Flera stopp på vägen för de 40 pedagoger som var med tågresan till Reggio Emilia.
Till startsidan
Projektledaren Tina Persson och hennes kollegor åkte från Nynäshamn till Reggio Emilia med fina vyer av Alperna från tåget på vägen.
Kompetensutveckling
Närmare 50 förskollärare, lärare, barnskötare och chefer i Nynäshamn åkte tåg i 48 timmar till Reggio Emilia för fem dagars studiebesök och workshops.
– Otroligt berikande att se den omtalade pedagogiken med egna ögon, säger förskolläraren Olivia Svärd.
De kom tillbaka till Sverige härom veckan, sprängfyllda av intryck och samtal.
– Vi hade svensk-italienska tolkar så samtalen flöt utan språkliga problem. Det var enormt inspirerande, säger Olivia Svärd.
Flera stopp på vägen för de 40 pedagoger som var med tågresan till Reggio Emilia.
Det var tredje året i rad som kommunen anordnade en resa till den omtalade norditalienska staden. Resan möjliggjordes tack vare ett statsbidrag för ”kvalitetshöjande insatser i förskolan” – och i ännu högre grad tack vare EU-programmet Erasmus+ som kan användas för kunskapsutbyte på skolans och förskolans område.
Projektledare var Tina Persson, avdelningschef för kvalitet och utveckling på barn- och utbildningsförvaltningen:
– Väljer man att söka bidrag via Erasmus+ får man vara beredd på att det är mycket att redovisa och rapportera. Men det är det helt klart värt.
Förskolläraren Olivia Svärd hann med att besöka en italiensk osttillverkare.
Varför valde ni att ta tåget ner?
– Främst för miljöns skull, men också för att knyta band mellan pedagogerna och för att alla skulle få tid att förbereda sig inför veckan i Italien.
På vägen tillbaka flög man, men Olivia Svärd uppskattar att de tog tåget ner:
– Jag satt med mitt arbetslag och fick mycket gjort. Och jag kunde inleda samtal med kollegor från andra förskolor, det blev ett tillfälle att lära känna fler. Vi stannade över natten i Berlin, att ta tåg gör ju också att man upplever platser på vägen.
Byte i Köpenhamn.
40 pedagoger var med på resan. Att där också ingick några från grundskolan var ett plus, menar hon.
– Många frågor är ju gemensamma för oss. Det gav oss tillfälle att bland annat tala om övergången från förskola till skola.
Sammantaget var det 51 anställda som reste ner, däribland också personal från skolköken. Det visade sig mycket lyckat med tanke på den pedagogik som de fick fördjupa sig i.
– I Reggio Emilia-modellen spelar maten en större roll än i våra förskolor, kökspersonalen är mer delaktig i pedagogiken. Det är glasväggar in till köket, barnen får vara med på ett annat sätt när maten lagas.
Förskollärna inspirerades av Reggio Emilia-pedagogiken.
Olivia Svärd hade hört rätt mycket om den italienska modellen redan före avfärden, kollegor som gjort resan tidigare har berättat och hållit föredrag.
– Jag tilltalas av den lyssnande pedagogiken, som ställer barnen och deras frågor i centrum.
Det brukar heta att förskollärare inte får tillräckligt med fortbildning, men så verkar det inte vara i Nynäshamn?
– Nej, här är det generöst, jag har fått gå många kurser sedan jag anställdes 2019.
Hela tågresan tog 48 timmar.
Tina Persson lägger till:
– Nynäshamn har inte mer pengar än andra kommuner men vi har valt att söka statsbidrag och EU-bidrag för att kunna satsa på fortbildningar.
Inom ramen för det sjuåriga Erasmusprojektet har en mindre grupp förskollärare också varit på Island för att titta närmare på hur de jobbar med demokrati i förskolan. Och fler fortbildningsresor är under planering.
LÄS OCKSÅ:
Ett arbetslag av pedagogistor tar täten
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.
Fråga facket Är det ok att skippa rasten och i gengäld gå hem tidigare? Vår fackliga expert svarar.
Pedagogiska tips Michaela Åman Svensson och hennes kollegor i förskolan har fått utbildning i en dansmetod som tränar barnen i att lyssna på kroppens signaler och att sätta ord på känslor.