Så förbereder du yngre elever för nationella proven

Hjälp dina elever att förstå vad det innebär att skriva prov. Och att vara trygga när de genomför provet och i hur resultatet används.

Det är forskaren Anette Baggers råd till lärare, framför allt till dem med elever i årskurs tre. Men även äldre elever kan behöva stöd för att klara pressen runt de nationella proven.

– Det är mycket viktigt att läraren känner sina elever och förstår vad de har för behov av stöd, säger Anette Bagger, docent i pedagogik vid Örebro universitet.

Prata med de elever som visar tecken på stress. Gör dem trygga så att de inte utvecklar testängslan

Hon har en inriktning mot specialpedagogik och forskar om bedömning av kunskaper, främst hos yngre barn. Hon är intresserad av vad provsituationer gör mer än att utvärdera kunskap.

– Prata med de elever som visar tecken på stress. Gör dem trygga så att de inte utvecklar testängslan, säger hon.

Utbyt erfarenheter i förväg

Under provet kan det uppstå situationer som läraren inte förutsett. Vad gör man när en elev river sönder provet? Eller om eleven försvinner in på toaletten?

Ett sätt att förbereda sig som lärare är att försöka öva på sådana händelser. Att resonera med sina kollegor om tänkbara dilemman är en bra hjälp.

– En del av det professionella samtalet är att utbyta erfarenheter. Men man pratar sällan i förväg om vad som kan inträffa. För att kunna möta det oväntade är det viktigt att utveckla ett professionellt omdöme, säger Anette Bagger.

Hon framhåller att lärare i allmänhet är väldigt kompetenta när det handlar om att bedöma sina elevers kunskaper och behov av utveckling, men ibland saknas det tid eller resurser för att systematiskt reflektera och lära av proven eller att genomföra dem på ett etiskt hållbart sätt.

”Lärare upplever ett dilemma”

För läraren kan det bli jobbigt att under provet byta roll och i stället vara kontrollant. Eleven ska göra provet ensam och på en viss tid. Inför provet har eleverna ofta upplevelsen att de kommer få så lite hjälp som möjligt, även om det inte nödvändigtvis behöver vara så.

– Det jag hör från många lärare är att de upplever ett dilemma när de inte vet om de ska skydda och stödja eleven som behöver hjälp, eller om de ska skydda provets validitet. Blir det orättvist mot någon annan om jag hjälper eleven?

Även för eleverna innebär provet en stor förändring. Till vardags samarbetar de mycket, men under provet ska de plötsligt inte alls göra det.

Men egentligen är det läraren som är provtagare, menar Anette Bagger.

– Det är ju undervisningens kvalitet vi checkar av. Elevernas resultat systematiseras, sparas i databaser och dyker upp i medarbetarsamtal. Det gör så klart något med lärarna, säger hon.

Eleverna tränas i provliknande situationer

Mia Kempe undervisar i svenska och SO i årskurs sex i S:t Pers skola i Sigtuna. Även hon understryker vikten av att eleverna inte stressar upp sig.

– Det är extra viktigt i trean då de är ovana att skriva prov, säger hon.

Hon tränar sina elever i provliknande situationer. De får inte hjälp och övar sig i att göra provet under begränsad tid.

– På det sättet blir det inte så märkvärdigt när det väl är dags. I trean handlar det mycket om att eleverna ska ta det lugnt, ha gott om tid och inte stressa upp sig. I sexan har de däremot en tidspress, då får de inte jobba med provfrågorna hur länge som helst, säger Mia Kempe.

Hur gör du för att få dem att tänka på tiden?

– Jag hjälper dem att disponera tiden. De ambitiösa eleverna kan bli överambitiösa.

Lågstadieeleverna kan vara nervösa före provet, men när de väl börjar tycker de oftast att det är kul, säger Mia Kempe.

En del elever tycker också att det är kul när det är lite allvar

Hon menar att sexorna ofta är mer fokuserade eftersom de känner viss nervositet inför att få betyg.

– Jag har aldrig undervisat i årskurs nio, men jag kan tänka mig att det blir ännu mer nervöst för de eleverna, eftersom det ju då gäller att gå vidare till gymnasiet.

Hur fångar du upp elevers nervositet?

– På min skola brukar vi ha utvecklingssamtal före provet, men det ser nog olika ut på olika skolor. Ibland får jag veta av föräldrarna att eleven varit nervös hemma. Men en del elever tycker också att det är kul när det är lite allvar.

Att återkoppla NP-resultat till elever och föräldrar kan vara känsligt, konstaterar Mia Kempe.

– För mig som lärare kan det vara både roligt och jobbigt att berätta hur det har gått. Samtidigt är eleverna vana vid att bli bedömda och många har också rimliga förväntningar på sig själva.