Tre folkhögskolor överlever

Efter en försöksverksamhet sedan 2023 med Folkuniversitetet som huvudman står det nu klart att Södra folkhögskolan i Helsingborg kan fortsätta sin verksamhet.

Förra veckan slog Folkbildningsrådets styrelse fast att skolan uppfyller kriterierna för fortsatt statsbidrag och tilldelar den 4 000 deltagarveckor från 1 januari 2027.

– Folkhögskolan har utvecklat en pedagogisk metod för att möta sina deltagare och är mycket engagerad i närsamhället. Skolan har ett kursutbud och ett arbetssätt som når de målgrupper en folkhögskola är till för, säger Jan Jonsson, enhetschef på Folkbildningsrådet.

Behöver folkbildning

När en folkhögskola hoppas bli ny mottagare av statsbidrag gör den en ansökan om att först få bedriva försöksverksamhet. I den beskriver skolan vilken inriktning den ska ha och vilka behov lokalt och regionalt som man kommer möta med sin verksamhet.

– Vi har bedömt att inriktning, kursutbudet och det sätt de jobbar med deltagarna motsvarar de behov de har beskrivit. Den del av Helsingborg där skolan bedriver sin verksamhet behöver folkbildning, säger Jan Jonsson.

Vad hade hänt om skolan inte fått permanent statsbidrag?

– Ett negativt besked hade inneburit att de hade behövt avveckla den verksamhet som de byggt upp under försöksperioden.

Vindeln och Storuman

Folkbildningsrådet ger också Vindelns och Storumans folkhögskolor grönt ljus för att gå samman under namnet Västerbottens folkhögskola. De två folkhögskolorna med Region Västerbotten som huvudman har haft en nära samverkan sedan 2019, bland annat med gemensam styrelse, vissa administrativa funktioner och en samordning av kursutbudet.

Den lokala närvaron i Vindeln och Storuman påverkas inte av sammanslagningen. Västerbottens folkhögskola tilldelas 11 312 deltagarveckor.

– Vår bedömning är att sammanslagningen inte påverkar utbildningen negativt. Tvärtom finns samordningsvinster att göra. Att man nu kan göra gemensamma uppdrag och gemensam marknadsföring är positivt. 

Ekonomisk press

Jan Jonsson understryker att folkhögskolorna i Sverige är utsatta för en stark ekonomisk press. Folkbildningsrådet arbetar för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar via de budgetunderlag rådet lämnar till regeringen med begäran om både fler utbildningsplatser och en höjd grundfinansiering.

– Skolor tittar på olika samverkansmöjligheter, men att gå ihop med verksamheter är inte lätt eftersom man är lokalt förankrad och har olika huvudmän. Jag tror att vi kommer se mer av samarbete framöver, men det finns idag inga fler ansökningar om sammanslagningar.

LÄS MER:

Tuffa prioriteringar räddade folkhögskolor