Forskare: Så kan teknikämnet få ett lyft

Peter Vinnervik är forskare vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet. Foto: Pressbild
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm

Programmering bör knytas närmare teknikämnet, anser forskaren Peter Vinnervik.
– Inget hindrar att även matematiklärare utforskar programmering, men teknikämnet ska ha huvudansvaret. Att dela upp ansvaret är inte bra, säger han.

Skolans styrdokument ger inte lärarna tillräckligt bra stöd för hur de ska undervisa i programmering, anser Peter Vinnervik, forskare vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet.

– Man talar om att eleverna ska lära sig programmeringens grunder, men vad de består av kommuniceras väldigt kortfattat i kursplanerna, framför allt för ämnet matematik, säger han.

"Bekymmersamt"

I dagarna lägger Peter Vinnervik fram en avhandling vid Umeå universitet. Den handlar om omständigheter som kan ha betydelse för lärares arbete med att införa programmering i sin undervisning. Framför allt har han tittat på högstadielärares arbete, och lite mer på tekniklärare än lärare i matematik.

– Min studie visar bland annat att budskapet om programmering kommuniceras via flera olika texter och att man är väldigt otydlig med vad det är för kunskaper som eleverna ska lära sig. Lärarna upplever budskapet som väldigt luddigt, säger Peter Vinnervik.

Ett problem han pekar på är att lärarna förutses förstå vad programmering innebär och att de dessutom har samma syn på vad programmering är. Styrdokumenten tar inte hänsyn till att olika personer gör olika tolkningar.

– Ser jag en arbetsprocess som en helhet vill jag förstå ett problem och bryta ned det, för att sedan använda en dator för att lösa det. Någon annan kanske tänker att programmering enbart handlar om att skriva kod, men bortser helt från arbetsprocessen. När man kommunicerar så här kortfattat kommer det bli väldigt olika tillvägagångssätt i skolorna och det är bekymmersamt.

Vill ge teknikämnet en skjuts

Peter Vinnervik anser att det behövs ytterligare en revidering av kursplanerna för att göra det tydligare för lärarna hur de ska arbeta med programmering i undervisningen. Han efterlyser också en nationell satsning på teknikämnet.

– Det är dags att ge det en välbehövlig skjuts. Olika aktörer pratar mycket om hur viktigt teknikämnet är, då måste man också visa det i handling. De lärare jag varit i kontakt med verkar tycka att programmering ligger i tiden och vill göra ett bra jobb, men flera känner sig utelämnade, säger han.

Att lägga huvudansvaret för programmering på teknikämnet skulle ge det större tyngd, men behöver i så fall kombineras med satsningar på fortbildning.

– Vi har en utmaning i att teknikämnet har en så låg andel utbildade och formellt behöriga lärare. Det är ett fantastiskt ämne som satts på undantag. Staten måste visa tydligare att teknik är viktigt och att det behövs fler utbildade lärare, säger Peter Vinnervik.

Här hittar du Peter Vinnerviks avhandling: När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll – intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan

Programmering i nya kursplanerna

  • I den reviderade kursplanen för matematikämnet i grundskolan som börjar gälla 1 juli nästa år ingår bara mindre ändringar för programmering. Främst handlar det om att det för årskurs 7–9 blir tydligare uttryckt att programmering ska utföras i både visuell och textbaserad programmeringsmiljö.
  • På mellanstadiet är det framför allt visuella programmeringsmiljöer som gäller, men det står redan i dag.
  • För gymnasieskolan och komvux mjukas skrivningarna om programmering upp. I den nya ämnesplan som börjar gälla redan 1 juli i år (1 januari 2022 för komvux) står det inte längre att elever själva måste programmera i matematik 1c och 2c, bara att de ska möta exempel på hur programmering kan användas i matematiken.
  • Den nuvarande formuleringen att programmering ska användas för problemlösning har utvidgats så att den kan användas för problemlösning eller databearbetning eller tillämpning av numeriska metoder. Skälet är att det ska bli lättare för läraren att hitta något man kan tillämpa programmering på i varje kurs.
  • På Skolverkets hemsida finns det information om en rad fortbildningar för matte- och tekniklärare som vill lära sig mer om programmering.

LÄS ÄVEN

Skolverket: Ge lärarna tid att fortbilda sig

Programmering lyfter inte elever i matte

Fortbildning i programmering gav väldigt olika resultat

Elever har svårt att koppla kodning till vardagsteknik