”SAO vänder på allt negativt med prao”

LÄS MER Vägledningen står inför ett genombrott i skolan

Alltså, man märker en skillnad när det är torsdag hos oss, säger Daniel Schmidt, socialpedagog och mentor på Runbacka skola i Upplands Väsby.

På torsdagar byter nämligen en del av eleverna om innan de lämnar skolområdet. De ska till jobbet.

Det är inte prao. Det är ett anställningsförhållande med kollektivavtal, lön och handledare. Två timmar i veckan, genom hela årskurs åtta och en del av nian har man SAO, studiemotiverande arbetslivsorientering.

– Tidigare, när eleverna själva fick ansvaret att hitta sina praoplatser, blev resultatet ofta dåligt, säger Caroline Nyström Avander, rektor på Runbacka skola. Traditionellt kunde de med eget nätverk enkelt ordna en praoplats, ofta hos sina föräldrar, och lärde sig heller inget nytt. De utan nätverk fick kämpa.

SAO vänder på detta, resonerar hon, och kan ersätta prao: alla elever får en matchad plats, på en riktig arbetsplats, med kollektivavtal och handledare. Skolan ansvarar för processen och ingen elev är beroende av vad föräldrarna råkar jobba med. 

Runbacka skola var en av de första skolorna i landet som började använda sig av SAO i stället för prao på högstadiet. 

Processen börjar månader före första arbetsdagen. Redan tidigt på höstterminen kallas vårdnadshavarna till möte. De uppmanas att ordna bankkort och konton till sina barn och förbereds på vad som väntar.

– Inom svenskämnet skriver sen eleverna CV och personligt brev samt spelar in en presentationsvideo och laddar upp den mot en portal där deltagande arbetsgivare kan se dem. Uppgifterna ingår i den ordinarie bedömningen för ämnet svenska och hela årskursen deltar, förklarar Caroline Nyström Avander. 

Måluppfyllelsen ökar. Det blir bara positiva spiraler av det.

Även om eleverna får ranka sina önskade arbetsgivare är det skolan som i slutänden matchar elev mot arbetsgivare. Av Runbackas 57 platser kommer 50 från kommunala arbetsgivare, efter att Upplands Väsby kommun tecknat avtal med Nästa Generation Sverige, organisationen bakom modellen. Lönen ligger på ungefär 800 kronor i månaden och betalas av den enskilda arbetsgivaren.

– De får göra ett första, andra och tredje val av vad de skulle vilja göra, och så försöker vi matcha så bra som möjligt. Även om eleverna får önska sina arbetsgivare är det skolan som i slutänden matchar elev mot arbetsgivare, säger Caroline Nyström Avander. 

Socialpedagogen och mentorn Daniel Schmidt fortsätter:

– Eleverna har fått ett stöd för att bemöta och förstå hur det funkar att vara på en arbetsmarknad på ett helt annat sätt än de annars hade gjort.

 

Inför varje ny elevgrupp bjuder skolan in alla arbetsgivare till ett gemensamt möte. De får veta hur eleverna är vana att bli bemötta och vilken information som kan behöva delas om en elev har behov av särskilt stöd.

– Här på skolan är de fortfarande elever, säger Caroline Nyström Avander. På arbetsplatserna är de kollegor och ska vara mer vuxna. Där kan jag verkligen se att många har blommat ut.

SAO-jobbet är villkorat. Vill du ha platsen och lönen måste du också komma till skolan.

– Ska man få ett SAO-jobb ska närvaron öka, oavsett vad den börjar på, säger Caroline Nyström Avander.

För elever med mycket eller begynnade frånvaro skapar detta ett incitament som skolan annars har svårt att åstadkomma.

– Måluppfyllelsen ökar, och är de mer i skolan så kan vi jobba med dem. Det blir bara positiva spiraler av det, säger Caroline Nyström Avander.

– Vi har alltid haft ett litet gäng på Runbacka som haft svårt att komma till skolan efter prao. Det tar sig inte alls samma uttryck nu. SAO blir en regelbundenhet i stället för ett jippo som dyker upp och sedan är borta.

Runbacka ligger i ett socioekonomiskt utsatt område och majoriteten av vårdnadshavarna saknar universitetsutbildning, vilket var en av anledningarna till att skolan valdes ut som pilotskola.

– Jag är inget fan av att kalla detta för det kompensatoriska uppdraget, säger Caroline Nyström Avander. Det förutsätter att vi behöver kompensera för något. Jag tänker att vi kompletterar. Våra elever har massor med kunskaper och erfarenheter i sin ryggsäck som är värdefulla.

 

Flera elever i nian har redan fått sommarjobb på de arbetsplatser där de haft sina SAO-jobb. Andra har fått helgjobb.

– Alla vill ju att man ska ha erfarenhet från ett tidigare jobb när man söker något, säger Daniel Schmidt. Att ha det första jobbet är oerhört avgörande.

– Tanken med det här är ju ursprungligen att näringslivet behöver fler som jobbar, avslutar Caroline Nyström Avander. Det går åt fel håll, barna­födandet minskar och om de här företagen ska kunna fortsätta växa och ha sina verksamheter så behöver de folk som jobbar.

Armin Shovic, studie- och yrkesvägledare på unbacka skola, säger att arbetstiden som tidigare ägnades åt att jaga praoplatser praktiskt taget är bortrationaliserad.

– Det har varit mycket nytt med inspelning av videoklipp, förbereda manus, mer omfattande administrativt arbete. Men det har också krävt att lärare planerat om, att eleverna fått lektionstid. Rollen som studie- och yrkesvägledare blir mer viktig på ett sätt man inte känt förut, säger han.

Att Runbacka var en av de första skolorna i landet med SAO har inneburit en hel del prövande och justerande längs vägen.

– Det var lite trial and error … men det var roligt att få ta del av det här nya arbetssättet och den här nya modellen. Och man märker ju på eleverna vad det har gett.

Lärare involveras naturligt. I motsats till prao berör SAO hela skolan.

En av nycklarna är planering. SAO är ett omfattande åtagande och om det inte förbereds i tid kan det bli intensivt i fel perioder.

– Syv-arbetet kommer ju i perioder under ett läsår. Men eftersom det här är så omfattande krävs det att man börjar i tid och planerar det inom verksamheten för att det ska flyta på. Annars kan det bli lite intensivt en period och så släpper det och sen dyker det upp något nytt.

SAO har gett studie- och yrkesvägledningen en tydligare plats i skolans vardag. Lärare planerar om, eleverna får lektionstid och matchningen kräver att flera på skolan känner eleverna väl.

– Lärare involveras naturligt.Arbetet med SAO berör helt enkelt hela skolan, det går inte att jämföra med hur det var när vi bara hade prao, säger han.

Det har också inneburit att studie- och yrkesvägledningen synts utanför skolan på ett nytt sätt. Elever har gått på intervjuer och varit med på TV4:s ”Nyhetsmorgon”. Upplands Väsby kommun har nu en samordnare på kommunnivå som skolan samverkar med.

– Nu har det kommit upp på -kommunnivå så det har blivit ännu mer omfattande. Vi har utökat -antalet resurspersoner på skolan för att möjliggöra att SAO blir etablerat som ett arbetssätt i flera -generationer, säger Armin Sehovic.

Efter att ha gjort SAO i åttan märks en stor skillnad i samtalsrummet när eleverna sedan i nian ska välja gymnasium:

– De är mer beslutsamma och har mer konkreta frågeställningar, de verkar ha lite mer koll, säger Armin Sehovic. Vissa samtal om gymnasievalet är hands-on och konkreta: hur ligger du till, vilka möjligheter har du utifrån merit? Men jag märker att de kommer med bara ett hum. Det blir enklare att ha ett utgångsläge att jobba från ganska tidigt.

Eleven som jobbat på ett apotek har börjat fundera på vad en apotekstekniker faktiskt gör. Den som haft sin plats på en förskola vet mer om vad en barnskötarutbildning leder till. Att få en känsla för vad man inte vill bli är lika mycket värt.

– Man knyter nya kontakter och breddar sitt nätverk. Och sen skapar man ju nya kontakter med handledarna på arbetsplatserna, och det kan vara värdefullt på många sätt.

Vad skulle du vilja säga till studie- och yrkesvägledare och skolor som tvivlar på SAO?

– Det kan först upplevas som störande i verksamheten. Men man ska vara öppensinnad och tro på att det här är för elevernas bästa. Vi började från scratch och det blev jättebra. Och oberoende av demografi och var man finns så tycker jag att det är givande för alla elever. För vissa är motivationsfaktorn pengarna, för andra är det något annat.

Även eleverna på ”SAO-skolan” Runbacka i Upplands Väsby -ställer sig positiva till att fasa ut prao till förmån för nyordningen.

SAO-jobbet har hjälpt mig komma i tid till skolan. Och det är väldigt bra erfarenheter inför framtiden när man ska skaffa jobb, säger Izabelle, 15, som går i nian på Runbacka skola.

Hon jobbade på tidningen -Femina. Dorian, 16, jobbade på Hemköp.

De är två av eleverna på Runbacka som det senaste året haft riktiga jobb, med anställningsavtal, lön och handledare. Två timmar i veckan, varje torsdag.

SAO ger bättre kontakter eftersom man jobbar under en mycket längre period.

För att få jobbet gällde det först att klara en riktig anställningsintervju.

– Jag var väldigt nervös. Men när jag kom dit så var jag inte lika nervös. Min handledare var ganska snäll och det var inte så svåra frågor, säger Dorian.

Izabelle kände igen känslan.

– Man var rädd att de skulle fråga någonting man inte kunde svara på. Något man inte hade förberett sig för. Men efteråt kändes det väldigt lugnt. De jag jobbade med var välkomnande och jag trivdes väldigt bra, säger hon.

Nästa gång kommer att kännas lättare.

– Nu har man ändå gjort det en gång. Man känner ungefär hur det kommer att vara och vet vilka frågor som kan komma, säger Izabelle.

På tidningen Femina fick Izabelle lära sig skriva artiklar. Hon satt med på intervjuer, träffade journalister och förstod hur en redaktion fungerar.

– Jag jobbade ju med journalister så det har väckt upp en tanke i mitt huvud. Det har påverkat vad jag vill läsa på gymnasiet, säger hon.

Dorian på Hemköp sparade ihop sina pengar.

– Det kändes väldigt meningsfullt att få pengar, säger han.

Båda är tydliga med vad de tycker om SAO jämfört med prao.

– Jag tycker vi borde ersätta prao. Man jobbar ju mycket längre och lär känna fler nya kontakter på ett annat sätt än om man jobbat en kortare period, säger Izabelle.

Det som stannar kvar är inte bara erfarenheten utan också det som syns på pappret.

– Det är väldigt bra erfarenheter inför framtiden, säger Izabelle. När man söker nästa jobb har man redan något att visa upp.

LÄS ÄVEN

Syven som ser allt – i centrum av skolan

Vägledare luckrar upp fördomar om yrkesprogram

KAA-syvarna fann varandra över kommungränserna