”Reglerad planeringstid är ett måste”
Kollegorna Johan Rolén och Daniella Crona på Garnvindesskolan i Ale har åtta timmar i veckan till bland annat planering för fritidshemmet och möten.Foto: Emelie Asplund.
Planeringstid
Daniella Crona sitter i Nationella rådet för fritidshem och vill prioritera en fråga framför andra: mer tid för planering.
– Det handlar inte bara om att kunna planera en viss aktivitet, det handlar om att få tid att utveckla hela verksamheten och få resten av skolan att inse vår betydelse.
Själv har hon haft tur, Ale kommun där hon arbetar har fattat ett beslut sedan länge: att alla lärare i fritidshem ska ha åtta timmars ”barnfri tid” i veckan.
– Jag tycker om begreppet, det är lite vidare än bara planering. Man behöver barnfri tid för många olika saker, från APT till andra möten och åtaganden.
Hur många av de åtta timmarna är ren planeringstid?
– Det kan variera från vecka till vecka, men kanske hälften, om man räknar både egen planeringstid och planering i arbetslaget.
Var ensam behörig i början
När Daniella crona kom som nyutexaminerad till Garnvindeskolan (F-3) 2019 var hon den enda läraren i fritidshem.
– Det var inte alldeles lätt där i början i arbetslaget. De andra är duktiga, men jag kom in med lite andra tankesätt och idéer. Inte minst mot den bakgrunden är det så viktigt med planeringstid! För att hinna prata ihop sig.
I dag har hon två behöriga kollegor. De basar för varsin av de tre fritidsavdelningarna. Men de utgör också en egen grupp vars uppgift bland annat är att göra rektorn uppdaterad på deras planering för fritidshemmet.
– Tack vare den ordningen har vi en rektor som i dag är mer insatt i fritidshemmets roll än som var fallet innan.
En fråga som de tar upp emellanåt är deras medverkan på mötena med elevhälsoteamet. Dessa möten infaller ofta på eftermiddagen då det är svårt för en lärare i fritidshem att komma loss.
– Det är ett dilemma. Å ena sidan vill man inte lämna kollegorna ensamma med så många barn. Å andra sidan kan vårt perspektiv i ett elevärende vara mycket värdefullt då vi ser eleven dagligen och i ett annat sammanhang än läraren.
Och var landar du i den avvägningen?
– Jag börjar alltmer känna att vår närvaro på elevhälsans möte är så viktig, att både eleverna och arbetslaget i det långa loppet tjänar på att en av oss är med.
Tid till ämnesplanering behövs också
Hon vill också lyfta behovet att få tid att planera sina ämneslektioner.
– De flesta av oss har ju också viss undervisning i ett ämne, själv är jag bildlärare och har fått några extra planeringstimmar för detta.
Men många av hennes kollegor på andra skolor har det inte så bra.
– De får ta tid från fritidshemmets planeringstid. Och så kan vi ju inte ha det.
Till sist en mer basal fråga: hittar hon alltid utrymmen på skolan där de kan ha sina planeringsmöten?
– Det kan vara svårt ibland, men till sist hittar man alltid en plats där man kan vara. Nu när jag talar med dig så håller jag i en dörr så att barnen inte ska öppna den!
Det konstigaste stället som du valt att mötas på?
– Vi har en massagestol i personalrummet, ibland drar vi dit ett par stolar till och har möte där.
4 tips för att få mer planeringstid
1. Försök att få rektor mer insatt i fritidshemmets verksamhet. Gör en prioriteringslista och berätta sedan konkret vad ni främst behöver planera, t ex att styra upp arbetet på rasterna.
2. Använd alltid argumentet att det står i läroplanen och skollagen att ni har rätt till planeringstid. Det är inget som rektorn kan välja bort.
3. Argumentera för att ni behöver tid för att delta i möten med elevhälsoteamet. När man ska diskutera en elevs utmaningar kan det vara avgörande att få med fritidshemmets perspektiv.
4. I arbetslagen finns ofta en blandning av barnskötare, fritidspedagoger och lärare i fritidshem: med så skilda bakgrunder och erfarenheter ökar behovet av att få tid att planera och prata ihop sig.
LÄS OCKSÅ
För stora barngrupper på fritidshemmen – kräver lag om maxtak
