![](/contentassets/9d42b00fd35b45e680db5542e3ebcd64/kumlaslojdbavel.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Bavel ritar ut sin smörkniv med stor koncentration.
Tuss, Alma, Lea och Nasrin tillverkar ett hjärta på en träplatta. De har slöjd på fritidshemmet en gång i veckan på Fylstaskolan i Kumla. Foto: Jeffrey Mcintosh.
Motoriklarmet Med en rad nya aktiviteter, inklusive det populära slöjdinslaget, har de äldre barnen på Fylstaskolan lockats tillbaka till fritidshemmet igen. En extra bonus är att de samtidigt kan träna upp både sin fin- och grovmotorik.
Det är något speciellt med doften av nyhyvlat virke, och det är precis vad man möter i den stora slöjdsalen högst upp på Fylstaskolan i Kumla. Utanför de stora fönsterrutorna vid gaveln är det grått och snöblandat regn, men inne i salen är det däremot varmt och fullt av aktivitet. Bavel, som går i trean, formar noggrant ut sin smörkniv med figursågen och intill sitter Loke och slipar på sin smörkniv med stor koncentration. Alma, Tuss, Lea och Nasriin funderar en stund på vad de ska hitta på nu när servetthållarna de skapade under den senaste slöjdvändan är klara och färdigmålade. De bestämmer sig för en gemensam uppgift utifrån en liten träplatta. På den ska de spika fast fina spikar i form av ett hjärta och sedan trä garn runt.
– Vi vill vara lite snälla och ska ge hjärtat till Bob, vår slöjdlärare, förklarar Tuss medan det är Almas tur att spika.
Läraren i fritidshem Emelie Bäckemalm berättar att fritidsslöjd är en av de aktiviteter som tillkommit sedan ”nystarten” av skolans storfritids.
Läraren i fritidshem Emelie Bäckemalm.
– Jag har arbetat här på skolan tidigare och när jag kom tillbaka var det många av de äldre barnen som hade slutat vara kvar på fritids och som i stället gick hem direkt efter skolan. Vi funderade då på vad som skulle få dem att stanna kvar och beslöt att fråga vad de ville göra. Nu har vi fritidsråd en gång i månaden där eleverna får komma med önskemål, säger hon.
När barnen själva fick vara med och bestämma förändrades läget och i dag är det gott om barn på fritidshemmet varje dag. Röda fritids, där de äldre barnen går, ligger på tredje våningen och där är det full aktivitet. Ett gäng killar spelar Fifa, några tjejer diskuterar hur Lasse Stefanz och Lia Larsson, som många på fritidshemmet hade tippat som segrare, inte gick vidare på senaste Mello, och vid ett av borden är det pärlpyssel på gång.
– Det är runt 25 barn här varje dag nu. En dag i veckan är det fotboll och en dag har vi tillgång till idrottshallen. Vi har också mycket skapande aktiviteter, säger Emelie Bäckemalm och visar det stora teckningspusslet de nyligen gjort tillsammans och hängt upp i hörnan intill röda soffan, och de egentillverkade dag- och skrivböckerna med marmorerat omslag.
Tidigare var det heller inte många som var på fritidshemmet under loven, men även det har ändrats. Under årets sportlov var det 20 barn som dök upp.
– Det var ett stort uppsving, så många barn på lovet har vi aldrig haft tidigare. Vi var bland annat på Pokémonjakt och ett gäng följde med till mitt gym och fick testa att träna, säger Emelie Bäckemalm som förutom att vara en av två fritidslärare på Fylstaskolans storfritids även tränar crossfit på fritiden. I slutet av förra året knep hon bronsplatsen under VM i Kanada.
Alla aktiviteter som erbjuds på fritidshemmet ger också möjlighet att träna upp både fin- och grovmotorik. Här är det numera gott om rörelse och idrott, liksom pyssel i olika former. Emelie Bäckemalm har, liksom många andra i skolans värld, sett att barnens motoriska förmågor inte är som förr.
Det handlar mycket om deras tålamod, och om jag ska gissa tror jag att det beror på att de spelar mycket och är vana vid snabba belöningar.
– Det handlar mycket om deras tålamod, och om jag ska gissa tror jag att det beror på att de spelar mycket och är vana vid snabba belöningar, där får de liksom betalt direkt. De gillar inte att saker tar tid och därför väljer de bort sådant som är för pillrigt. Men nu när vi erbjuder det så brukar de vilja vara med, i synnerhet lockar det om vi vuxna deltar. Vi skapar mycket med pärlor och syr. Numera har vi heller inga stängda skåp, allt är alltid tillgängligt och då kommer det mer spontant att de vill pyssla, säger hon.
Även träslöjdsläraren Bob Crossler, som tar av sin förtroendetid för att ställa upp som lärare på fritidsslöjden, har märkt att barnen behöver öva upp sin finmotorik, och påpekar att fritidsslöjden är ett bra tillfälle för det.
– Jag har varit i skolans värld i 18 år och har sett hur barnen blivit mindre aktiva. Att så många barn har sämre motoriska förmågor numera är faktiskt galet. Jag tror att det beror på att många föräldrar inte har tid med sina barn, att de lämnas med telefonen, datorn eller plattan i stället. Det märks tydligt, säger han.
Bavel ritar ut sin smörkniv med stor koncentration.
Fritidsslöjden har max åtta deltagare åt gången och träffas en gång i veckan under 4-5 veckor, sedan är det andras tur att få slöjda. De får bygga vad de vill och har en egen vagn att förvara sina saker på till nästa tillfälle.
– Jag gillar att ha de här små grupperna, man får en helt annan överblick. En del av eleverna har inte haft slöjd som ämne ännu och den tid jag lägger ner här på fritidsslöjden har jag igen när de senare ska ha slöjd ”på riktigt”, då kan de redan använda flera av verktygen, säger Bob Crossler.
Redan efter en knapp timme har Siri gjort klart sin lilla plakett med det spikade hjärtat och visar upp sitt verk för Emelie Bäckemalm.
– Titta, det står ”From Siri”, på engelska. Jag ska ge den till mamma, säger hon med stolthet i rösten.
Tjejgänget är också klara med sin skapelse och berättar om hur kul det är med slöjden och allt annat som händer på fritids numera. Hur de har haft maskerad, tränat att gå på händer, hur de klättrade på rep på gymmet och lärde sig gå armgång, och hur de önskade sig speciella byggplattor på ett fritidsråd och sedan fick det.
Slöjdläraren Bob Crossler håller i fritidsslöjden.
Emelie Bäckemalm nickar instämmande och berättar att barnen aldrig, som man kanske kan tro, kommer med några orimliga önskemål på mötena.
– Ingen ber om att åka till Liseberg eller liknande. I stället är det önskemål som om vi kan grilla hamburgare eller köpa byggplattor, och vi har som utgångspunkt att inte säga nej till något. Ofta går det att ordna, säger hon.
Slöjdtimmen är över för i dag och barnen plockar snabbt undan och säger hej då till Bob Crossler.
– Det är jättekul med slöjden, jag har varit med många gånger och vill vara med nästa gång också, säger Tuss och försvinner nerför trappan till vanliga fritids tillsammans med Alma och alla de andra.
Förskollärarnas larm: Barnen klarar inte enkla rörelser
Förskolläraren: Många barn ger upp om de inte kan direkt
Professorn: Därför är det viktigt att pyssla i förskola
Bara en av tio förskolor har plan för rörelse
Här förvandlas förskolan till en hinderbana – varje vecka
Forskaren: För lite om rörelse och motorik på lärarutbildningarna
Experterna: Motoriken är grunden för all inlärning
LÄS ÄVEN
Slöjdlärarnas larm: Många elever kan inte använda en sax
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Du som bär på stress och dåligt samvete, du som blir bemött med oförståelse från chef och kollegor. Du som ser misär och känner dig konstant otillräcklig. Jag vill ge dig tröst, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika Skolministerns fåordighet om fritidshemmets betydelse är sorglig, skriver redaktören Sara Djurberg.
Skolpolitik – Vi behöver se till att fritidshemmen har goda förutsättningar, säger skolministern.
Reportage På Svartedalsskolan i Göteborg går elever från grundskolan och den anpassade grundskolan på samma fritidshem.
Forskning Undervisningen i fritidshemmet har blivit alltför lik skolans, anser forskaren Alma Memišević.
Så gör vi Teaterstycket på engelska blev en arena för samverkan mellan lärare i fritidshem och klasslärare i Mörbylånga.
Aktuellt Fritidshemmens dag har firats i strålande sommarväder över hela landet. Möjligen samlades allra flest leksugna på Engelska skolan i Sundsvall: över 200 elever plus syskon och föräldrar.
Vi lärare debatt I en strävan efter erkännande har fritidshemmen de senaste åren utsatts för en systematisk ”skolifiering”. Men vet ni vad, nu får det räcka! skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Språkstörning passerar ofta obemärkt förbi, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Pedagogiska tips Efter mycket planerande kunde eleverna på fritidshemmet Vintergatan 3 i Malmö äntliga öppna sitt spa.
Panelen Vilka möjligheter till vila och återhämtning finns det för eleverna på ert fritidshem? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.
Forskning I skolan är det ett eget ämne – men teknik ingår också i fritidshemmets undervisning. Vad blir skillnaden?
Krönika Jag skulle vilja se att kommuner arbetar systematiskt med fritidshemmens likvärdighet på alla nivåer så att den enskilda fritidsläraren slipper dra en nitlott i fritidshemmets lotteri, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Arbetsmiljö Fritidshemmen har nått en milstolpe: över en halv miljon inskrivna barn. Men att andelen behöriga lärare fortfarande är så låg är ett stort bekymmer, anser Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.
Motoriklarmet Barn pysslar mindre än tidigare – men inte på Broholmskolan i Lidköping. Där ser eleverna pysslet som en av veckans höjdpunkter, berättar läraren i fritidshem Jennie Nilsson.
Motoriklarmet Med en rad nya aktiviteter, inklusive det populära slöjdinslaget, har de äldre barnen på Fylstaskolan lockats tillbaka till fritidshemmet igen.
Så gör vi Anna Danielsson och Camilla Strand utgick från elevernas stora intresse för spelet Among Us när de skapade en egen variant av spelet på fritidshemmet.
Reportage Johanna Nordin, rektor på Dackeskolan i Tingsryd, har en bakgrund som lärare i fritidshem. När elever behöver hjälp med språkutveckling och sociala relationer väljer hon ibland en ovanlig metod: ordinerar närvaro på fritidshemmet.
Krönika Jag tänker mycket på flickor. Hur de gång på gång blir åsidosatta, hårdare korrigerade och hur vi vuxna i skolans värld förväntar oss att de ska vara bättre socialt skillade än pojkar, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika För mig är eleverna källan till energi som fyller på. Kramen man får i hallen, någon som glatt frågar vad som ska hända på fritidshemmet i eftermiddag eller samtalet på skolgården om Pokémon eller “Ronaldo eller Messi”, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet.
Panelen Är det okej att säga ”nej, du får inte vara med”? Så här svarade fritidslärarna i panelen.
Reportage På Rösjöskolan uppmuntras barnen när de gör rätt i stället för att kritiseras när de gör fel.
Reportage Läraren i fritidshem Anne Fridjonsson sätter läsningen i centrum i fritidshemmet.
Krönika Efter drygt ett år som utbildad och yrkesverksam lärare i fritidshem vill jag lyfta upp det som inte syns på ytan. Det som gör att folk mår dåligt, blir sjukskrivna eller säger upp sig.
Pedagogiska tips Frida Flinck ville få till en lärorik lek om allemansrätten. Genom att skapa en trollvärld i skogen dit barnen kommer in via en magisk portal fångade hon deras intresse.
Forskning Genom att ta en lekroll kan läraren bidra till att utveckla leken, enligt forskarna Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling.
Fritidshem Furuparksskolans elever har designat sparkar som allmänheten kan låna och för varje kilometer de färdas går ett bidrag till Sunderby sjukhus i Luleå.
Pedagogiska tips – Det bästa med det här temat är att det engagerar på ett så brett plan, säger Tilda Pehrsson, lärare i fritidshem.
Lärarutbildning Den 49-åriga tidigare fritidsledaren Maria Söderlind Jonasson blev just färdig lärare i fritidshem – efter två års studier på distans.
Krönika En del tänker att lärare i fritidshem är de där positiva och extroverta ja-sägarna, de som kör på tills de stupar, de som kan ta alla elever under vingarna på skoltid och rädda situationer som egentligen ligger på andra professioners bord.
Krönika ”Du kan väl hitta en ny kompis att leka med?”, försöker personalen. Varför säger vi så? Som om barn hur enkelt som helst leker med alla andra barn, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Vi är särskilt intresserade av hur lokala förutsättningar på olika skolor påverkar fritidshemmens verksamhet, säger forskningsledaren Helena Ackesjö.
Fortbildning Flerspråkighet, matematik på fritidspedagogiskt vis, relationell kompetens, ”lekens lotteri” och elevinflytande. Fritidshemmens rikskonferens bjöd på både teori och handfasta tips.
Lärarpriser Årets lärare i fritidshem 2023 har arbetat i fritidshemsverksamhet sedan han var 17 år och blivit känd för att lyfta fritidshemmet i debatten.
Forskning Nyutexaminerade lärare i fritidshem känner inte att deras unika kompetens tas tillvara på jobbet, visar en ny studie av forskarna Anne Kjellsdotter och Peter Erlandson.
Lärarpriser Fyra toppkandidater har utsetts bland de nominerade till ”Årets lärare i fritidshem” 2023.
Krönika Av någon anledning är det just fritidshemmet, där nästan hälften av skolans personal arbetar på vissa enheter, som ska klara sig själv. Jag har ofta undrat vem som ser den här gruppens behov på skolan, så att vi faktiskt kan få kvalitet, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Timplaner Lågstadieelever får längre skoldagar, med mer svenska, enligt ett förslag från Skolverket som lämnats till regeringen. Line Isaksson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, är kritisk.– Se till att fritidshemmet får vara en plats där eleverna kan lära sig och utvecklas i stället.
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i fritidshem hur de är rustade för vintern när det gäller både arbetskläder och uteaktiviteter.
Krönika Det är ett spännande forskningsprojekt eftersom man här hoppas hitta argument som kan övertyga politikerna om fritidshemmets potential.
Sveriges lärare Alla lärare i fritidshem måste ha bra förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb. Det är en av utgångspunkterna för Sveriges Lärares Nationella råd för lärare i fritidshem.
Reportage Erik Kjellander studerar till lärare i fritidshem och jobbar samtidigt. Utbildningen har fått honom att ifrågasätta hur verksamheten bedrivs.
Planeringstid Daniella Crona sitter i Nationella rådet för fritidshem och vill prioritera en fråga framför andra: mer tid för planering.
Pedagogiska tips Skolan erbjuder väldoftande rätter i matsalen – och ordnar mängder av organiserade aktiviteter på rasterna. Därför vinner Västerstrandsskolan i Karlstad utmärkelsen ”Årets Pep-skola”.
Forskning Hur blir tiden på fritidshemmet meningsfull för barnen? Det är när personalen lyckas hantera balansen mellan barnens och de vuxnas önskemål – som inte alltid är så enkla att förena.
Pedagogiska tips En upphittad symaskin gav eleverna på Apelskolans fritidshem mersmak för att sy.
Forskning Hur ska fritidshemmen hitta jämvikten mellan styrning och frivillighet? Frågan har blivit ännu svårare sedan ett tydligare undervisningsuppdrag infördes 2016.
Så gör vi Barnen blir så stolta när de får vara fritidsfixare, säger läraren i fritidshem Rebecca Loorents.