Edholm: ”Jag vill se skolgårdar där barnen springer av sig på rasten”

Flera av de frågor som dominerat skoldebatten under läsåret har en tydlig bäring på fritidshemmens verksamhet. Det har varit larm om barn som inte kan klippa rakt eller slå kullerbyttor. Och det har varit diskussioner om vad som kan göras för barnens sociala fostran, barn som hamnar utanför, misslyckas i skolan och i vissa fall också lockas in i kriminella miljöer. 

När åtgärder mot problemen ska lyftas fram, handlar rätt lite om fritidshemmen. Hur ser skolministern på fritidshemmets roll i dag för barnens såväl motoriska som sociala utveckling?
Skolministern avböjer en intervju, men svarar skriftligen på våra frågor. 

Vi hör dig sällan tala om fritidshemmet. Vilken roll har det i det Skolsverige som du vill forma?

– Fritidshemmet är en viktig del i många elevers skoldag. Det bidrar till elevens lärande och sociala gemenskap. Vi behöver se till att fritidshemmen har goda förutsättningar att hålla hög kvalitet och att fler unga människor vill bli lärare inom fritidshemmet. Därför ingår även fritidshemmen i flera av de utredningar vi tillsatt.

Vi läste direktiven till utredningarna om trygghet och studiero och om elevhälsan. Även om uppdragen omfattar fritidshemmen så finns inget konkret om dem i direktiven. Varför?

Skolministern svarar inte konkret på den frågan, men uttrycker det så här: 

– En bra skolgång stärker barns och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. Fritidshemmen är en central del i detta och kan i sitt arbete bland annat bidra med att eleverna utvecklar en moralisk kompass.

Det har varit mycket fokus i debatten på barns bristfälliga grov- och finmotorik. Hur har du reagerat på dessa larm?

– Det är en mycket oroande utveckling. Jag har hört rapporter om barn som inte ens kan gå baklänges. En dålig motorik påverkar självfallet även handskriftsförmågan. Jag tror skärmarna är en delförklaring och det är därför vi gör så mycket nu för att få bort den ogenomtänkta användningen av elevdatorer och paddor i förskola och skola, säger Lotta Edholm.

Och hon fortsätter:

– Skolan och fritids spelar en viktig roll i att vända detta, men även föräldrar har ett stort ansvar. Jag vill se skolgårdar där barnen springer av sig på rasten och tillbringar mindre tid stillasittande med sina mobiler. 

Andelen behöriga lärare i fritidshemmen är ännu lägre än i skolan, endast 44 procent är behöriga. Vad kan man göra för att öka andelen behöriga?

–  En god arbetsmiljö med mer tid att ägna sig åt att planera och bedriva undervisning kommer förhoppningsvis också att få fler att söka sig till och välja att stanna kvar i yrket.

Hon ”utesluter inte framtida reformer för fritidshemmen” och betonar att statsbidragen till skolan, däribland Kunskapsbidraget, också kan användas av fritidshemmen. 

”Saknar betoning av fritidshemmens undervisning”

Line Isaksson är lärarutbildare med lång erfarenhet som lärare i fritidshem och fram till nyligen ledamot i Sveriges Lärares förbundsstyrelse. Hon har läst Lotta Edholms svar. 

– Jag saknar en betoning av fritidshemmets egen undervisning, hur den utvecklar eleverna genom samtal och gemenskap. Hur barnen marineras i språket där!

Line Isaksson efterlyser en mer nyanserad bild av digitaliseringen:

– Vi måste också hjälpa eleverna att orientera sig i en digitaliserad värld. Det löser inte samhällsproblemen att förbjuda en skärm. Skärmar för individuell konsumtion ska förstås bort, men vi kan skapa en gemenskap med barnen kring det som händer i sociala medier.

LÄS OCKSÅ:

Djurberg: Fritidshemmen har given roll i kampen mot gängen

Forskaren: Så planerar du undervisningen i fritidshemmet

För stora barngrupper på fritidshemmen – kräver lag om maxtak

Studie: Lärare i fritidshem undervisar genom lek