![](/contentassets/b1ad6503b2454fb1961b7668bde260d7/bildstod.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Bildstöd påminner om reglerna som tagits fram gemensamt.
Reportage På Rösjöskolan uppmuntras barnen när de gör rätt i stället för att kritiseras när de gör fel. Förhållningssättet ingår i arbetet med positivt beteendestöd, som gett många förändringar och skapat en bättre miljö för både lärare och elever.
Ta ansvar, visa hänsyn, vara fokuserad. Ledorden finns skrivna på glasrutan vid skolans entré och välkomnar elever, personal och besökare. Skolan ligger i Sollentuna kommun norr om Stockholm, i området Edsberg som har ett högt socioekonomiskt index. I den klassiska skolbyggnaden, naturnära med både skog och sjö inpå knuten, ryms 380 elever från förskoleklass till årskurs sex. I samma lokaler finns även anpassad grundskola och förberedelseklass.
För snart fyra år sedan beslöt den dåvarande rektorn att satsa på positivt beteendestöd och tog hjälp av Anna Lindbäck som anställdes som beteendeanalytiker.
– Positivt beteendestöd baseras på beteendeanalys, att förstå och påverka beteenden. Det ligger otroligt mycket vetenskap bakom och utifrån detta har vårt arbete vuxit fram. Vi har ett inkluderande förhållningssätt i hela skolan och alla elever ska få nå sin fulla potential, förklarar hon.
Några som tydligt kan se ett före och efter är lågstadieläraren Anna-Linnéa ”Nea” Olsson och kollegan på fritidshemmet, Carolina Ångström.
– Vi har alltid arbetat tätt mellan de olika skolformerna och strävat efter ett inkluderande förhållningssätt. Men innan arbetet med positivt beteendestöd startade när Anna kom så tampades vi liksom de flesta andra skolor med bristande arbetsro och trivsel på skolan. Nu finns ett mer positivt klimat, studieron har påverkats positivt, fler elever är sysselsatta med det de ska och det har även inneburit en reducerad stressnivå bland oss kollegor, säger Anna-Linnéa ”Nea” Olsson, som varit på skolan i åtta år.
Bland det första Anna Lindbäck tog sig an i förändringsarbetet var att tydliggöra förväntningarna, hur man skulle agera som vuxen och som elev. Att även ha med eleverna var viktigt och därför var de med redan från början genom att tycka till och rösta om skolans grundvärderingar, hur man ville vara mot varandra.
Skolan betade sedan av område efter område. Först ut blev korridorer och kapprum. De enades bland annat om att inte springa inomhus, alltid hälsa på varandra, inte slänga skräp, prata med 50-centimeters-rösten, det vill säga inte skrika åt varandra på håll.
– När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det betydligt lättare för dem att göra rätt, säger Carolina Ångström, som varit på skolan sedan 2010. Hon har tidigare erfarenhet av att arbeta med positivt beteendestöd inom stöd och omsorg, LSS.
Bildstöd påminner om reglerna som tagits fram gemensamt.
När Carolina Ångström exempelvis håller i en fotbollsaktivitet på fritidshemmet berättar hon alltid i förväg hur hon förväntar sig att eleverna ska uppträda, att de ska vara peppande, hjälpa en kompis som ramlar, och så vidare, snarare än att prata om vad de inte ska göra.
– Sedan förstärker vi det genom att dela ut gröna kort. I och med att vi ger mycket positiv feedback till eleverna, så vill de andra göra likadant, barnen vill höra att de är bra, fortsätter hon.
Anna-Linnéa ”Nea” Olsson tillägger att detta med positiv feedback fungerar lika bra i klassrummet.
– Det har en enorm effekt. När jag säger till någon att ”vad fint du sitter på stolen” får det direkt ringar på vattnet. Alla vill göra rätt och känna sig viktiga och sedda.
För att se hur väl metoden fungerar görs regelbundna mätningar och skolan kan därmed visa på konkreta resultat, vilket uppmuntrar alla att fortsätta på den inslagna vägen.
– När man ser att det fungerar motiveras man att hålla i och hålla ut, säger Anna Lindbäck.
I arbetet finns även den så kallade PBS-triangeln där basen utgörs av insatser som ges till alla elever och involverar all personal, till exempel relationsbyggande, tydliggörande strategier, rutiner och positiv förstärkning. Nästa nivå utgörs av insatser som riktas till några elever där insatserna i basen inte riktigt räcker till. Toppen av triangeln utgörs av individuella insatser riktade till enskilda elever som redan har stora utmaningar. För dem görs individuella kartläggningar som resulterar i en individuell plan.
Anna-Linnéa ”Nea” Olsson berättar att hon tagit till sig triangeln för att nå så många elever som möjligt.
– Om majoriteten följer planen blir det mer tid till dem som behöver extra insatser. Om vi exempelvis har någon i nivå två som har svårt att reglera sitt beteende och springer i stället för att gå i korridoren, då kan vi jobba med den eleven mer intensivt genom att öva på att gå tillsammans och då ge positiv feedback.
– Ja, att säga till flera gånger ger sällan effekt, det gäller att göra annorlunda, tillägger Anna Lindbäck.
I fritidshemmet är arbetssättet på vissa sätt mer utmanande, då verksamheten är friare och aktiviteterna fler, inflikar Carolina Ångström.
– Barn med beteendeproblematik har det ofta svårare på fritids, och då är det ännu viktigare att vi jobbar så här. På mitt fritidshem har vi över hundra elever. Vi försöker därför organisera oss så att de elever som behöver ett mindre sammanhang och lite social färdighetsträning ibland får vara i en mindre grupp. Då kan vi möta deras behov på ett annat sätt och arbeta förebyggande, säger hon.
Den mindre gruppen på drygt 20 elever har då tre pedagoger, medan den större gruppen med 80 elever inte blir lika personaltät. Enligt Carolina Ångström fungerar det ändå bra.
– När vi har den lilla gruppen blir det lättare för den stora gruppen att följa sociala spelregler.
Som pedagog är det skönt att slippa komma med tillsägelser hela tiden, som det kan bli annars.
I arbetet utgår skolan från vad varje enskilt barn behöver utifrån styrkor och utmaningar. Lärarna använder därför både bildstöd och video för att tydliggöra, liksom coachande samtal som mynnar ut i nya strategier och överenskommelser. Förändringar i miljön är också en viktig komponent i arbetet, att skapa miljöer som främjar lärandet – för den enskilde, en klass eller hela skolan.
– Det här är sådant som har sin bas i forskning, det är beprövade metoder, säger Anna Lindbäck. Vi kan inte förutsätta att alla elever kommer till skolan redo att lära, och det är viktigt att komma ihåg att det är vi vuxna som måste ändra på oss för att elevernas beteende ska förändras.
Anna-Linnéa ”Nea” Olsson fortsätter:
– För oss på lågstadiet har positivt beteendestöd blivit en ryggrad i vårt förhållningssätt. Det har lett till färre tillsägelser och att det blivit både lugnare och tryggare i skolan, och vi kan fokusera på lärandet.
Carolina Ångström tillägger:
– Som pedagog är det skönt att slippa komma med tillsägelser hela tiden, som det kan bli annars.
Vad säger ni om den kritik som finns mot positivt beteendestöd och liknande metoder?
– Oavsett storlek på människor vill alla bemötas med respekt, i synnerhet när man gjort något som inte är bra, säger Anna-Linnéa ”Nea” Olsson.
– Jag tror att de som kommer med kritiken har missförstått, säger Anna Lindbäck. Det här handlar inte enbart om att fokusera på det positiva, hos oss blir det också tydliga konsekvenser på beteenden som inte följer det vi har kommit överens om. Men vi vuxna ska stötta och hjälpa, inte straffa. De som testat detta och är kritiska kanske inte har gjort det tillräckligt ofta eller fortsatt tillräckligt länge. Man måste göra rätt för att se effekt.
LÄS OCKSÅ:
”Risk för feltolkning utan specialpedagog
Eriksson: Jag är lärare i fritidshem, inte superhjälte, rockstjärna eller elitidrottare
Så får Anne barnen att läsa på fritidshemmet
Forskare: Diskutera värdegrunden mer
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Du som bär på stress och dåligt samvete, du som blir bemött med oförståelse från chef och kollegor. Du som ser misär och känner dig konstant otillräcklig. Jag vill ge dig tröst, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika Skolministerns fåordighet om fritidshemmets betydelse är sorglig, skriver redaktören Sara Djurberg.
Skolpolitik – Vi behöver se till att fritidshemmen har goda förutsättningar, säger skolministern.
Reportage På Svartedalsskolan i Göteborg går elever från grundskolan och den anpassade grundskolan på samma fritidshem.
Forskning Undervisningen i fritidshemmet har blivit alltför lik skolans, anser forskaren Alma Memišević.
Så gör vi Teaterstycket på engelska blev en arena för samverkan mellan lärare i fritidshem och klasslärare i Mörbylånga.
Aktuellt Fritidshemmens dag har firats i strålande sommarväder över hela landet. Möjligen samlades allra flest leksugna på Engelska skolan i Sundsvall: över 200 elever plus syskon och föräldrar.
Vi lärare debatt I en strävan efter erkännande har fritidshemmen de senaste åren utsatts för en systematisk ”skolifiering”. Men vet ni vad, nu får det räcka! skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Språkstörning passerar ofta obemärkt förbi, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Pedagogiska tips Efter mycket planerande kunde eleverna på fritidshemmet Vintergatan 3 i Malmö äntliga öppna sitt spa.
Panelen Vilka möjligheter till vila och återhämtning finns det för eleverna på ert fritidshem? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.
Forskning I skolan är det ett eget ämne – men teknik ingår också i fritidshemmets undervisning. Vad blir skillnaden?
Krönika Jag skulle vilja se att kommuner arbetar systematiskt med fritidshemmens likvärdighet på alla nivåer så att den enskilda fritidsläraren slipper dra en nitlott i fritidshemmets lotteri, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Arbetsmiljö Fritidshemmen har nått en milstolpe: över en halv miljon inskrivna barn. Men att andelen behöriga lärare fortfarande är så låg är ett stort bekymmer, anser Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.
Motoriklarmet Barn pysslar mindre än tidigare – men inte på Broholmskolan i Lidköping. Där ser eleverna pysslet som en av veckans höjdpunkter, berättar läraren i fritidshem Jennie Nilsson.
Motoriklarmet Med en rad nya aktiviteter, inklusive det populära slöjdinslaget, har de äldre barnen på Fylstaskolan lockats tillbaka till fritidshemmet igen.
Så gör vi Anna Danielsson och Camilla Strand utgick från elevernas stora intresse för spelet Among Us när de skapade en egen variant av spelet på fritidshemmet.
Reportage Johanna Nordin, rektor på Dackeskolan i Tingsryd, har en bakgrund som lärare i fritidshem. När elever behöver hjälp med språkutveckling och sociala relationer väljer hon ibland en ovanlig metod: ordinerar närvaro på fritidshemmet.
Krönika Jag tänker mycket på flickor. Hur de gång på gång blir åsidosatta, hårdare korrigerade och hur vi vuxna i skolans värld förväntar oss att de ska vara bättre socialt skillade än pojkar, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika För mig är eleverna källan till energi som fyller på. Kramen man får i hallen, någon som glatt frågar vad som ska hända på fritidshemmet i eftermiddag eller samtalet på skolgården om Pokémon eller “Ronaldo eller Messi”, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet.
Panelen Är det okej att säga ”nej, du får inte vara med”? Så här svarade fritidslärarna i panelen.
Reportage På Rösjöskolan uppmuntras barnen när de gör rätt i stället för att kritiseras när de gör fel.
Reportage Läraren i fritidshem Anne Fridjonsson sätter läsningen i centrum i fritidshemmet.
Krönika Efter drygt ett år som utbildad och yrkesverksam lärare i fritidshem vill jag lyfta upp det som inte syns på ytan. Det som gör att folk mår dåligt, blir sjukskrivna eller säger upp sig.
Pedagogiska tips Frida Flinck ville få till en lärorik lek om allemansrätten. Genom att skapa en trollvärld i skogen dit barnen kommer in via en magisk portal fångade hon deras intresse.
Forskning Genom att ta en lekroll kan läraren bidra till att utveckla leken, enligt forskarna Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling.
Fritidshem Furuparksskolans elever har designat sparkar som allmänheten kan låna och för varje kilometer de färdas går ett bidrag till Sunderby sjukhus i Luleå.
Pedagogiska tips – Det bästa med det här temat är att det engagerar på ett så brett plan, säger Tilda Pehrsson, lärare i fritidshem.
Lärarutbildning Den 49-åriga tidigare fritidsledaren Maria Söderlind Jonasson blev just färdig lärare i fritidshem – efter två års studier på distans.
Krönika En del tänker att lärare i fritidshem är de där positiva och extroverta ja-sägarna, de som kör på tills de stupar, de som kan ta alla elever under vingarna på skoltid och rädda situationer som egentligen ligger på andra professioners bord.
Krönika ”Du kan väl hitta en ny kompis att leka med?”, försöker personalen. Varför säger vi så? Som om barn hur enkelt som helst leker med alla andra barn, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Vi är särskilt intresserade av hur lokala förutsättningar på olika skolor påverkar fritidshemmens verksamhet, säger forskningsledaren Helena Ackesjö.
Fortbildning Flerspråkighet, matematik på fritidspedagogiskt vis, relationell kompetens, ”lekens lotteri” och elevinflytande. Fritidshemmens rikskonferens bjöd på både teori och handfasta tips.
Lärarpriser Årets lärare i fritidshem 2023 har arbetat i fritidshemsverksamhet sedan han var 17 år och blivit känd för att lyfta fritidshemmet i debatten.
Forskning Nyutexaminerade lärare i fritidshem känner inte att deras unika kompetens tas tillvara på jobbet, visar en ny studie av forskarna Anne Kjellsdotter och Peter Erlandson.
Lärarpriser Fyra toppkandidater har utsetts bland de nominerade till ”Årets lärare i fritidshem” 2023.
Krönika Av någon anledning är det just fritidshemmet, där nästan hälften av skolans personal arbetar på vissa enheter, som ska klara sig själv. Jag har ofta undrat vem som ser den här gruppens behov på skolan, så att vi faktiskt kan få kvalitet, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Timplaner Lågstadieelever får längre skoldagar, med mer svenska, enligt ett förslag från Skolverket som lämnats till regeringen. Line Isaksson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, är kritisk.– Se till att fritidshemmet får vara en plats där eleverna kan lära sig och utvecklas i stället.
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i fritidshem hur de är rustade för vintern när det gäller både arbetskläder och uteaktiviteter.
Krönika Det är ett spännande forskningsprojekt eftersom man här hoppas hitta argument som kan övertyga politikerna om fritidshemmets potential.
Sveriges lärare Alla lärare i fritidshem måste ha bra förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb. Det är en av utgångspunkterna för Sveriges Lärares Nationella råd för lärare i fritidshem.
Reportage Erik Kjellander studerar till lärare i fritidshem och jobbar samtidigt. Utbildningen har fått honom att ifrågasätta hur verksamheten bedrivs.
Planeringstid Daniella Crona sitter i Nationella rådet för fritidshem och vill prioritera en fråga framför andra: mer tid för planering.
Pedagogiska tips Skolan erbjuder väldoftande rätter i matsalen – och ordnar mängder av organiserade aktiviteter på rasterna. Därför vinner Västerstrandsskolan i Karlstad utmärkelsen ”Årets Pep-skola”.
Forskning Hur blir tiden på fritidshemmet meningsfull för barnen? Det är när personalen lyckas hantera balansen mellan barnens och de vuxnas önskemål – som inte alltid är så enkla att förena.
Pedagogiska tips En upphittad symaskin gav eleverna på Apelskolans fritidshem mersmak för att sy.
Forskning Hur ska fritidshemmen hitta jämvikten mellan styrning och frivillighet? Frågan har blivit ännu svårare sedan ett tydligare undervisningsuppdrag infördes 2016.
Så gör vi Barnen blir så stolta när de får vara fritidsfixare, säger läraren i fritidshem Rebecca Loorents.