uppdrag L-toppen: ”2024 är ett riktigt skitår”.
I skolan Pensionerade matteläraren: ”Känner att jag gör stor nytta”.
Forskning Forskaren: Därför är det så svårt.
Omöjligt uppdrag Anna Smit: ”Det tär på en och jag jobbar för mycket.”
Forskning Forskaren: Undervisningen måste ge möjligheter till igenkänning för alla elever
Forskning Forskaren: Uppgifter om programmering kan behöva finnas med i de nationella proven.
Skolinspektionen VD:n: Det handlar om olika lärares bedömningar vid olika tillfällen.
Skolinspektionen Matteläraren: Tillsynen bekräftar min kritik på så gott som alla punkter.
Forskning Forskaren: Eleverna blev mer delaktiga i matematiken.
Matematik no teknik Läraren: Tack vare den extra tiden hinner vi reda ut missförstånd.
Skolinspektionen Skolinspektionen om de omfattande bristerna: ”Anmärkningsvärt”
Pisaraset ”Man kan inte nog understryka vikten av att ha behöriga lärare.”
Böcker Ämneslärarens bokredaktör tipsar om massor av inspirerande läsning.
Nationella prov Ny statistik: Hela listan – ämne för ämne.
Reportage ”Måste acceptera att alla inte tycker matematik är det roligaste som finns.”
Forskning Forskaren: Om språket är dåligt utvecklat har eleverna svårare att begripa.
Matematik no teknik Lärarnas bästa tips – så blir mattesamtalen givande för alla.