I förskolan finns ett fantastiskt fönster att ge barn motorisk kompetens innan känslan av dåligt självförtroende dyker upp, säger förskolläraren Veronica Hjellström.
Till startsidan
Emma och Edla klarar de olika momenten i hinderbanan fint. Foto: Johan Strindberg.
Motoriklarmet För barnen på förskolan Villa Ekbacken i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är motorikövningar ett dagligt inslag. Varje vecka kör de dessutom hinderbana inomhus där balans, jämfotahopp och kullerbyttor är stående inslag.
Det är torsdagsmorgon på förskolan Villa Ekbacken och barngruppen fylls sakta på. De som dyker upp sällar sig till rörelseleken som just startat intill stora eken. Skratt och glada tillrop ljuder över gården när 3–5-åringarna på avdelningen Fjärilen studsar fram och tillbaka som bollar i snön, därefter förvandlas de även till ålande ålar, jämfotahoppande grodor och rullande korvar.
De hinner även med en hel del annat som exempelvis att balansera på ett ben, göra saxhopp och leka ”Kom alla mina kycklingar” innan de, rödrosiga om kinderna, slår sig ner bakom knuten för att ha morgonmöte tillsammans.
Motorik är ett prioriterat område på förskolan, mycket tack vare de två engagerade förskollärarna Anja Bjurvald och Veronica Hjellström. Rörelse och motorik har alltid funnits med dem, även på förskolor de arbetat på tidigare.
I förskolan finns ett fantastiskt fönster att ge barn motorisk kompetens innan känslan av dåligt självförtroende dyker upp, säger förskolläraren Veronica Hjellström.
– Nu är ju motorik väldigt i ropet igen och man pratar om hur viktigt det är för barns utveckling. Att det inte bara är lattjo lajban utan att det finns en tanke bakom. Men när jag vidareutbildade mig till förskollärare 2015 ingick inte mycket motorik. Det närmaste man kom var lite dans och musik, säger Veronica Hjellström.
När jag vidareutbildade mig till förskollärare 2015 ingick inte mycket motorik.
För Anja Bjurvald, som utbildade sig redan i slutet av 1990-talet, fanns däremot en kurs i motorisk utveckling.
– Jag har dessutom en bakgrund inom gymnastiken, både som aktiv och som ledare, så för mig var det självklart att ta med mig rörelse när jag började jobba i förskolan. Vi har två rörelsepass om dagen och hinderbanan på torsdagar. Men visst tar det tid, och annat får inte lika stort utrymme, vi har till exempel inte lika mycket projektarbete som andra förskolor och ägnar heller inte lika mycket tid åt sådant som miljöarbete, digitalisering och dokumentation.
Balansgång på smal bänk är ett av momenten i hinderbanan.
Förskolan Villa Ekbacken huserar i en av de gamla ingenjörsvillorna som byggdes för anställda vid Värtagasverket 1914. En idyllisk plats på många sätt, men det är ganska trångt och det krävs en hel del ommöblering innan torsdagens obligatoriska hinderbana kan starta.
– En av oss pedagoger är frikopplad från barngruppen på förmiddagen för att bygga banan, och därefter skriva veckobrevet till vårdnadshavarna. Detta medan de andra två pedagogerna lämnar gården med barnen för ett besök i skogen eller parken, förklarar Anja Bjurvald.
De tre pedagogerna på förskolan ansvarar för det dagliga rörelseupplägget och hinderbanans utformning en vecka vardera efter ett rullande schema.
– Den som har byggt banan bestämmer och planerar också vid vilka stationer de andra vuxna ska stå för att stötta och peppa barnen, tillägger Anja Bjurvald.
Dagens bana har många spännande delar och med Pippisångens toner som ljuder ur högtalarna tar barnen sig ivrigt an alla hinder. En efter en klättrar de upp på plinten och gör X-hopp ner på den tjocka madrassen. Intill väntar balansgång, kullerbyttor och några andra övningar följt av ålande genom en tunnel ut till rockringarna i hallen där olika föremål ska kastas upp i luften och fångas igen. Ted kastar fotbollen högt och fångar den med ett stolt leende, Alba kastar upp den orangefärgade sjalen som svävar en stund innan hon fångar den med en knyck.
Någon kanske tänker ”Kära nån vilken militärisk förskola”, men arbetssättet ger ju resultat.
I nästa rum är det dags att bland annat klättra upp och balansera på den avlånga, smala bänken som vilar på två små bord. De mest avancerade häver sig snabbt upp och bryr sig alls inte om höjden och går till och med baklänges över medan andra behöver en stödjande hand för att ta sig upp och sedan peppande ord från en pedagog för att samla mod och stega vidare.
Barnen tar sig runt banan, varv efter varv. Mot slutet, efter nästan en halvtimme av intensiva insatser, är det gott om blanka pannor, rufsiga kalufser och rosiga kinder i gänget.
Lucas tar sig an jämfotahoppen.
Trots att det är ganska trångt och upp-emot 20 barn genomförs hinderbanan utan minsta knussel, inte en konflikt så långt ögat kan nå. Men för att få det att fungera så här bra krävs att barnen kan lyssna, ta instruktioner och koncentrera sig och att det är ett positivt socialt klimat, förklarar Veronica och Anja.
– Vi arbetar mycket just med att få ihop gruppen och skapa god stämning, säger Anja Bjurvald.
– Vi ser också till att alla är med, och stöttar dem lite extra som behöver komma över sin tröskel. Vi deltar också alltid själva i lekar och rörelser, det är ingen som bara står och tittar på, säger Veronica Hjellström.
De är också noga med att de olika rörelserna utförs rätt och att barnen lär sig och utvecklas. Under hösten har de tränat mycket på kullerbyttor, och nu sitter rörelsen perfekt hos nästan alla.
– När de lärt sig nya motoriska rörelser tar de ett jättesprång och fortsätter att utvecklas. Men det gäller att inte göra det för svårt, man får hitta rätt nivå. Det ska vara stimulerande och utmanande för alla, säger Anja Bjurvald.
Förskolläraren Anja Bjurvald.
– Ska de hoppa jämfota så ska alla hoppa jämfota. Någon kanske tänker ”Kära nån vilken militärisk förskola”, men arbetssättet ger ju resultat. Och vi har rörelsemoment som är till bara för att det är kul också, tillägger Veronica Hjellström.
När hinderbanan plockas undan är det strax full fart på alla barn igen. De står i en stor ring på runda mattan och Veronica instruerar, sedan drar de i gång med nya rörelser och Lejonkungensång. När vi besökare lämnar förskolan hörs barnens glada Simba-sång eka ut i entrén – ”Vänta, snart är det jag som är kung”. Ja, väldigt rörliga kungar, ska kanske tilläggas.
Krönika Ständigt nya barn gör att yrket aldrig går på slentrian. Det som funkade med ungarna förra året är måhända något som inte alls går hem hos de jag basar för nu, skriver läraren i förskolan Erik Stenkula.
Krönika På de flesta arbetsplatser räknas städning som en arbetsuppgift, men inte i förskolan, skriver Elin Larsson.
Krönika Jag kan inte annat än förundras, inte över det som förekommer i Prideparaden, utan hur så många orkar bli så upprörda, skriver Eva Lindström.
Debatt Arbetsgivaren bör tillhandahålla solskyddskräm till anställda i förskolan och säkerställa att det finns skuggiga platser på förskolegårdarna, skriver Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Boktips Lek har så enormt många perspektiv som är viktiga att förhålla sig till, säger Erika Wallin.
Dilemmat Studenten: ”Hur ska jag förhålla mig till allt otäckt som kan hända?”
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om presenter. Hur ska vi förhålla oss till gåvor från föräldrar och barn?
Krönika Det finns ingen viktigare valfråga för Sveriges framtid än just det och därför fortsätter vi att tjata hela vägen fram till valet, skriver Sara Agné, lärare i förskolan.
Måltidspedagogik Häng med till Gåvans föräldrakooperativ i Åre där maten och måltiden är en hållbar tråd genom verksamheten.
Debatt Tänk om vi kunde få använda vår tid till att faktiskt leka med, samt undervisa och utbilda barn, skriver Ingeborg Carlquist, lärare i förskolan.
Undervisning Kan man lära sig något av undervisning som går i stöpet? Ja, tycker en samstämmig panel med lärare i förskolan.
Krönika Att barn slåss med varandra i förskolan är inte ett problem, inte om vi har förutsättningar att ta hand om det. Det är vad vi gör åt det som är problemet, skriver Eva Lindström.
Forskning Forskaren: ”Barnens förutsättningar att lära sig språk i förskolan är inte likvärdiga.”
Debatt I förskolan lindar vi gärna in vårt budskap i bubbelplast och silkespapper och slår in det i glatt paketpapper med ett fint krullat snöre, skriver Sandra Lundgren, förskollärare och föreläsare.
Podcast Lärarna i förskolan Eva Lindström och Ellinor Lange får svar från utbildningsminister Simona Mohamsson (L) i senaste avsnittet av Förskolan.
Pedagogiska tips Matematik är roligt, magiskt och spännande! Det vill Mia Johansson, förste förskollärare i matematik, förmedla till alla barn på förskolan. Och inte minst till andra lärare.
Krönika När jag funderar över förskolans väl och ve stöter jag ibland på dem, de som nog helst inte vill ha en förskola alls. Jag tror de skräms av hur de hört att förskolan är idag, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket Har jag rätt att kräva fem veckors sammanhängande semester i sommar? Det undrar förskolläraren. Vi bad vår fackliga expert Per Edberg reda ut vad som gäller.
Debatt För små barn är musik inte bara mys. Därför blir jag orolig när musik och rytmik får allt mindre plats i förskollärarutbildningen och i förskolans vardag, skriver Karin Hassle, specialpedagog och musiklärare.
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Debatt På Förskolans dag den 21 maj uppmärksammar vi en av Sveriges viktigaste verksamheter. Men vi kräver också handling, skriver Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare.
Förskola Från i år har alla förskolor och gymnasier rätt till gruppbiljetter i Stockholms länstrafik – tack vare barnen på Kullsta förskola i Nynäshamn.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Debatt Vi lärare i öppen förskola har ett mångfacetterat uppdrag, men utan nationella styrdokument eller gemensamma organisatoriska ramar, skriver Jessica Valverde.
Krönika Att argumentera för att barn ska vara så lite som möjligt på förskolan blir ändå fel. Det gynnar varken förskolan eller lärarna, och verkligen inte jämställdheten, skriver Förskolans redaktör Sara Djurberg.
Fokus ”Jag känner ett stort hopp när jag ser de yngre barnens intresse”.
Fokus Läraren i förskola: ”Det är så fint att barnen får se att de kan göra skillnad”.
Fokus Det är svårt att förmedla hopp i tider av krig, klimatkris och orättvisor – men det går.
Fokus Aline Anckarman är lärare på förskolan Katarina Västra i Stockholm, men hon är också engagerad miljöaktivist.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Fokus ”Tillsammans är nyckeln. Det behöver vi öva mer på”
Fokus Skyldighet att förmedla demokratiska värderingar.
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Vår metod Mätningarna har lett till konkreta förbättringar av arbetsmiljön.
Förskola Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Det visar en ny rapport av forskaren Christian Eidevald.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.