Elever skolkar från NP för att skydda sina betyg

Lisa Heino, till vänster, är utredare på Sveriges Lärare. Hannes Theander, till höger, är undervisningsråd på Skolverket. Foto: Sveriges Lärare/Adobe Stock/Skolverket

När lärarna ska särskilt beakta resultaten på nationella proven ökar risken att eleverna skolkar för att inte riskera sänkt betyg.
– I en av mina klasser var nästan en tredjedel av eleverna borta, säger NO-läraren Gallo Mamedi Norberg.

Elever med A i ämnesbetyg är rädda att de riskerar att få sänkt betyg om det går dåligt i nationella provet.

Nu varnar lärare för att den nya skrivningen om att de ska ”särskilt beakta” provresultaten kan leda till att elever uteblir från provet av taktiska skäl.

– Frånvaron var väldigt hög när vi hade nationellt prov i NO. I en av mina klasser var nästan en tredjedel av eleverna borta, säger NO-läraren Gallo Mamedi Norberg till Ämnesläraren.

Flera lärare på skolan hade några dagar tidigare fått frågor från elever om vad som skulle hända om de inte kom och skrev provet.

– Då förstod vi att det fanns en stor risk att de medvetet inte skulle komma till skolan och att de skulle skippa provet, säger hon.

”Tar jättemycket tid att hantera”

När många elever uteblir uppstår en annan fråga.

– Hur gör man med de elever som inte kom, ska man ha ytterligare ett prov? Det tar jättemycket tid att hantera. Men struntar man i det ger man en signal att det är okej att hoppa över ett så viktigt prov. Då kanske eleverna fortsätter på samma sätt – det blir en ond spiral.

Gallo Mamedi Norberg beklagar att den förändrade formuleringen på det här sättet riskerar att underminera provet, som hon anser ger ett i grunden bra kompletterande underlag i betygsättningen.

– Jag älskar de nationella proven, jag tycker de är superbra och de fungerar som fortbildning för oss lärare.

Konkurrerar om platser på prestigeskolor

När elever uteblir från nationella prov av taktiska skäl handlar det främst om de delar av landet där det är hård konkurrens om platserna på vissa gymnasieskolor med hög status som elever vill ta sig in på, framhåller Lisa Heino, utredare på Sveriges Lärare.

– Då får betyget i nian stor betydelse i konkurrensen om platserna. Är hälften av eleverna borta är det inte ett naturligt bortfall. Å andra sidan kan närvaron på proven vara mycket hög i andra skolor då provet har en stor tyngd för att resultatet ”särskilt ska beaktas” vid betygssättningen. Bra resultat på proven betyder möjlighet till bra betyg.

Lisa Heino efterlyser tydligare riktlinjer så att eleverna förstår konsekvenserna av om de uteblir från ett nationellt prov och om de i så fall måste göra ett ersättningsprov vid något annat tillfälle.

– Det är viktigt att också lärare får svar på vad som händer om många elever uteblir av taktiska skäl, men även vad som gäller om många elever är sjuka. Hur förhåller man sig till det när man fortfarande ska särskilt beakta provresultatet?

Ett bra stöd från Skolverket är viktigt för att lärare och rektor ska veta vet hur de hanterar olika situationer.

– Om lärare har riktlinjer att luta sig mot som stödjer deras mandat, blir det lättare och tryggare för dem när de vänder sig till föräldrar och elever, säger Lisa Heino.

Skolverket: Finns en risk att vissa är taktiska

Hannes Theander, undervisningsråd på Skolverket, är medveten om att formuleringen ”särskilt beakta” väcker en del frågor hos både lärare och elever.

– Provet är inte det enda som avgör elevens betyg, men det är klart att det finns en risk att vissa elever är taktiska, säger han.

Skolverket har inte undersökt hur stort bortfallet är bland eleverna vid de nationella proven.

– Även om man vet att vissa elever inte genomför provet så vet vi inte exakt vad det beror på. Om frånvaron ökar just de dagar det är nationella prov i årskurs nio kan vi ju anta att det beror på elevers taktik, men för att veta om det är ett systemproblem behöver vi undersöka saken vidare.

Hur ska lärarna göra om många elever uteblir från nationella prov? Ska de arrangera ytterligare ett provtillfälle?

– Det krävs beslut från rektorn om en elev som missat provtillfället ska få göra provet i efterhand. Den avgörande faktorn för ett sådant beslut är att provet är ett stöd för bedömning och betygssättning. Om provet är känt för eleven är det ett sämre stöd för lärarens bedömning. Skolan ska i sådana fall ange att eleven "ej deltagit i provet" vid inrapporteringen till SCB.

– Det är inte specifikt reglerat hur en skola ska genomföra provet senare om flera elever varit frånvarande, det vill säga om dessa ska genomföra provet vid samma tillfälle.

Planerar Skolverket några tydligare riktlinjer till lärarna för hur de ska tolka begreppet ”särskilt beakta”?

– Vi har i våra allmänna råd om betyg och prövning, och kommentarer till dessa, förklarat hur nuvarande lagstiftning om att särskilt beakta provresultatet bör tillämpas. I rapporten ”Likvärdiga betyg och meritvärden” ger Skolverket förslag till alternativa modeller för hur provresultat och betyg kan kopplas samman. Regeringen har beslutat om att en särskild utredning ska titta närmare på bland annat detta, vilket vi ser väldigt positivt på, säger Hannes Theander.