![](/contentassets/2f7f1dee0e3a47c180c5dd9b001ba874/saragne2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Jag är så stolt över vår förskola. Men det är viktigt att också börja prata om det som inte funkar, säger Sara Agné.
Förskolläraren Sara Agnés masterexamen och dokumentära dikter är en uppgörelse med den managementstyrda förskolan. Foto: Oskar Omne.
Reportage
Kropparna, personalens kroppar, far illa i den managementstyrda förskolevärlden
där så mycket är detaljplanerat. Om det handlar förskolläraren Sara Agnés masterexamen, som delvis är skriven i form av en avslöjande pratpoesi.
Sara Agné var med och öppnade förskolan Instrumentet 2013. Hon är kvar men har hunnit studera under tiden, hon tog en masterexamen i somras. Hennes examensarbete ”Om organisatoriska avstånd och invasiva arter: En organisationskritisk essä om kroppslighet och göranden i den kommunala förskolan” är en uppgörelse med styrsystem från managementvärlden.
Likt jättelokor och lupiner i ett sommarlandskap ligger de bakom en organisatorisk invasion, menar Sara Agné. Och, som hon väljer att uttrycka det, ökade organisatoriska avstånd.
Nu, en fuktig vårvinterdag i Örnsberg i södra Stockholm, med Mälaren nära, berättar hon om vad hon ville göra med sin essä och varför. Hon intervjuade förskollärare, barnskötare och rektorer om vilka erfarenheter, inte minst kroppsliga, de har av sin arbetssituation och om hur de kopplar det till organisationen de arbetar inom i Stockholms stad.
– Det som drabbade mig mest var barnskötarna jag pratade med. Det är så viktigt att ta del av erfarenheter som man själv inte har. Men det var svårt att få barnskötare som ville ställa upp och de som gjorde det, de var osäkra kring att formulera sig och våga sätta ord på sina erfarenheter, säger Sara Agné.
Jag träffade barnskötaren Jonas
som numera reduceras till sin yrkeskategori
oavsett vilka kompetenser han har.
Jonas undrar vart samtalet tog vägen och
när lyssnandet försvann?
Han svälter efter meningsfulla pedagogikprat.
Han äts upp av diskussioner om vem,
som ansvarar för förrådet på gården.
Jonas sa att förskolans värld speglar omvärlden:
alltmer opersonlig, likriktad.
Då behöver ingen ta verkligt ansvar,
och det mätbara, som kan dokumenteras,
blir det enda som räknas.
Lärloggar publiceras, check!
Kunskap och vetenskap matas ut
på löpande band, jagar status
utan tid till förankring.
Alla har sett språkfilmen, check!
När bandet rullar konstant, utarmas förskolan
på innehållet, det med barnen
som skapar Jonas energi, kreativitet
och arbetsglädje.
Hon lägger till att hon också är väldigt glad att två rektorer ville intervjuas av henne. De är anonymiserade i examensarbetet precis som de andra som medverkar.
– Tystnadskulturen är stark inom förskolan och det är så lätt att hamna i ett ’vi och dom’, att rektorerna, som i texten där en av de intervjuade är aktiv nu och en har gått i pension, representerar något annat. Jag har försökt tänka att alla vi påverkas av det här. Även rektorerna är låsta av det som sker, säger Sara Agné.
Sara Agné.
Själv har hon jobbat i samma stadsdel sedan 2006 och möjligheten att blicka tillbaka gör att de förändringar som gjorts blir tydligare för henne. Hon konstaterar att hon med sitt examensarbete velat lyfta hur verkligheten ser ut, men att det också har varit viktigt att inte göra det på ett gnälligt sätt.
– Men är vi bara tysta och accepterar, då är det som att det inte finns något problem. Och det finns det verkligen, säger Sara Agné, där hon sitter i personalrummet på Instrumentet.
Hon har bland annat gjort det hon kallar för pratpoesi av de intervjuades svar, något som hon tror gör deras tankar mer tillgängliga. Hon har plockat upp vissa ord och formuleringar, hur de uttryckte sig. Det är intervjupoesi som kommer nära, både läsaren och den det handlar om, poesi besläktad med det Marit Kapla gjorde i boken ”Osebol”, eller varför inte det Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj ägnar sig åt.
Jag pratade med förskolläraren Miranda
Hennes kropp är ett spår, ett sår.
Hjärtklappning,
hög puls,
minnesproblem,
ytlig andning.
Det gick snett, när förskolans status skulle höjas.
Det blev kallt och kliniskt, sa hon.
Som att fila på omaka pusselbitar,
för att få dem att passa ihop.
Men också,
att aldrig lyckas.
Känna sig falsk.
Känna sig splittrad.
Och kroppen reagerade, hanterade, gav ifrån
sig ilskna vrål.
En kramp i bröstkorgen!
Att till slut ge efter,
ge upp?
Komma till sans,
kring vad som är viktigt i livet.
Med en avverkad kropp som aldrig verkar återhämta sig
och ett drömyrke som inte längre är hennes.
För att lämna plats åt nya kroppar,
kalla fabriksarbetare,
vars tur det nu blivit,
att vara duktiga,
och slitas ut.
Strax ska vi i texten återkomma till problemen, till New Public Management och hur de tankarna påverkar dagens förskola, men först ska vi stanna vid den kluvenhet Sara Agné känner inför sitt arbete. Många har frågat vad hon ska göra nu när hon är klar med sin utbildning och hon har erbjudits att hoppa in på förskollärarutbildningen.
– Jag ville tillbaka hit på heltid för att känna av hur det kändes. Jag vill inte ge upp. Jag jobbade halvtid under hela min utbildning och det var väldigt givande, men det var som om jag nästan skrev ut mig ur mitt eget jobb.
Sara Agné funderar ständigt på hur hon ska förhålla sig till sitt arbete. Hon tycker ju så mycket om att arbeta med barnen, själva grunduppdraget. Det är hon NOLL trött på och hon vill fortsätta göra sitt jobb.
– Men jag känner inte att jag kan göra mitt jobb. Jag skulle jättegärna vara lärarutbildare på deltid men det är lite skevt om det är så att de karriärvägar som finns handlar om att lämna förskolan och att försvinna längre bort från barnen.
Förskolan måste få kosta pengar, det vinner samhället på på lång sikt.
Hon lägger till, med en suck, att till exempel biträdande rektorer i princip inte har tid alls över till pedagogiska frågor. De löser personalpussel och ”går på utbildningar som inte gör så stor skillnad på förskolegolvet”. De tjänsterna lockar henne alltså inte, inte som organisationen ser ut nu. Men den ambivalens hon känner genomsyrar essän och vårt samtal.
– Jag är så stolt över vår förskola. Vi har höga poäng på föräldraenkäten och har långa köer. Men det är viktigt att också börja prata om det som inte funkar. Det har vi blivit bättre på de senaste åren. Vi har, efter pandemin, blivit tvungna att informera föräldrar om situationen, säger Sara Agné.
Jag är så stolt över vår förskola. Men det är viktigt att också börja prata om det som inte funkar, säger Sara Agné.
Hon menar att Stockholms stad är extrem när det kommer till ett förhållningssätt där kunden, det vill säga föräldrarna i det här fallet, är i centrum. Det gör bland annat att personalen inte kan be föräldralediga att stanna hemma med sina barn, inte ens när personalfrånvaron är stor. Alla barn ska få vara på plats, det är Sara Agné tydlig med, men ja, då måste de få resurser som motsvarar behoven.
– Det är så mycket tid som går åt till handlingsplaner och dokument. Jag gillar struktur och tycker självklart att vi ska kartlägga till exempel barns behov av stöd. Men om man inte kan jobba utifrån de handlingsplanerna i praktiken, om de kommer från andra håll än inifrån den egna verksamheten, är de helt värdelösa. Men då kan man uppåt säga att vi har sett ”den där språkfilmen”. Som en intervjuad uttrycker det, då kan vi säga att vi jobbar med språkutveckling.
Sara Agné understryker att de behöver mer schemalagd tid utanför barngrupp för att hinna med sitt uppdrag. Det ger mening till arbetet att hinna reflektera, spåna och planera pedagogiskt innehåll, men den lilla tid som finns har blivit alltmer detaljstyrd, menar hon.
Situationen som också skapar stress, både hjärtats och hjärnans stress, innebär bland annat att när någon är i väg utanför barngruppen så blir det extremt pressat för dem som är kvar.
Kvällen efter intervjun mejlar Sara Agné. Det finns så mycket mer att säga. Som att den alltmer slimmade organisationen har byggt bort all ”luft” från verksamheten. Hon anser att det är absurt att effektivisera så mycket, inte minst i ett arbete som uteslutande handlar om människor och mänskliga relationer. Som hon ser det är administratörerna mil från verksamheten och saknar kunskap om människorna, om deras behov, process och dagsform.
– Styrsystemet bortser helt från mänskliga faktorer, vilket får hemska konsekvenser för såväl barn som vuxna i verksamheterna. Förskolan måste få kosta pengar, det vinner samhället på på lång sikt.
Gör: Förskollärare på Instrumentet i Örnsberg i södra Stockholm.
Ålder: 44 år.
Aktuell: Med en masteruppsats på Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. ”Arbetet som görs där är viktigt för att minska avstånden mellan teori och praktik. Att sätta ord på sitt praktiska kunnande kan bli ett sätt att medvetandegöra och på sikt skapa makt och motstånd, om vi är tillräckligt många. Ett väldigt viktigt arbete!”
Här kan du läsa Sara Agné masteruppsats
LÄS OCKSÅ
Nya siffror stärker kravet på mer tid till förskollärare
Lindström: Underskatta inte hur svårt det är att arbeta med omsorg
Förskollärarnas larm: Barnen klarar inte enkla rörelser
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om arbetet under semestertider.
Så gör vi – Sång ger sådan glädje och betyder också jättemycket för språkinlärningen, säger förskolläraren Petra Körner.
Podcast Är det okej att pussa och krama barnen – och hur avlägsnar vi barn som bråkar utan att göra fysiska övertramp?
Dilemmat Den här gången handlar dilemmat om yrkestitlar i förskolan.
Krönika På förskolor i Göteborg har de flera gånger testat sex timmars arbetsdag. Är det inte dags för hela landet snart? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Forskning Den digitala boktjänsten Polyglutt används inte alltid som tänkt i förskolorna, visar en studie av forskaren Malin Nilsen.
Överlämning Förskollärare tipsar om olika sätt fira av barnen som slutar förskolan.
Kompetensutveckling Närmare 50 förskollärare, lärare, barnskötare och chefer i Nynäshamn åkte tåg i 48 timmar till Reggio Emilia.
Reportage På Språkförskolan Bamse, för barn med grav språkstörning, har förskolläraren Maja Eriksson och logopoden Jim Gustafsson två huvudsakliga mål i undervisningen.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om verksamheten vi bedriver utanför förskolans grindar.
Krönika Jag har ägnat en del tid senaste dagarna åt att läsa olika trådar i diskussionsforum på nätet. Det som diskuteras allra mest just nu upplever jag är solkräm. Alltså, solkräm, skriver Eva Lindström.
Aktuellt Förskolans dag är dagen då förskollärarna och barnen tar chansen att berätta för alla andra om vad de gör. Åsa Fahlén, förbundsordförande i Sveriges Lärare, besökte förskolan Bredäng Alle 46 inför firandet.
Arbetsmiljö ”Slå fast maxgränser för barngruppernas storlek och en minimibemanning i förskolan”.
Överlämning Förskolorna i Burlöv har en tydlig struktur för vem som gör vad, hur och när vid överlämningen – och får även återkoppling från skolan om hur det går för barnen.
Överlämning Vad får man egentligen berätta om vid överlämningen? Lagarna som styr kommunala och privata förskolor är olika.
Överlämning Överlämningar fungerar inte alltid som det är tänkt, och få verkar helt nöjda. Förskollärare vittnar om att skolan inte visar något intresse, samtidigt klagar förskoleklasslärare på att informationen de får är alltför knapphändig.
Överlämning Femåringarna på förskolan Lindängen i Skara håller till i en egen lokal – i Varnhemsskolan.
Överlämning På förskolan Trollsländan i Helsingborg får de kommande förskoleklassbarnen en extra pampig avslutning.
Krönika Att börja skolan innebär status, men hur det sedan blir i skolan har barnen väldigt lite inflytande över, skriver redaktören Sara Djurberg.
Gästkrönika Fram till dess att vi står enade, tusentals tillsammans och skrålar, gör gemensamt motstånd genom att höja våra röster, så är vi inget hot, ingen kraft att räkna med, ingen professionell storm att behöva förhålla sig till.
Podcast Man måste våga stå på barnens sida, säger Eva Lindström i senaste avsnittet av Förskolan, som handlar om särskilt stöd.
Krönika När jag väl sätter mig där med varje förälder, en och en, och vet att vi kommer att prata om det käraste de har, det är en av de mest stimulerande bitarna av mitt jobb, skriver Erik Stenkula.
Forskning Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan.
Podcast Fredrik, Eva och Ellinor pratar om utvecklingssamtal i nya avsnittet av podden.
Dilemmat Vad kan man göra när rektorn umgås privat med kollegorna?
Fråga facket Förskolläraren oroar sig över sin egen hörsel – skyddsombudet svarar.
Tipset Tänk dig att varje dag ha tillgång till ett rum för återhämtning och taktil stimulans. Precis så har Nyckelpigans alla 1–5-åringar det.
Vi lärare debatt Vi anser att pyssel som begrepp är exkluderande dagisretorik som inte hör hemma inom förskolans ram, skriver lärarutbildarna Ulrika Tobieson och Birgitta Adolfson.
Panelen Vi frågade tre förskollärare om deras rutiner för vilan. Och, handen på hjärtat, händer det att du somnar?
Fackböcker För barn är digitala tjänster och verktyg lika verkliga som böcker, färger, sand och vattenpölar, säger förskolläraren Marie Eriksson.
Forskning När föräldrar ur samma samhällsskikt gör samma val för sina barn bidrar det till att segregationen börjar redan i förskolan.
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
Krönika Häng med nu, även om det är svårt att tro det: Det är vi, det är vi, som bestämmer om ett barn är friskt nog för att vara i förskolan. Du och jag, och alla våra kollegor som arbetar i förskolan, skriver förskolläraren Eva Lindström om Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer.
Krönika Första gången jag träffade det här barnet stod hon bakom sin mammas ben, hon sa inte så mycket, tittade ner på marken under sina fötter, skriver förskolläraren Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om svåra frågor. Hur svarar vi barnen när de ställer stora frågor med komplicerade svar?
Reportage Förskolläraren Sara Agnés masterexamen och dokumentära dikter är en uppgörelse med den managementstyrda förskolan.
Vi lärare debatt Vad sker med likvärdigheten om vi avlägsnar kravet på att utveckla adekvat digital kompetens hos våra barn i förskolan? skriver förskolläraren Fredrik Söderlund om Skolverkets förslag på ändringar i förskolans läroplan.
Vi lärare debatt ”Riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser.”
Motoriklarmet Utbildningarna måste säkerställa att de blivande lärarna får kunskap om rörelse, lek och lärande. Det menar Suzanne Lundvall, ordförande Svenska Gymnastikförbundet och forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Krönika Låt oss hoppas att larmen leder till att praktiska kunskaper och rörelseundervisning får upprättelse, utan att förskollärarna för den skull måste kasta ut de digitala verktygen ur undervisningen, skriver redaktören Sara Djurberg.
Podcast I senaste avsnittet svarar Fredrik Kahn, Ellinor Lange och Eva Lindström på frågor från poddens lyssnare.
Motoriklarmet Det är si och så med många barns finmotoriska förmåga, har förskolläraren Malin Boström, på Karlagatans förskola i Göteborg, märkt.
Motoriklarmet Väl utvecklade sinnen och motorik är grunden för all inlärning. Därför är det av största vikt att barn får rätt förutsättningar att öva – både inne och ute.
Motoriklarmet En undersökning av 100 förskolor i Uppsala kommun visade att bara var tionde hade ett ordentligt upplägg på enhetsnivå för barnens fysiska aktivitet.
Motoriklarmet För barnen på förskolan Villa Ekbacken i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är motorikövningar ett dagligt inslag.
Motoriklarmet Ju tidigare ett barn utvecklar sin finmotorik, desto lättare har hen att lära sig andra saker, konstaterar professorn och tidigare handkirurgen Göran Lundborg.
Motoriklarmet Barnen har svårt att gå i skogen, klättra och hålla pennan rätt. Sex av tio förskollärare ser en försämring av barns motorik de senaste åren.
Krönika När ska det bli ett erkänt faktum i vårt samhälle att det är otroligt svårt att arbeta med människor, både barn och vuxna? undrar förskolläraren Eva Lindström som reagerar mot förslaget att ta bort behörighetskraven till gymnasiets yrkesprogram.
Orosanmälan Förskolepersonal är dålig på att upptäcka barn som lever med hedersförtryck, visade nyligen en granskning från Malmö. Haninge hade samma problem – tills en personalutbildning ledde till att antalet orosanmälningar fördubblades.
Krönika När alla utvecklingssamtal är genomförda, kvalitetsrapporten ivägskickad och grynen via förskoleklassen klivit in i skolans värld – vad ska vi då göra med alla ord vi vägt på guldvåg? skriver förskolläraren Erik Stenkula.