Ny fart för satsningar på programmering

Disa Jernudd på Kodcentrum och Linnéa Frid Jutblad på Mathivation har varit med och ställt om sina respektive verksamheter under coronapandemin. Foto: Pressbilder
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm

Möt en kodare på nätet. När pandemin tog fart ställde Kodcentrum snabbt om till digital teknik i sitt arbete med att introducera elever på mellanstadiet i programmering. Även Mathivation, som arbetar med liknande frågor, var snabba med att ställa om.

Med den ökade smittspridningen förra våren ställdes ideella föreningen Kodcentrum inför en ny situation. Samtidigt öppnade sig möjligheten att arbeta med det som är föreningens specialitet: digitala lösningar.

– Vi kunde ju inte gärna pausa vår verksamhet eftersom behovet blev ännu större under pandemin. Det här sättet att arbeta belyser ju faktiskt vad vi står för, säger Disa Jernudd, generalsekreterare på Kodcentrum.

Föreningen arbetar med att gratis introducera barn i programmering och digitalt skapande. Den vänder sig också till lärare som behöver fortbildning.

– Alla ska ha möjligheten att testa. Har man inte kunskapen kan det bli en barriär när man ställs inför digitala lösningar, säger Disa Jernudd.

"Möt en kodare"

Kodstugan är ett grundläggande inslag i Kodcentrums utbud. Även den har fått digital form, med möjlighet för barn och ungdomar att få hjälp i realtid via skärmen. I kodstugan kan elever i årskurserna 4–6 lära sig koda spel, berättelser och musik i programmeringsspråket Scratch. Kodstugan leds av volontärer.

I början av pandemin lanserade Kodcentrum också begreppet Möt en kodare. Med det vill föreningen ge mellanstadieelever och deras lärare en djupare förståelse för kodning och vad kodare arbetar med. Yrkesverksamma kodare besöker klassrummet i ett digitalt möte och svarar på elevernas frågor.

– Genom att träffa förebilder får eleverna en bättre förståelse för hur arbetslivet kan se ut och att jobbet som programmerare inte bara innebär att sitta framför en skärm och knacka kod. Det handlar om problemlösning, och det går att jobba inom en mängd sektorer och med många olika uppgifter.

Enskilda lärarhack

På grund av lärarnas tunga arbetsbelastning under pandemin har det inte varit möjligt att knyta dem till längre fortbildning.

– Däremot har det varit lättare att få till enskilda lärarhack och webbinarier om till exempel programmering och robotar, säger Disa Jernudd.

En annan organisation som främjar programmering och tvingades ställa om sin verksamhet när pandemin tog fart är Mathivation. Det är en icke-vinstdrivande verksamhet grundad av studenter på Chalmers tekniska högskola. Sedan 2012 är Mathivation en del av Västsvenska Handelskammaren och samarbetar i nuläget med 15 högstadieskolor i tio kommuner runt om i landet. 

– Vi fungerar som ett komplement till den vanliga undervisningen. Vårt mål är att råda bot på elevers matteängslan genom att motivera dem till att våga utmana sig själva inom matematik och programmering, säger Linnéa Frid Jutblad, en av organisationens projektledare.

"Kämpa och ge inte upp"

Mathivation vill att eleverna ska känna att det är okej att göra fel och att det är en naturlig del av lärandeprocessen.

– Att vara bra på matte handlar om att kämpa och inte ge upp. När vi går till gymmet måste vi lyfta tyngre vikter för att bli starkare – samma sak gäller matematiken. Det räcker inte att räkna 1+1=2 om och om igen, man måste utmana sig själv och våga ta sig an svårare uppgifter för att utvecklas, säger Linnéa Frid Jutblad.

Mathivation har ett 60-tal timanställda gymnasieelever och högskolestudenter som varje år håller cirka 250 utbildningstillfällen och möter omkring 10 000 elever.

– Det är enklare för eleverna att relatera till någon som bara är 2–3 år äldre. Då känner de att om hen kan så kan jag.

"Har fungerat bra"

Det undervisningsmaterial högstadieeleverna får är baserat på gymnasie- och högskolematematik och är ofta framtaget i nära samverkan med näringslivet. Tanken är att eleverna ska ställas inför svåra, verklighetsbaserade problem.

– Eleverna växer när de får testa något nytt och deras lärare vittnar om att det spiller över till andra ämnen. Vi ser till exempel att elever som tagit sig an svårare uppgifter i matte också är mer villiga att göra det i NO-ämnena.

Under pandemin har även Mathivation gått över till digitala lösningar. Hur de sett ut har skiftat beroende på hur omfattande smittspridningen varit.

– I nuläget träffar vi eleverna via Zoom. Ibland är våra utbildare på distans och eleverna i klassrummet eller så är båda på distans. Det har fungerat bra, men vi ser fram emot att få träffa eleverna på riktigt igen, säger Linnéa Frid Jutblad.

LÄS ÄVEN

Programmering lyfter inte elever i matte

It-företag programmerar om mattelärare

Fortbildning i programmering gav väldigt olika resultat

Jarnlo: Jag gillar lärare som inte tror att de kan allt