Lärares ämneskunskaper avgörande för elevers resultat

I förra månaden försvarade hon sin avhandling vid Göteborgs universitet. Hon har analyserat de svenska elevernas resultat i läsförståelse och matematik i PIRLS och TIMSS – och genomfört analyser baserade på svenska registerdata för att undersöka hur lärares behörighet och ämnesspecifika kunskaper hänger samman med elevernas prestationer på mellanstadiet. 

Och inte bara det: Hon har också, tack vare data från lärarenkäterna i PIRLS och TIMSS, kunnat ta reda på hur elevernas resultat påverkats av lärarnas undervisningsmetoder och arbetsklimatet på skolan. 

– Den här typen av omfattande analyser, där internationella storskaliga data kombineras med nationell registerinformation, är fortfarande relativt ovanliga, berättar hon. 

Borde tala mer om utbildningens innehåll

Att lärares formella utbildning och undervisningsstrategier har betydelse för elevers lärande kan tyckas uppenbart – men sambandet har aldrig tidigare blivit undersökt på ett så här grundläggande sätt. 

– Istället för att bara anta att det här sambandet gäller så kan jag visa att så är fallet. 

Det som däremot förvånade henne en del var just det stora genomslaget för lärarnas ämnesspecialisering.

– I debatten talar man mycket om behovet av behöriga lärare, att de ska ha genomgått lärarutbildningar, men vi borde tala mer om vad dessa utbildningar faktiskt innehåller.  

Vill se större fokus på ämneskunskap

Mari Paloniemi Lindström påminner om att dagens behöriga lärare på mellanstadiet har väldigt skiftande ämneskunskaper – till följd av att lärarutbildningarna har reformerats så många gånger. Lärarna har helt enkelt många olika typer av utbildningar, de är behöriga på olika sätt.

– På senare år har lärosätena lagt in en större andel ämneskunskaper i utbildningen till 4–6-lärare, men det får gärna bli ännu mer. För nu vet vi att det har en direkt påverkan på eleverna. 

Även undervisningsstrategierna påverkar elevernas resultat, vilken typ av strategier fungerar bäst?

– Att till exempel ställa tuffa och utmanande frågor, att uppmuntra till diskussioner, att be eleverna förklara sina svar. Forskning från andra länder har visat att undervisningsstrategier har betydelse, nu kan jag visa att så är fallet i Sverige också. Effekten är tydligare än jag hade förväntat mig – och den visade sig kvarstå två år efter första mätningen.

Mattelärare har störst påverkan

Även ”skolklimatet” påverkar elevernas lärande, kanske en självklarhet, men hon kan leda även detta i bevis.

– Då talar vi om skolor där både lärare och elever känner sig trygga, där elever respekterar såväl varandra som lärarna. Ju bättre skolklimat, desto bättre resultat. 

De sammanlagda effekterna av skolklimatet, av lärarnas formella utbildning, av deras ämneskunskaper och deras undervisningsmetoder – är att mellanstadieelevernas resultat i både svenska och matematik förbättras. I synnerhet resultaten i matematik.

Varför?

– Det kan bero på att matte är ett ämne som man till väldigt stor del lär sig i skolan. I det ämnet spelar skickliga och välutbildade lärare en ännu större roll.

Har själv undervisat på mellanstadiet

I studien vägde hon också in socioekonomiska faktorer och utländsk bakgrund.

– Skickliga och välutbildade lärare kan kompensera för dessa faktorer. Åtminstone till viss del. 

Att hon valde att studera effekterna i just mellanstadiet beror till viss del på att andelen obehöriga lärare där – närmare en tredjedel – är något högre än i låg- och högstadiet. Men det beror än mer på att hon har erfarenhet av att undervisa på just mellanstadiet.

– Jag har arbetat i de små värmlandskommunerna Sunne och Kil där det är svårt att rekrytera personal och där våra elever har rätt svaga resultat, särskilt i matte. Jag ville undersöka varför.

Här hittar du avhandlingen.

LÄS ÄVEN

Debatt: Hård kritik mot matteutbildning för F–3-lärare

Strategin som gör matten enklare hela vägen

Nycklarna för att få med sig pojkarna i undervisningen

Analysen som fördjupar elevernas lärande