It-företag programmerar om mattelärare
Reportage
Många matematik- och tekniklärare saknar kunskap i programmering. Ändå är det ett obligatoriskt inslag i läroplanen sedan 2018.
I Stenungsund bjuder ortens it-företag in till utbildning för lärare i ett samarbete som alla vinner på.
Det har gått mer än två år sedan programmering skrevs in i läroplanen. De undersökningar och granskningar som hittills har gjorts visar ungefär samma bild:
- Sju av tio matematiklärare på högstadiet saknar utbildning i programmering, enligt Lärarnas riksförbund.
- 65 procent har för lite tid att planera undervisningen i programmering, enligt NE och Telavox.
- På fler än tre fjärdedelar av de besökta skolorna saknas hela eller delar av det centrala innehållet om programmering i undervisningen, enligt Skolinspektionen.
Inför sommarlovet 2019 var det ungefär så det såg ut i Stenungsund också. Det fanns några eldsjälar bland matte- och tekniklärarna, men också många som aldrig hållit på med programmering.
När vi pratat med högstadielärare har vi förstått att många saknar kunskaper i programmering, och det är ju precis det vi kan!
Samtidigt, på en annan plats i Stenungsund, hade en liknande diskussion pågått i flera år. It-företaget Hogia hade redan tillsammans med gymnasieskolan skapat ett fjärde gymnasieår på det tekniska programmet. Nu ville de nå fram till högstadieeleverna genom att utbilda deras lärare.
– Vår bransch har ett närmast omåttligt behov av kompetensförsörjning i framtiden. När vi pratat med högstadielärare har vi förstått att många saknar kunskaper i programmering, och det är ju precis det vi kan! säger Barbro Lien Rönn, som arbetar med strategisk kompetensförsörjning på Hogia.
Som näringslivsrepresentant har hon dessutom tidigare varit med och lobbat för införandet av programmering som ett obligatoriskt moment i grundskolans läroplan.
Utbildningen, en introduktion i programspråket Javascript, pågick under ett halvår och innehöll totalt 32 timmars undervisning.
"Lust att gå vidare"
Ett tjugotal matematik- och tekniklärare från kommunens tre högstadieskolor nappade och fick en grundkurs i programmering hos it-företaget. Två av dem är Magnus Rönnberg och Axel Karlsson-Kraft.
– Det var tillräckligt för att ge oss grundläggande kunskap och inte minst en förmåga att ställa rätt frågor till de elever som faktiskt kan mer än vi. Det gav också en lust att gå vidare och testa nya moment i klassrummet, säger Magnus Rönnberg, lärare i teknik och matematik på Stenungskolan.
Magnus Rönnberg och hans tidigare kollega Axel Karlsson-Kraft tar emot oss i tekniksalen på Stenungskolan. Axel Karlsson-Kraft arbetar sedan i augusti heltid som utvecklingsledare i digitalisering mot kommunens skolor.
Här finns vindkraftverk som sjuorna gjort för att lära sig mäta energi med hjälp av programmering. En låda innehåller ritrobotar, där en whiteboardpenna styrs för att rita till exempel en kvadrat eller en cirkel. I en annan låda ligger så kallade musfällebilar, där motorn helt enkelt drivs av den spända musfällan och accelerationen mäts av en microbit, en liten dator som ser ut som ett kretskort.
"Lättare än jag trodde"
Några elever i nian kommer förbi och vill gärna berätta om hur det var när de förra läsåret byggde just musfällebilar.
– Ser du katapulten där? Det är den vi skulle starta bilen med, säger Lina Back.
Lina Back kunde inget om programmering innan, men tycker att hon lärde sig mycket på kort tid.
För dem som aldrig varit i kontakt med programmering tidigare har utbildningen definitivt brutit ny mark.
– Det var lättare än jag trodde. Nu har jag också blivit säkrare på hur saker hänger ihop om något går sönder.
Den första programmeringsmetoden eleverna möter i skolan är oftast blockprogrammering. Förenklat innebär det att eleverna bygger upp program med hjälp av färdiga block, ungefär som legoklossar man flyttar runt på skärmen. Programmet eleven bygger upp kopplas till en microbit som styr till exempel bilen, vindkraftverket eller ritroboten.
Både Magnus och Axel har länge jobbat med blockprogrammering i skolan, men under utbildningen på Hogia fick de gå tillbaka till rötterna och arbeta med kod igen.
– Det är kanske femton år sedan sist för min del, så det var en stor kompetenshöjning. Och för dem som aldrig varit i kontakt med programmering tidigare har utbildningen definitivt brutit ny mark, säger Magnus Rönnberg.
Dra nytta av eleverna som kan
Å ena sidan har lärarna alltså lärt sig grunderna i programmering genom att lära sig skriva kod. Å andra sidan är kanske inte kodskrivning den första metoden att ta till för att påbörja programmering i klassrummet. Det låter som ett dilemma, men Magnus och Axel ser ingen motsättning.
– Det är svårt att undervisa i ren kod för det är så oerhört viktigt med till exempel stavning. Samtidigt är det bra för mig att ha kunskapen för att visa eleverna vilka konsekvenser sådana fel kan få. Även om jag använder blockprogrammering, kan jag bryta ner till Javascript och visa koden bakom, säger Magnus Rönnberg.
– Eleverna kanske kan programspråk som jag inte kan, men nu kan jag de viktigaste strategierna genom att jag nått en högre nivå. Till exempel att se likheter med andra programmeringsspråk, tänka i sekvenser eller att söka fel. Då kan jag ställa rätt frågor så eleven får en utmaning, säger Axel Karlsson-Kraft.
Både skolan och Hogia vill gärna se en fortsättning. I skolan handlar det just nu om att hålla igång de ämnesnätverk som bildades under utbildningen.
– Tyvärr kom en pandemi i vägen, men vi har ett nyväckt intresse nu som vi behöver ta vara på. Vi har lärplattformar där lärare kan dela med sig av sina lektionsplaneringar och utbyta erfarenheter av undervisningen, säger Axel Karlsson-Kraft.
Vill fortsätta samarbetet
I sin nya roll som digital utvecklingsledare för skolan, håller Axel Karlsson-Kraft som bäst på att sy ihop en heldags workshop, för parallellt med samarbetet med it-företaget behövs också interna fortbildningar, inte minst för mellanstadielärarna.
På Hogia vill man gärna göra en uppföljning och även fler grundkurser.
– Slutsyftet är förstås att vi vill nå eleverna och få dem intresserade av programmering och ny teknik, säger Barbro Lien Rönn.
Magnus och Axels fem bästa tips …
… för att komma igång med programmering i undervisningen:
- Keep it simple. Gör korta projekt i början, några lektioner räcker.
- Börja med blockprogrammering både i matematik och teknik. Det finns flera bra gratis onlinetjänster, som till exempel lightbot, scratch eller microbit.
- Köp inte den dyraste utrustningen utan hör er för bland kollegor vad som fungerar. Det finns ett stort utbud, men det är inte det mest avancerade som lämpar sig bäst i en undervisningssituation. Man kommer långt med en microbit och några lysdioder.
- Samarbeta med kollegor och tänk ämnesövergripande. En NO-lärare vill kanske ha hjälp att programmera en bevattningspump? Eller byt ritrobotar tillsammans i tekniken och matematiken.
- Dra nytta av att inte vara bäst i klassen. Det kan bli mycket fruktbart när elevernas kunskaper möter din erfarenhet. Våga ge uppgifter du inte själv vet svaret på! Be eleven att förbättra en konstruktion genom att bygga på med med logik och fler funktioner.
LÄS ÄVEN
Programmering lyfter inte elever i matte
