Debatt: Orimligt att NP i matte görs efter gymnasieansökan
Per Berggren är matematik- och NO-lärare på Sjöviksskolan i Stockholm.
Vi lärare debatt Det är ovärdigt att Skolverket, gymnasieantagningen (och andra berörda?) försätter våra elever och oss lärare i denna situation! Skärpning, skriver matteläraren Per Berggren.
Är du elev i årkurs 9 i Stockholm stad? Då har du en ganska besvärlig situation framför dig. Skulle du dessutom höra till dem som riskerar att inte få ett godkänt betyg på de nationella proven i matematik, då tycker jag riktigt synd om dig!
I år händer det nämligen igen. Sidan där eleverna i årskurs 9 gör sina gymnasieval kommer att stänga den 15 maj. Vilket är dagen innan eleverna skriver sista delen av de nationella proven i matematik. Eleverna har med andra ord inte ens en teoretisk möjlighet att beakta resultatet från dessa prov när de gör sitt slutgiltiga val till gymnasiet!
”Allt annat än oviktiga”
Nu skulle man ju kunna säga att eleverna ändå borde ha koll på hur de ligger till, vilket också borde vara fallet för oss lärare. Och, javisst, så är det ju men… Med tanke på att resultatet på de nationella proven särskilt ska beaktas så är de allt annat än oviktiga. De ska ju dessutom fungera som ett rättesnöre så att vi matematiklärare blir bättre på att ge likvärdiga betyg och får stopp på betygsinflationen. Denna inflation som till exempel skulle kunna ta sig uttryck genom att elever som precis klarat sig över gränsen för ett godkänt betyg i själva verket inte alls kan visa att de har de kunskaper som de borde ha på ett nationellt prov.
Min tanke kring betygsinflationen är att den till stor, eller kanske största del, består i att lärare ”glider” i sina bedömningar som gör att fler elever får högre betyg utan att de egentligen visar bättre kunskaper. Jag tror inte att det finns en stor andel lärare som fullt medvetet bestämmer sig för att ge högre betyg än de kunskaper som eleverna visat.
Summan av detta kan mycket väl bli att en elev som haft betyg i matematik men som utan andra orsaker än bristande kunskaper inte når gränsen för betyget E på det nationella provet riskerar att inte få betyg. Och som följd av detta inte vara behörig att söka till ett nationellt program.
”Är det ens etiskt försvarbart?”
Givetvis kan man gardera sig för detta genom att även ha med introduktionsprogram, men här skulle jag vilja lägga in en reservation. Är det rimligt att elever ska rekommenderas att lägga till val i sin gymnasieansökan för att de eventuellt kanske kommer att misslyckas på det nationella provet? Är det en bra uppmuntran till de som redan från början har låg uppfattning om sig själva och sin förmåga i matematik? Är det ens etiskt försvarbart? Särskilt som den enkla lösningen är att provet görs en eller ett par veckor tidigare, och vips så är alla problem borta!
För att komma runt problemet i år kontaktade jag PRIM-gruppen och Skolverket för att få veta vad gränsen för betyget E är i år. Tyvärr är det belagt med sekretess så vi fick rådet att chansa på att det är ungefär samma gräns i år som det brukar vara. Och vi ska använda denna chansning för att gissa om elevernas resultat på de tre första delarna verkar vara tillräckligt för att de ska nå gränsen när de skriver den sista delen. Snacka om killgissning!
Det är ovärdigt att Skolverket, gymnasieantagningen (och andra berörda?) försätter våra elever och oss lärare i denna situation! Skärpning!
Per Berggren, Ma/NO-lärare på Sjöviksskolan, Stockholm
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren
LÄS ÄVEN
Flera nationella prov läckte efter en timme
Hur peppar du elever som riskerar att få betyget F?
Så vill han förändra kursplanen i matematik