![](/contentassets/4e29e676c350419fbb7ebab2383553bb/veronica-hellstrom3-strindberg.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
I förskolan finns ett fantastiskt fönster att ge barn motorisk kompetens innan känslan av dåligt självförtroende dyker upp, säger förskolläraren Veronica Hjellström.
Emma och Edla klarar de olika momenten i hinderbanan fint. Foto: Johan Strindberg.
Motoriklarmet För barnen på förskolan Villa Ekbacken i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är motorikövningar ett dagligt inslag. Varje vecka kör de dessutom hinderbana inomhus där balans, jämfotahopp och kullerbyttor är stående inslag.
Det är torsdagsmorgon på förskolan Villa Ekbacken och barngruppen fylls sakta på. De som dyker upp sällar sig till rörelseleken som just startat intill stora eken. Skratt och glada tillrop ljuder över gården när 3–5-åringarna på avdelningen Fjärilen studsar fram och tillbaka som bollar i snön, därefter förvandlas de även till ålande ålar, jämfotahoppande grodor och rullande korvar.
De hinner även med en hel del annat som exempelvis att balansera på ett ben, göra saxhopp och leka ”Kom alla mina kycklingar” innan de, rödrosiga om kinderna, slår sig ner bakom knuten för att ha morgonmöte tillsammans.
Motorik är ett prioriterat område på förskolan, mycket tack vare de två engagerade förskollärarna Anja Bjurvald och Veronica Hjellström. Rörelse och motorik har alltid funnits med dem, även på förskolor de arbetat på tidigare.
I förskolan finns ett fantastiskt fönster att ge barn motorisk kompetens innan känslan av dåligt självförtroende dyker upp, säger förskolläraren Veronica Hjellström.
– Nu är ju motorik väldigt i ropet igen och man pratar om hur viktigt det är för barns utveckling. Att det inte bara är lattjo lajban utan att det finns en tanke bakom. Men när jag vidareutbildade mig till förskollärare 2015 ingick inte mycket motorik. Det närmaste man kom var lite dans och musik, säger Veronica Hjellström.
När jag vidareutbildade mig till förskollärare 2015 ingick inte mycket motorik.
För Anja Bjurvald, som utbildade sig redan i slutet av 1990-talet, fanns däremot en kurs i motorisk utveckling.
– Jag har dessutom en bakgrund inom gymnastiken, både som aktiv och som ledare, så för mig var det självklart att ta med mig rörelse när jag började jobba i förskolan. Vi har två rörelsepass om dagen och hinderbanan på torsdagar. Men visst tar det tid, och annat får inte lika stort utrymme, vi har till exempel inte lika mycket projektarbete som andra förskolor och ägnar heller inte lika mycket tid åt sådant som miljöarbete, digitalisering och dokumentation.
Balansgång på smal bänk är ett av momenten i hinderbanan.
Förskolan Villa Ekbacken huserar i en av de gamla ingenjörsvillorna som byggdes för anställda vid Värtagasverket 1914. En idyllisk plats på många sätt, men det är ganska trångt och det krävs en hel del ommöblering innan torsdagens obligatoriska hinderbana kan starta.
– En av oss pedagoger är frikopplad från barngruppen på förmiddagen för att bygga banan, och därefter skriva veckobrevet till vårdnadshavarna. Detta medan de andra två pedagogerna lämnar gården med barnen för ett besök i skogen eller parken, förklarar Anja Bjurvald.
De tre pedagogerna på förskolan ansvarar för det dagliga rörelseupplägget och hinderbanans utformning en vecka vardera efter ett rullande schema.
– Den som har byggt banan bestämmer och planerar också vid vilka stationer de andra vuxna ska stå för att stötta och peppa barnen, tillägger Anja Bjurvald.
Dagens bana har många spännande delar och med Pippisångens toner som ljuder ur högtalarna tar barnen sig ivrigt an alla hinder. En efter en klättrar de upp på plinten och gör X-hopp ner på den tjocka madrassen. Intill väntar balansgång, kullerbyttor och några andra övningar följt av ålande genom en tunnel ut till rockringarna i hallen där olika föremål ska kastas upp i luften och fångas igen. Ted kastar fotbollen högt och fångar den med ett stolt leende, Alba kastar upp den orangefärgade sjalen som svävar en stund innan hon fångar den med en knyck.
Någon kanske tänker ”Kära nån vilken militärisk förskola”, men arbetssättet ger ju resultat.
I nästa rum är det dags att bland annat klättra upp och balansera på den avlånga, smala bänken som vilar på två små bord. De mest avancerade häver sig snabbt upp och bryr sig alls inte om höjden och går till och med baklänges över medan andra behöver en stödjande hand för att ta sig upp och sedan peppande ord från en pedagog för att samla mod och stega vidare.
Barnen tar sig runt banan, varv efter varv. Mot slutet, efter nästan en halvtimme av intensiva insatser, är det gott om blanka pannor, rufsiga kalufser och rosiga kinder i gänget.
Lucas tar sig an jämfotahoppen.
Trots att det är ganska trångt och upp-emot 20 barn genomförs hinderbanan utan minsta knussel, inte en konflikt så långt ögat kan nå. Men för att få det att fungera så här bra krävs att barnen kan lyssna, ta instruktioner och koncentrera sig och att det är ett positivt socialt klimat, förklarar Veronica och Anja.
– Vi arbetar mycket just med att få ihop gruppen och skapa god stämning, säger Anja Bjurvald.
– Vi ser också till att alla är med, och stöttar dem lite extra som behöver komma över sin tröskel. Vi deltar också alltid själva i lekar och rörelser, det är ingen som bara står och tittar på, säger Veronica Hjellström.
De är också noga med att de olika rörelserna utförs rätt och att barnen lär sig och utvecklas. Under hösten har de tränat mycket på kullerbyttor, och nu sitter rörelsen perfekt hos nästan alla.
– När de lärt sig nya motoriska rörelser tar de ett jättesprång och fortsätter att utvecklas. Men det gäller att inte göra det för svårt, man får hitta rätt nivå. Det ska vara stimulerande och utmanande för alla, säger Anja Bjurvald.
Förskolläraren Anja Bjurvald.
– Ska de hoppa jämfota så ska alla hoppa jämfota. Någon kanske tänker ”Kära nån vilken militärisk förskola”, men arbetssättet ger ju resultat. Och vi har rörelsemoment som är till bara för att det är kul också, tillägger Veronica Hjellström.
När hinderbanan plockas undan är det strax full fart på alla barn igen. De står i en stor ring på runda mattan och Veronica instruerar, sedan drar de i gång med nya rörelser och Lejonkungensång. När vi besökare lämnar förskolan hörs barnens glada Simba-sång eka ut i entrén – ”Vänta, snart är det jag som är kung”. Ja, väldigt rörliga kungar, ska kanske tilläggas.
Förskollärarnas larm: Barnen klarar inte enkla rörelser
Förskolläraren: Många barn ger upp om de inte kan direkt
Professorn: Därför är det viktigt att pyssla i förskola
Bara en av tio förskolor har plan för rörelse
Här förvandlas förskolan till en hinderbana – varje vecka
Forskaren: För lite om rörelse och motorik på lärarutbildningarna
Experterna: Motoriken är grunden för all inlärning
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om arbetet under semestertider.
Så gör vi – Sång ger sådan glädje och betyder också jättemycket för språkinlärningen, säger förskolläraren Petra Körner.
Podcast Är det okej att pussa och krama barnen – och hur avlägsnar vi barn som bråkar utan att göra fysiska övertramp?
Dilemmat Den här gången handlar dilemmat om yrkestitlar i förskolan.
Krönika På förskolor i Göteborg har de flera gånger testat sex timmars arbetsdag. Är det inte dags för hela landet snart? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Forskning Den digitala boktjänsten Polyglutt används inte alltid som tänkt i förskolorna, visar en studie av forskaren Malin Nilsen.
Överlämning Förskollärare tipsar om olika sätt fira av barnen som slutar förskolan.
Kompetensutveckling Närmare 50 förskollärare, lärare, barnskötare och chefer i Nynäshamn åkte tåg i 48 timmar till Reggio Emilia.
Reportage På Språkförskolan Bamse, för barn med grav språkstörning, har förskolläraren Maja Eriksson och logopoden Jim Gustafsson två huvudsakliga mål i undervisningen.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om verksamheten vi bedriver utanför förskolans grindar.
Krönika Jag har ägnat en del tid senaste dagarna åt att läsa olika trådar i diskussionsforum på nätet. Det som diskuteras allra mest just nu upplever jag är solkräm. Alltså, solkräm, skriver Eva Lindström.
Aktuellt Förskolans dag är dagen då förskollärarna och barnen tar chansen att berätta för alla andra om vad de gör. Åsa Fahlén, förbundsordförande i Sveriges Lärare, besökte förskolan Bredäng Alle 46 inför firandet.
Arbetsmiljö ”Slå fast maxgränser för barngruppernas storlek och en minimibemanning i förskolan”.
Överlämning Förskolorna i Burlöv har en tydlig struktur för vem som gör vad, hur och när vid överlämningen – och får även återkoppling från skolan om hur det går för barnen.
Överlämning Vad får man egentligen berätta om vid överlämningen? Lagarna som styr kommunala och privata förskolor är olika.
Överlämning Överlämningar fungerar inte alltid som det är tänkt, och få verkar helt nöjda. Förskollärare vittnar om att skolan inte visar något intresse, samtidigt klagar förskoleklasslärare på att informationen de får är alltför knapphändig.
Överlämning Femåringarna på förskolan Lindängen i Skara håller till i en egen lokal – i Varnhemsskolan.
Överlämning På förskolan Trollsländan i Helsingborg får de kommande förskoleklassbarnen en extra pampig avslutning.
Krönika Att börja skolan innebär status, men hur det sedan blir i skolan har barnen väldigt lite inflytande över, skriver redaktören Sara Djurberg.
Gästkrönika Fram till dess att vi står enade, tusentals tillsammans och skrålar, gör gemensamt motstånd genom att höja våra röster, så är vi inget hot, ingen kraft att räkna med, ingen professionell storm att behöva förhålla sig till.
Podcast Man måste våga stå på barnens sida, säger Eva Lindström i senaste avsnittet av Förskolan, som handlar om särskilt stöd.
Krönika När jag väl sätter mig där med varje förälder, en och en, och vet att vi kommer att prata om det käraste de har, det är en av de mest stimulerande bitarna av mitt jobb, skriver Erik Stenkula.
Forskning Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan.
Podcast Fredrik, Eva och Ellinor pratar om utvecklingssamtal i nya avsnittet av podden.
Dilemmat Vad kan man göra när rektorn umgås privat med kollegorna?
Fråga facket Förskolläraren oroar sig över sin egen hörsel – skyddsombudet svarar.
Tipset Tänk dig att varje dag ha tillgång till ett rum för återhämtning och taktil stimulans. Precis så har Nyckelpigans alla 1–5-åringar det.
Vi lärare debatt Vi anser att pyssel som begrepp är exkluderande dagisretorik som inte hör hemma inom förskolans ram, skriver lärarutbildarna Ulrika Tobieson och Birgitta Adolfson.
Panelen Vi frågade tre förskollärare om deras rutiner för vilan. Och, handen på hjärtat, händer det att du somnar?
Fackböcker För barn är digitala tjänster och verktyg lika verkliga som böcker, färger, sand och vattenpölar, säger förskolläraren Marie Eriksson.
Forskning När föräldrar ur samma samhällsskikt gör samma val för sina barn bidrar det till att segregationen börjar redan i förskolan.
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
Krönika Häng med nu, även om det är svårt att tro det: Det är vi, det är vi, som bestämmer om ett barn är friskt nog för att vara i förskolan. Du och jag, och alla våra kollegor som arbetar i förskolan, skriver förskolläraren Eva Lindström om Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer.
Krönika Första gången jag träffade det här barnet stod hon bakom sin mammas ben, hon sa inte så mycket, tittade ner på marken under sina fötter, skriver förskolläraren Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om svåra frågor. Hur svarar vi barnen när de ställer stora frågor med komplicerade svar?
Reportage Förskolläraren Sara Agnés masterexamen och dokumentära dikter är en uppgörelse med den managementstyrda förskolan.
Vi lärare debatt Vad sker med likvärdigheten om vi avlägsnar kravet på att utveckla adekvat digital kompetens hos våra barn i förskolan? skriver förskolläraren Fredrik Söderlund om Skolverkets förslag på ändringar i förskolans läroplan.
Vi lärare debatt ”Riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser.”
Motoriklarmet Utbildningarna måste säkerställa att de blivande lärarna får kunskap om rörelse, lek och lärande. Det menar Suzanne Lundvall, ordförande Svenska Gymnastikförbundet och forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Krönika Låt oss hoppas att larmen leder till att praktiska kunskaper och rörelseundervisning får upprättelse, utan att förskollärarna för den skull måste kasta ut de digitala verktygen ur undervisningen, skriver redaktören Sara Djurberg.
Podcast I senaste avsnittet svarar Fredrik Kahn, Ellinor Lange och Eva Lindström på frågor från poddens lyssnare.
Motoriklarmet Det är si och så med många barns finmotoriska förmåga, har förskolläraren Malin Boström, på Karlagatans förskola i Göteborg, märkt.
Motoriklarmet Väl utvecklade sinnen och motorik är grunden för all inlärning. Därför är det av största vikt att barn får rätt förutsättningar att öva – både inne och ute.
Motoriklarmet En undersökning av 100 förskolor i Uppsala kommun visade att bara var tionde hade ett ordentligt upplägg på enhetsnivå för barnens fysiska aktivitet.
Motoriklarmet För barnen på förskolan Villa Ekbacken i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är motorikövningar ett dagligt inslag.
Motoriklarmet Ju tidigare ett barn utvecklar sin finmotorik, desto lättare har hen att lära sig andra saker, konstaterar professorn och tidigare handkirurgen Göran Lundborg.
Motoriklarmet Barnen har svårt att gå i skogen, klättra och hålla pennan rätt. Sex av tio förskollärare ser en försämring av barns motorik de senaste åren.
Krönika När ska det bli ett erkänt faktum i vårt samhälle att det är otroligt svårt att arbeta med människor, både barn och vuxna? undrar förskolläraren Eva Lindström som reagerar mot förslaget att ta bort behörighetskraven till gymnasiets yrkesprogram.
Orosanmälan Förskolepersonal är dålig på att upptäcka barn som lever med hedersförtryck, visade nyligen en granskning från Malmö. Haninge hade samma problem – tills en personalutbildning ledde till att antalet orosanmälningar fördubblades.
Krönika När alla utvecklingssamtal är genomförda, kvalitetsrapporten ivägskickad och grynen via förskoleklassen klivit in i skolans värld – vad ska vi då göra med alla ord vi vägt på guldvåg? skriver förskolläraren Erik Stenkula.