
Ellen Bergman och hennes tekniklärare Magnus Rönnberg tittar på musfällebilarna som klassen gjorde när de gick i åttan. Foto: Emelie Asplund
Reportage
Många matematik- och tekniklärare saknar kunskap i programmering. Ändå är det ett obligatoriskt inslag i läroplanen sedan 2018.
I Stenungsund bjuder ortens it-företag in till utbildning för lärare i ett samarbete som alla vinner på.
Det har gått mer än två år sedan programmering skrevs in i läroplanen. De undersökningar och granskningar som hittills har gjorts visar ungefär samma bild:
Inför sommarlovet 2019 var det ungefär så det såg ut i Stenungsund också. Det fanns några eldsjälar bland matte- och tekniklärarna, men också många som aldrig hållit på med programmering.
När vi pratat med högstadielärare har vi förstått att många saknar kunskaper i programmering, och det är ju precis det vi kan!
Samtidigt, på en annan plats i Stenungsund, hade en liknande diskussion pågått i flera år. It-företaget Hogia hade redan tillsammans med gymnasieskolan skapat ett fjärde gymnasieår på det tekniska programmet. Nu ville de nå fram till högstadieeleverna genom att utbilda deras lärare.
– Vår bransch har ett närmast omåttligt behov av kompetensförsörjning i framtiden. När vi pratat med högstadielärare har vi förstått att många saknar kunskaper i programmering, och det är ju precis det vi kan! säger Barbro Lien Rönn, som arbetar med strategisk kompetensförsörjning på Hogia.
Ellen Bergman och hennes tekniklärare Magnus Rönnberg tittar på musfällebilarna som klassen gjorde när de gick i åttan. Foto: Emelie Asplund
Som näringslivsrepresentant har hon dessutom tidigare varit med och lobbat för införandet av programmering som ett obligatoriskt moment i grundskolans läroplan.
Utbildningen, en introduktion i programspråket Javascript, pågick under ett halvår och innehöll totalt 32 timmars undervisning.
Ett tjugotal matematik- och tekniklärare från kommunens tre högstadieskolor nappade och fick en grundkurs i programmering hos it-företaget. Två av dem är Magnus Rönnberg och Axel Karlsson-Kraft.
– Det var tillräckligt för att ge oss grundläggande kunskap och inte minst en förmåga att ställa rätt frågor till de elever som faktiskt kan mer än vi. Det gav också en lust att gå vidare och testa nya moment i klassrummet, säger Magnus Rönnberg, lärare i teknik och matematik på Stenungskolan.
Lina Back och Moa Falk har lärt sig blockprogrammering för att kunna styra sina musfällebilar. Foto: Emelie Asplund
Magnus Rönnberg och hans tidigare kollega Axel Karlsson-Kraft tar emot oss i tekniksalen på Stenungskolan. Axel Karlsson-Kraft arbetar sedan i augusti heltid som utvecklingsledare i digitalisering mot kommunens skolor.
Här finns vindkraftverk som sjuorna gjort för att lära sig mäta energi med hjälp av programmering. En låda innehåller ritrobotar, där en whiteboardpenna styrs för att rita till exempel en kvadrat eller en cirkel. I en annan låda ligger så kallade musfällebilar, där motorn helt enkelt drivs av den spända musfällan och accelerationen mäts av en microbit, en liten dator som ser ut som ett kretskort.
Några elever i nian kommer förbi och vill gärna berätta om hur det var när de förra läsåret byggde just musfällebilar.
– Ser du katapulten där? Det är den vi skulle starta bilen med, säger Lina Back.
Lina Back kunde inget om programmering innan, men tycker att hon lärde sig mycket på kort tid.
För dem som aldrig varit i kontakt med programmering tidigare har utbildningen definitivt brutit ny mark.
– Det var lättare än jag trodde. Nu har jag också blivit säkrare på hur saker hänger ihop om något går sönder.
Barbro Lien Rönn på it-företaget Hogia menar att slutsyftet med projektet är att få fler elever intresserade av programmering och ny teknik. Foto: Emelie Asplund
Den första programmeringsmetoden eleverna möter i skolan är oftast blockprogrammering. Förenklat innebär det att eleverna bygger upp program med hjälp av färdiga block, ungefär som legoklossar man flyttar runt på skärmen. Programmet eleven bygger upp kopplas till en microbit som styr till exempel bilen, vindkraftverket eller ritroboten.
Både Magnus och Axel har länge jobbat med blockprogrammering i skolan, men under utbildningen på Hogia fick de gå tillbaka till rötterna och arbeta med kod igen.
– Det är kanske femton år sedan sist för min del, så det var en stor kompetenshöjning. Och för dem som aldrig varit i kontakt med programmering tidigare har utbildningen definitivt brutit ny mark, säger Magnus Rönnberg.
Å ena sidan har lärarna alltså lärt sig grunderna i programmering genom att lära sig skriva kod. Å andra sidan är kanske inte kodskrivning den första metoden att ta till för att påbörja programmering i klassrummet. Det låter som ett dilemma, men Magnus och Axel ser ingen motsättning.
– Det är svårt att undervisa i ren kod för det är så oerhört viktigt med till exempel stavning. Samtidigt är det bra för mig att ha kunskapen för att visa eleverna vilka konsekvenser sådana fel kan få. Även om jag använder blockprogrammering, kan jag bryta ner till Javascript och visa koden bakom, säger Magnus Rönnberg.
– Eleverna kanske kan programspråk som jag inte kan, men nu kan jag de viktigaste strategierna genom att jag nått en högre nivå. Till exempel att se likheter med andra programmeringsspråk, tänka i sekvenser eller att söka fel. Då kan jag ställa rätt frågor så eleven får en utmaning, säger Axel Karlsson-Kraft.
Axel Karlsson-Kraft är lärare i matematik och en av dem som gick utbildningen i programmering. Numera arbetar han som utvecklingsledare i digitalisering mot kommunens skolor. Foto: Emelie Asplund
Både skolan och Hogia vill gärna se en fortsättning. I skolan handlar det just nu om att hålla igång de ämnesnätverk som bildades under utbildningen.
– Tyvärr kom en pandemi i vägen, men vi har ett nyväckt intresse nu som vi behöver ta vara på. Vi har lärplattformar där lärare kan dela med sig av sina lektionsplaneringar och utbyta erfarenheter av undervisningen, säger Axel Karlsson-Kraft.
I sin nya roll som digital utvecklingsledare för skolan, håller Axel Karlsson-Kraft som bäst på att sy ihop en heldags workshop, för parallellt med samarbetet med it-företaget behövs också interna fortbildningar, inte minst för mellanstadielärarna.
På Hogia vill man gärna göra en uppföljning och även fler grundkurser.
– Slutsyftet är förstås att vi vill nå eleverna och få dem intresserade av programmering och ny teknik, säger Barbro Lien Rönn.
… för att komma igång med programmering i undervisningen:
LÄS ÄVEN
Programmering lyfter inte elever i matte
Matematik no teknik ”Svårt att utveckla sin förmåga att arbeta laborativt om man bara får labba en gång per kurs.”
Forskning Forskaren: De klarar inte av att använda proportionalitet i verkliga sammanhang.
Vi lärare debatt Debattören: Fokusera på praktiska färdigheter och disciplinära grundkunskaper.
Lärarutbildning ”Jag hade verkligen önskat att få metodik i mina ämnen.”
Krönika Matteläraren om den nya tidens stora utmaningar.
Matematik no teknik Professorn: Tydlighet gör det lättare för lärare att jobba självständigt.
Matematik no teknik ”Vi kan inte vara ett land som inte läser.”
Reportage ”Skolsystemet är inriktat på medelelever och inte så bra som det skulle kunna vara för högpresterande elever.”
Lektionstipset Gymnasieläraren om varför eleverna behöver en wow-upplevelse.
Forskning Drygt två tredjedelar klarar inte ett enkelt mattetest.
Forskning Forskaren: Kopplingen mellan ämnesinnehåll och språk måste vara tydlig.
Matematik no teknik Teknikläraren: Givande för eleverna att försöka komma på nya tekniska lösningar.
Forskning Fysikläraren: Vi fastnar ofta i själva proceduren och lägger inte så mycket kraft på förståelsen.
Nationella prov Skolverket har inget definitivt svar på vad det beror på.
Forskning Forskaren: Är det bullrigt och trångt får eleverna sitta tysta och räkna i matteboken.
Forskning Forskaren: Flickorna har oftast en större rädsla att säga fel.
Betyg Sämsta noteringen någonsin i både fysik och kemi.
Läromedel Har inga planer på att sluta: ”Måste uppdatera innehållet.”
Betyg Skolverket: Andelen F ökar kraftigt.
Reportage Teknikläraren som utvecklar undervisningen i takt med samtiden.
Undervisning Därför valde vi att bli lärare i våra ämnen.
Lektionstipset Matematikläraren drar nytta av sina psykologikunskaper.
Matematik no teknik NO-läraren: Varför tar inte alla chansen?
Krönika Matteläraren: Rädslan för att göra fel minskar när stämningen är avslappnad.
Pedagogik Gymnasieläraren: Ger en variation i undervisningen som höjer elevernas motivation.
Matematik no teknik Forskaren: ”Alla kan bli bra på matte.”
Stoffträngseln Skolverket: Enbart mer undervisningstid hjälper inte.
Gy25 ”Ett haltande system med inbyggda nödlösningar.”
Matematik no teknik NO-läraren: Viktigt att höja blicken och inte fastna i sin egen lilla värld.
Forskning Forskaren: Krävs en allmän läsförståelse – men också något mer.
Forskning Forskaren: Matematiksvårigheter kan inte enbart lösas med matematikinsatser.
Forskning Forskaren: De begränsade kunskaperna påverkar elevers prestationer.
Forskning Forskaren: ”Garantin kan nästan vara ett hinder för stöd”.
Forskning Forskaren: Lärarna pressas att sträva efter mycket men ytligt ämnesinnehåll.
Vi lärare debatt Kemiläraren: De stryper det viktigaste riktmärket vi har när vi sätter betyg.
Forskning ”Djur är ofta närvarande som objekt men sällan som subjekt.”
Forskning Professorn: Likvärdigheten är allra lägst i Sverige.
Vi lärare debatt Kemiläraren: Varför vill Skolverket försvåra för oss i tydligheten mot elever?
Panelen ”Det kan vara lite ledsamt att ta avsked.”
Krönika ”För en skoltrött 16-åring kan det kännas helt främmande.”
Efterspelet Skolverket: Hög tid att huvudmännen tar tag i tekniken.
Reportage Mattelärarna om modellen som får alla att höja sig.
Betyg och bedömning Här är professorns fem bästa tips.
Forskning Finns ett behov av att skapa sammanhang och forum där tjejerna kan träffas.
Lektionstipset Så får hon eleverna att förstå svåra facktexter.
Uthållighetsraset Arbetssättet – steg för steg.
Matematik no teknik ”Jag kommer inte tvinga någon elev att vara med.”
Vi lärare debatt Matteläraren: Det är ovärdigt, Skolverket!
Forskning Professorn: Jag vill ta chansen att försöka påverka
Nationella prov NO-läraren: Det är förjävligt.