![](/contentassets/58bfb67585574fb0a7d7d6628979b4cc/gal9uqcwkaalbtm.jpeg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Provbetyg i orange, slutbetyg i blått. 2020 och 2021 ställdes nationella proven in på grund av coronapandemin. 2018 ströks nationella provet i matematik då vissa av delproven läckte på förhand. Källa: Skolverket
Jan Kontinen är undervisningsråd på Skolverket.
Nationella prov
Bättre provresultat i matematik gör att skillnaden minskar mellan vad eleverna i årskurs nio får i slutbetyg och vilka resultat de uppnått i de nationella proven.
– Siffran för matte sticker ut, säger Jan Kontinen, undervisningsråd på Skolverket.
Var fjärde elev fick i våras högre betyg i matematik jämfört med sina resultat i de nationella proven, visar ny statistik från Skolverket.
Året innan var mer än vart tredje slutbetyg i matte högre än vad eleverna presterade på proven.
– Det är svårt att förklara förändringen. En mindre revidering av ämnesplanerna kan spela in, men det kan också covideffekter och en ökad samhällsdebatt om betygen göra, säger Jan Kontinen, undervisningsråd på Skolverket.
Revideringen av gymnasieskolans ämnesplan för matematik var mer långtgående än den för grundskolans matematik, framhåller Jan Kontinen.
Sedan 2018 ska lärarna särskilt ska beakta provbetyget i sin betygsättning. Har den förändringen börjat ge effekt?
– Vi kan inte säga att den har gett effekt, men vi kan inte heller säga motsatsen.
Hade man förväntat sig att den bestämmelsen skulle få en tydligare effekt?
– Tanken var förstås att den skulle ge en effekt, men vi har ingen data på om den ger effekt eller inte.
För cirka ett år sedan skärpte Skolverket skrivningarna i de kommentarer som är kopplade till uppmaningen att särskilt beakta provresultaten. En statlig utredning tittar på frågan, men kommer inte med sina förslag förrän i februari 2025.
I svenska och svenska som andraspråk har den kraftiga ökningen i förra årets statistik kommit av sig. Då hade 35,4 av niorna högre slutbetyg i svenska jämfört med provbetyget. Nu är motsvarande andel 28,1 procent.
– Svenskan är tillbaka på tidigare nivåer efter att ha stuckit ut för ett år sedan. Då hade en ny provmodell med fler flervalsfrågor just införts och det kan ha påverkat lärarnas beteende. Nu har många hunnit vänja sig vid den nya modellen, säger Jan Kontinen.
Engelskan följer samma mönster som tidigare – där är provbetygen fortsatt högre än slutbetygen. Endast 9,5 procent får högre slutbetyg i ämnet jämfört med det nationella provet, medan närmare 15 procent sänks.
Provbetyg i orange, slutbetyg i blått. 2020 och 2021 ställdes nationella proven in på grund av coronapandemin. 2018 ströks nationella provet i matematik då vissa av delproven läckte på förhand. Källa: Skolverket
Statistiken ovan visar att resultaten på de nationella proven skiftar mycket från år till år i flera ämnen. Varför ska lärare lita på de nationella proven när det ser ut så här?
– Det är välgjorda prov som håller hög kvalitet. Generellt bör lärarna ha stor tilltro till att de visar var eleverna befinner sig. Vi har jobbat med att höja kvaliteten i proven och kräver i dag bland annat att provuppgifterna ska vara utprövade på minst 300 elever, säger Jan Kontinen.
För ett par veckor sedan presenterade Skolverket statistik om gymnasieelevernas resultat i de nationella proven. Den visade att bland annat att provresultaten är starkare i år än förra året i både matte 1 och matte 2 på gymnasiet.
– Det var klart färre elever som hade F i matte 1 i våras jämfört med året innan. Och det är även färre i matte 2, säger Jan Kontinen.
Vad är förklaringen till att fler lyckats bättre på proven senaste läsåret?
– Vi har inte någon given förklaring, men den reviderad ämnesplanen i matematik kan spela in. Under förra läsåret hade lärarna sannolikt hunnit anpassa undervisningen mer till den nya ämnesplanen och då gick provresultaten upp. Det är ungefär som vi hade tänkt att det skulle gå.
Andel elever med lägre, samma eller högre slutbetyg i årskurs 9, våren 2023, jämfört med betyget de fick på de nationella proven.
Lägre Samma Högre
Svenska: 6,9 % 65,0 % 28,1 %
Matematik: 2,0 % 73,8 % 24,2 %
Engelska: 14,4 % 76,1 % 9,5 %
Sva: 6,3 % 64,8 % 28,9 %
Geografi: 4,7 % 66,7 % 28,6 %
Historia: 4,3 % 62,7 % 33,0 %
Religion: 4,9 % 70,4 % 24,7 %
Samhälle: 4,2 % 67,8 % 28,0 %
Biologi: 5,9 % 64,7 % 29,4 %
Fysik: 6,6 % 66,7 % 26,7 %
Kemi: 4,6 % 65,0 % 30,4 %
Forskarna: Därför går det inte att lita på nationella proven
Kritiserat prov gav rekorddåliga betyg i svenska
Så driver NP upp betygen i engelska
NP-resultaten i mattekurs störtdök – men inte betygen
De tar stor hänsyn till NP – kritiseras av kommunen
Sluta skydda proven med sekretess
Forskaren: Vissa lärare räknar bort provet helt
4 av 10 kursbetyg i svenska är högre än NP-betygen
Hård kritik mot nationella proven i historia
Elever skolkar från NP för att skydda sina betyg
Så förbereder du yngre elever för nationella proven
Persson: Nationella proven gör inte skolan mer likvärdig
Elever skolkar från NP för att skydda sina betyg
Forskaren: NP i historia kan sätta lärarna i en svår sits
Debatt. Så kan nationella proven i SO ersättas
Jarnlo: Höga betygen i engelska riskerar att bli en björntjänst
Forskning Professorn: Likvärdigheten är allra lägst i Sverige.
Vi lärare debatt Kemiläraren: Varför vill Skolverket försvåra för oss i tydligheten mot elever?
Panelen ”Det kan vara lite ledsamt att ta avsked.”
Krönika ”För en skoltrött 16-åring kan det kännas helt främmande.”
Efterspelet Skolverket: Hög tid att huvudmännen tar tag i tekniken.
Reportage Mattelärarna om modellen som får alla att höja sig.
Betyg och bedömning Här är professorns fem bästa tips.
Forskning Finns ett behov av att skapa sammanhang och forum där tjejerna kan träffas.
Lektionstipset Så får hon eleverna att förstå svåra facktexter.
Uthållighetsraset Arbetssättet – steg för steg.
Matematik no teknik ”Jag kommer inte tvinga någon elev att vara med.”
Vi lärare debatt Matteläraren: Det är ovärdigt, Skolverket!
Forskning Professorn: Jag vill ta chansen att försöka påverka
Nationella prov NO-läraren: Det är förjävligt.
Panelen Sex lärare svarar.
Pedagogiska tips Här är forskarens fem bästa tips.
Krönika Gymnasieläraren: Delvis en moralisk fråga.
Reportage ”De ger upp mycket snabbare och vill att det ska gå fort.”
Forskning Forskaren om hur synen på matte förändrats över tid.
Forskning Forskaren: Viktigt att förstå hur matematiken hänger ihop.
Lektionstipset ”Här undersöker vi problem tillsammans utan att alltid veta lösningarna.”
Forskning Forskaren: Finns väldigt få regler.
Matematik no teknik Professorn: ”En aha-upplevelse för lärarna.”
Lärarpriser Matteläraren: Jag är stolt som en tupp.
Programmering Forskaren om oväntade insikten.
Lärarpriser Här är lärarna som får Kungliga Vetenskapsakademiens Ingvar Lindqvistpris 2024.
Vi lärare debatt Läraren om Skolverkets svar: Det kan inte vara så.
Krönika Matteläraren: Många elever saknar grundkunskaper när de börjar gymnasiet.
Matematik no teknik ”Det är underbart att få bekräftelse på att det man trott på också är något som andra tror på.”
Reportage Så stöttar kringresande mattelärare alla skolor i Kalmar.
Matematik no teknik Initiativet applåderades av många, men det skapade också en del spänningar i klassen.
Panelen Gymnasielärarnas bästa tips.
Lektionstipset Julia Tsygan: Det läggs alldeles för mycket tid på att traggla rutinuppgifter.
Omöjligt uppdrag L-toppen: ”2024 är ett riktigt skitår”.
I skolan Pensionerade matteläraren: ”Känner att jag gör stor nytta”.
Forskning Forskaren: Därför är det så svårt.
Omöjligt uppdrag Anna Smit: ”Det tär på en och jag jobbar för mycket.”
Forskning Forskaren: Undervisningen måste ge möjligheter till igenkänning för alla elever
Forskning Forskaren: Uppgifter om programmering kan behöva finnas med i de nationella proven.
Skolinspektionen VD:n: Det handlar om olika lärares bedömningar vid olika tillfällen.
Skolinspektionen Matteläraren: Tillsynen bekräftar min kritik på så gott som alla punkter.
Forskning Forskaren: Eleverna blev mer delaktiga i matematiken.
Matematik no teknik Läraren: Tack vare den extra tiden hinner vi reda ut missförstånd.
Skolinspektionen Skolinspektionen om de omfattande bristerna: ”Anmärkningsvärt”
Pisaraset ”Man kan inte nog understryka vikten av att ha behöriga lärare.”
Böcker Ämneslärarens bokredaktör tipsar om massor av inspirerande läsning.
Nationella prov Ny statistik: Hela listan – ämne för ämne.
Reportage ”Måste acceptera att alla inte tycker matematik är det roligaste som finns.”
Forskning Forskaren: Om språket är dåligt utvecklat har eleverna svårare att begripa.
Matematik no teknik Lärarnas bästa tips – så blir mattesamtalen givande för alla.