Studie: Lärare i fritidshem undervisar genom lek

På senare tid har en befarad skolifiering av fritidshemmet varit ett hett debattämne. En farhåga är att verksamheten anammat skolans undervisningsmetoder och arbetssätt, på bekostnad av fritidshemmets kärnvärden. Pedagogikforskarna Helena Ackesjö och Björn Haglund tar sig an frågan i en färsk studie. De har undersökt hur lärarna själva beskriver sin undervisning på fritidshemmet och i skolan.

Tydligare undervisningsuppdrag

Bakgrunden är att undervisningsuppdraget förtydligades 2016 när fritidshemmet fick en egen läroplan.

– Utgångspunkten är spänningsfältet mellan fritidshemmets traditionellt socialpedagogiska förhållningssätt och det utbildningspolitiska fokus som tillkommit de senaste åren. I studien har vi utgått från didaktiskt teori där undervisning betraktas som en målstyrd process som initieras och styrs av en lärare. Hur kan den fritidspedagogiska undervisningen definieras utifrån det? säger Helena Ackesjö, universitetslektor och docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

48 lärare i fritidshem har skriftligen svarat på vad de undervisar om, samt hur och var deras undervisning bedrivs. Forskarna har analyserat svaren genom att bland annat räkna ord som beskriver olika teman. På så vis har de fått fram vilken undervisning som lärarna i fritidshem framför allt ägnar sig åt. Dessa har sedan analyserats utifrån didaktisk teori.

Så här fördelades temana:

Lekinriktad undervisning 155 ord.

Ämnesrelaterad undervisning. 77 ord.

Situationsstyrd undervisning. 51 ord.

Värdegrundsrelaterad undervisning. 27 ord.

Experter på lek

Den absolut vanligaste formen av undervisning är den som sker genom lek, definierad av fritidshemslärarna i ord relaterade till lek och rastaktiviteter. Utifrån fritidshemslärarnas svar kan man inte se att fritidshemmets blivit skolifierat av att ha fått ett förtydligat läroplansuppdrag, enligt Helena Ackesjö.

– Det beror förstås på vad man menar med skolifiering, men mycket av fritidshemmets kärna finns kvar. Leken är det odiskutabelt största temat. Många lärare har tagit på sig rollen som ansvariga för raster och lekaktiviteter på skolan, och på så vis mutat in ett expertområde där de är behövda under hela skoldagen utifrån sin kompetens och kunskap. Skolifiering handlar enligt mig om att förändra sin undervisning så att den efterliknar skolans undervisning. Det ser vi ingenting av i lärarsvaren. Tvärtom är lärare i fritidshem noga med att poängtera att den fritidspedagogiska undervisningen sker ”på andra sätt”.

Helena Ackesjö och Björn Haglund tycker sig däremot se att lärarna använder exempelvis leken på nya sätt, med ett mer genomtänkt undervisningssyfte. Forskarna kallar det för inbäddad undervisning.

– Fritidshemslärarna beskriver att de bäddar in mål som samspel, kommunikation, rörelse, kluringar i sin lekverksamhet och rastaktiviteter. Det kan se ut som om barnen bara leker, men i själva verket har lärarna tydliga målformuleringar med aktiviteten. De kan också bädda in exempelvis geografi i skapande aktiviteter och värdegrundsmål i samarbetsövningar. 

En unik undervisning

Den här inbäddade undervisningen ser Helena Ackesjö och Björn Haglund som ett särdrag för lärare i fritidshem, som dessutom gör det möjligt för dem att balansera det socialpedagogiska och det utbildningspolitiska värdesystemet. 

– Vi kan se att lärarna genom inbäddningen lyckas få ihop de båda systemen till ett och samma. Det är unikt för den fritidspedagogiska undervisningen.

– Målstyrningen har ökat: Man är mer noga med att reflektera över vad man ska undervisa om, varför och hur. Men det innebär inte att lärarna har övergivit sin tradition. De rör sig flexibelt mellan värdesystemen och har till och med skapat en mix genom sin fritidspedagogiska undervisning, vilket snarare innebär att de har utökat sin undervisningsrepertoar.

Resultaten visar att även den ämnesrelaterade undervisningen är vanlig. Helena Ackesjö tror att den nya lärarutbildningen, där lärare i fritidshem får behörighet i ett ämne, kan ha slagit igenom.

– Många lärare berättar att de undervisar i bild och idrott, men också i naturkunskap, matematik och språkutveckling både i skolan och på fritidshemmet, säger Helena Ackesjö.

Undervisning i stunden

För ett stort antal fritidshemslärare står den situationsstyrda undervisningen i fokus, alltså den som sker spontant i stunden.

– Många beskriver denna undervisning som central. Men enligt didaktisk teori finns det dilemman med denna undervisning: Den fångar få elever och är svår att utvärdera i efterhand.

Forskarna har använt en didaktisk teori där elementen intentionalitet, interaktivitet och intersubjektivitet måste ingå i en aktivitet för att den teoretiskt ska kunna betraktas som undervisning.

– Lärandet som fångas i stunden har väldigt låg grad av intentionalitet och blir därför svår att teoretiskt att definiera som undervisning. Samtidigt är den situationsstyrda undervisningen en viktig kärna i fritidshemmets uppdrag. Här identifieras dubbelheten i fritidshemmets uppdrag. Å ena sidan ska verksamheten enligt styrdokumenten bestå av målstyrd undervisning som planeras, genomförs och utvärderas. Å andra sidan beskriver samma styrdokument att kärnan i verksamheten ska vara situationsstyrd och baseras på elevernas varierande intressen. Denna dubbelhet komplicerar uppdraget och kan vara en utmaning för lärarna att hantera, säger Helena Ackesjö.

Vad förvånade er i resultatet?

– Man kan fundera på varför den värdegrundsrelaterade undervisningen beskrevs förhållandevis lite. Vi har inget svar på det, men kanske är det så att de inte betraktar värdegrundsaktiviteter som just undervisning. Eller är denna undervisning så självklar att den inte låter sig beskrivas.

Del i större projekt

Studien är en del i ett större forskningsprojekt om fritidshemmets pedagogiska uppdrag. Helena Ackesjö och hennes forskarkollegor tittar bland annat på fritidshemmets kompletterande och kompenserande uppdrag samt hur undervisning i fritidshemmet kan utvärderas. En dröm är också att kunna studera om fritidshemmets undervisning har någon betydelse för elevernas lärande i skolan.

– I det politiska samtalet handlar allt om kunskapsresultat. Om vi kunde visa att deltagande på fritidshemmet också har betydelse för elevernas kunskapsresultat så vore det sprängstoff. Då skulle politiken satsa även på att förbättra fritidshemmens förutsättningar. Jag tillhör dem som verkligen tror att den fritidspedagogiska undervisningen har betydelse. Lärarna i fritidshem är experter på att arbeta med barns utveckling av socioemotionella och generiska förmågor genom samspel, lek och kommunikation. Dessa förmågor är oerhört viktiga för att eleverna ska skapa positiva lärandeidentiteter, vilket är en förutsättning för alla former av lärande.

LÄS ÄVEN

Så fick de barnen att leka bättre

Så får Lotta med sig alla i leken

Vår yrkesgrupp har en knivskarp samtalsmetodik

Fyra av tio valde bort fritidshemmet efter examen

Ensamhet: Fem råd när barn blir utanför