Forskaren om fritidshemmets vägskäl: ”Eleverna vill inte ha mer skola”

Helene Elvstrand, Karin Lager, Eva Kane och Anna-Lena Ljusberg (längst upp till höger) är några av forskarna som ska ge sin syn på fritidspedagogisk undervisning. Foto: Niklas Björling/Getty.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Vad innebär fritidspedagogisk undervisning? Det ska bland andra universitetslektorn Helene Elvstrand prata om på en forskningskonferens i höst.
– Fritidshemmet står i dag vid ett vägskäl, säger hon.

Den 26 oktober i Stockholm och 18 november i Malmö ordnar Utbildning norr ett fritidshemssymposium riktat till lärare i fritidshem och lärarutbildare. Tanken är att belysa aktuell forskning och låta praktiker och forskare mötas. Helene Elvstrand, universitetslektor vid Linköpings universitet, är en av sex forskare som deltar.

– Jag kommer att lyfta fram elevers delaktighet och perspektiv på fritidshemmet. Jag tycker att fritidshemmet i dag står i något slags vägskäl: Vi har haft mycket fokus på det målstyrda fritidshemmet sedan vi fick en läroplan, med organiserad undervisning som ibland blir väldigt likt skolan. Det här behöver vi fundera över, så att undervisningen i fritidshemmet verkligen blir fritidspedagogisk. Elever lyfter ofta fram att de inte vill har mer skola, och fritidshemmet är så mycket mer än den där timmen med målstyrda aktiviteter. Lärare i fritidshem har ett viktigt arbete med att stödja elevernas relationer, säger hon.

Vill nå ut med sin forskning

Helene Elvstrand ser också konferensen som ett sätt att nå ut med sin forskning till yrkesverksamma i fritidshemmet.

– Om fritidshemmet ska få en stark verksamhet och ökad status så måste undervisningen bygga på kunskap och forskning, inte bara beprövad erfarenhet. Vi behöver också ha ett språk för undervisningen i fritidshemmet, säger Helene Elvstrand.

De senaste tio åren har det kommit alltmer forskning om fritidshemmet, enligt Hadar Nordin på Utbildning norr.

– Och jag tror det är en vinning för alla om praktiker och forskning kan närma sig varandra, säger han.

Övriga forskare som ska tala är Monica Orwehag, Karin Lager, Eva Kane, Anna-Lena Ljusberg och Birgit Andersson. Det kostar att vara med som åhörare på konferensen, men enligt Hadar Nordin är priset konkurrenskraftigt.

Vad hoppas du att deltagarna får med sig?

– Jag hoppas att man ska få inspiration och möjlighet att syna sin egen praktik utifrån aktuell forskning. Jag tror det är viktigt för oss på fritids att bygga vår praktik på forskning och beprövad erfarenhet. Det skulle hjälpa att tydligare avgränsa vad fritidspedagogisk undervisning är och jag hoppas att konferensen kan bidra till det, säger Hadar Nordin.

Universitet satsar på fritidshemsforskning

Fritidshemsforskning har uppmärksammats på flera håll den senaste tiden. På Stockholms universitet startar en masterutbildning med inriktning mot fritidshem. Helene Elvstrand berättar att även Linköpings universitet utökar sin forskning om fritidshem i höst. Sex doktorander kommer att anställas inom olika ämnesområden med fritidshemmet i fokus.

– Vår rektor satsar på att under fem år bygga upp en stark nationell miljö för fritidshemsforskning. Det är väldigt roligt, säger Helene Elvstrand.

LÄS ÄVEN

Forskarnas tre budskap om lärande i fritidshem

Studie: Lärare i fritidshem undervisar genom lek

Forskaren fick fritidshemmet att tänka nytt

Eriksson: Vi behöver sätta ord på vad fritidspedagogik är

"Fritidshemmet ska inte vara efterskola"