Så kartlägger förskollärarna barnens lärande

Inne på avdelningen Björnen ligger det rockringar i olika färger spridda över golvet. Lutad mot en bänk står en meterstor kvadratisk ram. En bit bort ligger en gul plastpinne. På den blå mattan mitt på golvet sitter ett tiotal 5–6-åringar i en halvcirkel. Framför dem sitter förskolläraren Louise Petersson.

– Vet ni barnen, i dag har jag med mig en väska, säger hon och lyfter på locket till en liten flätad korgkista.

I den ligger en hög med laminerade kort. På varje kort finns en bild och ett ord. Louise Petersson håller upp ett kort åt gången och frågar barnen vad kortet visar. De svarar
i kör.

– På! Genom! Under! I! Bakom! Över! Framför! Mellan!

– Kommer ni ihåg vad för slags ord det är? frågar Louise Petersson.

– Lägesord, svarar Miranda.

– Och när behöver vi lägesord? frågar Louise Petersson.

– I skolan, svarar Elias.

– Ja, och annars också för lägesord är bra när vi ska beskriva var något är någonstans, säger Louise Petersson.

Målet: Att barnen använder orden spontant

Det var när hon för en tid sedan gjorde en kartläggning för att se hur långt barnen hade kommit inom matematikområdet inför överlämningen till skolan som hon märkte att många av dem använde ”här” och ”där” i stället för lägesord. Så hon bestämde sig för att utmana dem och aktivt börja arbeta med lägesord under samlingen varje onsdagsmorgon. Det har lett till en tydlig utveckling.

– Många av barnen kan nu lägesorden. Men hela gruppen har ännu inte befäst dem. Målet är att orden ska vara så befästa att barnen använder dem spontant i olika sammanhang, säger Louise Petersson.

I dag ska barnen få testa ett nytt sätt att träna lägesorden. På väggen bredvid den blå mattan hänger en vit filmduk. När Louise Petersson slår på datorn projekteras skärmen på duken.

– Nu ska vi köra dansstopp med lägesord. När stopphanden syns slutar ni dansa och följer instruktionerna som syns på duken, instruerar hon barnen, som direkt är med på noterna.

De ställer sig upp och gör sig redo att börja dansa när musiken kör i gång. När den tystnar efter en kort stunds intensiv dans dyker två bilder upp på duken. På den ena syns en röd boll som ligger under en kvadrat och ordet ”Under”. På den andra syns en gul stol och ordet ”Stolen”.

– Vad ska ni göra? frågar Louise Petersson.

– Krypa under en stol, svarar barnen och letar kvickt upp varsin stol som de kryper in under.

Barnen vill inte sluta leka

När alla har visat att de har förstått lägesordet återsamlas de på den blå mattan för en ny dansstund. När musiken tystnar syns två nya bilder med instruktioner på skärmen. Efter ett tag står det klart varför rockringarna, kvadraten och pinnen är strategiskt utplacerade i rummet. Bland instruktionerna finns nämligen ”I rockringen”, ”Genom kvadraten” och ”Över pinnen”.

När musiken tystnar för sista gången blir barnen först lite besvikna. De vill köra leken igen, men sätter sig ner när Louise Petersson ber dem att i stället reflektera över vad de precis har gjort.

– Vilka lägesord har vi just använt? frågar hon.

– På, genom, under, i, bakom, över, framför och mellan, rabblar Elias och får medhåll av de andra.

Mallar ska hjälpa barnens utveckling 

När Louise Petersson kartlade barnens matematikkunskaper i syfte att hitta nya sätt att utmana dem hade hon hjälp av Sommarlust förskolas progressionsmall för matematik. Den har hon själv, i sin roll som ”nyckelperson för framgångsrik undervisning” – Kristianstads kommuns motsvarighet till försteförskollärare – tagit fram i samarbete med förskolans rektor Vildana Alisehovic.

När Vildana Alisehovic började som rektor för Sommarlust förskola för två år sedan fick hon hjälp av kommunens didaktiker att göra en kartläggning av förskolans undervisning. Därefter började hon och Louise Petersson, som då också var ganska nyanställd, fundera över vad som saknades för att pedagogerna skulle kunna skapa en lärandemiljö där varje barns utveckling står i fokus.

– Det pedagogerna själva sa var att de saknade bra underlag för utvecklingssamtal och överlämningar så Louise fick i uppdrag att ta fram progressionsmallar som pedagogerna kunde använda för att underlätta sin planering och dokumentation, säger Vildana Alisehovic.

Till att börja med tog Louise Petersson fram mallar för de tre områden som Kristianstads kommun har bestämt ska prioriteras i det systematiska kvalitetsarbetet: Barns delaktighet och inflytande, Omsorg, utveckling och lärande samt Normer och värden.

– Men sedan blev jag lite ivrig och tog fram mallar även för Finmotorik och Grovmotorik, säger hon med ett leende.

En del av förskolans pedagoger var till att börja med lite oroliga att de nya mallarna skulle leda till större arbetsbelastning. Men efter att Vildana Alisehovic förklarat att mallarna var tänkta som hjälpmedel i det arbete som de redan gjorde, och Louise Petersson varit ute på alla avdelningar och visat hur mallarna var tänkta att användas, förvandlades oron ganska snabbt till entusiasm.

– När en förskollärare kom och frågade om det möjligen inte fanns progressionsmallar inom fler områden kände jag att vi hade lyckats, säger Louise Petersson.

”Handlar om att vi inte tappar bort något”

Målet med mallarna, som nu finns inom tretton områden, är att göra det lättare för pedagogerna att utmana varje barn att ta nästa steg i sin utveckling och samtidigt ge en tydlig översikt över progressionen.

– I grunden handlar det om att säkerställa att vi inte tappar bort något område eller missar att utmana något barn, säger Vildana Alisehovic.

Flera av progressionsmallarna är knutna till en viss teori. Till exempel utgår matematikmallen från Alan Bishops sex matematiska aktiviteter. En av punkterna i mallen handlar därför om lokalisering, vilket var utgångspunkten för dagens träning av lägesord.

Pedagogerna använder mallarna som checklistor både när de gör sin individuella planering och under arbetslagsträffarna så att de inte missar att skapa möjligheter för barnen att utvecklas inom ett visst område. När de sedan ser en progression hos ett enskilt barn dokumenterar de det i barnets lärlogg i Unikum.

– Det kan till exempel handla om att vi ser ett barn som spontant sitter och sorterar pärlor efter att vi har arbetat med att utveckla förmågan att sortera, säger Louise Petersson.

Det som står i lärloggen används sedan som underlag när det är dags för utvecklingssamtal och överlämningar.

– Tidigare dokumenterade vi mest på gruppnivå vilket gjorde att pedagogerna inte hade några ordentliga underlag på individnivå när de skulle förbereda sig inför utvecklingssamtal och överlämningar, säger Louise Petersson.

Känslig fråga – men nödvändigt arbete

På många förskolor är bedömning av enskilda barns utveckling en känslig fråga, men Vildana Alisehovic och Louise Petersson är överens om att det är nödvändigt.

– Det ingår i vårt kompensatoriska uppdrag att se till att alla barn får det stöd som de behöver för att utvecklas och då måste vi kartlägga barnens nuläge, säger Vildana Alisehovic.

– Det är ju inte som att vi sätter betyg på barnen utan vi dokumenterar vad de kan och planerar aktiviteter som ger dem möjlighet att ta nästa steg, säger Louise Petersson.

Efter att ha arbetat med progressionsmallarna i drygt ett år tycker många av förskolans pedagoger att dokumentationen har blivit både enklare och roligare.

– De har också fått en annan medvetenhet om hur man planerar för progression, säger Vildana Alisehovic.

LÄS OCKSÅ:

Forskaren: ”Bedömningen av barns kunskaper behöver bli tydligare”

Granskning: Laddat ord delar förskollärarna

Så undervisar du de yngsta barnen

Utredaren: Minst fem timmar planeringstid för lärare i förskola och fritidshem

Lär dig om att lära ut i förskolan

Lyssna på Förskolan här: