Av någon anledning är det just fritidshemmet, där nästan hälften av skolans personal arbetar på vissa enheter, som ska klara sig själv. Jag har ofta undrat vem som ser den här gruppens behov på skolan, så att vi faktiskt kan få kvalitet, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.

Precis som all annan pedagogisk verksamhet har ett fritidshem många utmaningar, allt från schematekniska problem till att verksamheten inte kommer vidare varken i pedagogiken eller utvecklingen.

Min upplevelse är tyvärr att fritidshemmet ofta blir lämnat åt sig själv på det här området. Av någon anledning är det just denna verksamhet, där nästan hälften av skolans personal arbetar på vissa enheter, som ska klara sig själv. En stor grupp med blandad kompetens som ska skapa en verksamhet som rimmar med styrdokumenten. Jag har ofta undrat vem som ser den här gruppens behov på skolan, så att vi faktiskt kan få kvalitet. 

Behov av kompetensutveckling och fördjupning inom yrket kan vara stor, men förståelsen för det är ofta liten. Det kan finnas kommunikationsproblem i en personalgrupp som riskerar att bli destruktiva. Dessa beror ofta på brister i organisationen och otydliga förväntningar mellan kollegor. Var är det pedagogiska ledarskapet som ser, fångar upp och leder vidare?

Utan ledarskap rinner saker ut i sanden 

Fritidshemmet kan få på sitt bord att implementera en satsning på exempelvis rörelse eller språkutvecklande arbetssätt. Målet är givetvis att arbetssätten ska genomsyra hela verksamheten och det kan vara ett kanoninitiativ för eleverna. Superkul, tycker kanske personalen, och är taggade att dra i gång. Men hur många gånger sitter inte fritidshemmets personal sedan på junidagarna och funderar över hur satsningen gick? Det var ju inte så att personalen inte ville arbeta med området eller att satsningen inte kändes meningsfull. Men tiden som krävs för att implementera ett nytt arbetssätt mitt i en vardag som kör på i 180 kilometer i timmen fanns helt enkelt inte. Ja, var är det pedagogiska ledarskapet som leder processen så att det kommer i hamn? Så att vi inte hamnar i att det som började så bra sedan rann ut i sanden?

För det är förödande för gruppens kollektiva självförtroende. När man har implementerat teckenstöd, språkutvecklande arbetssätt och rörelsesatsningar – och det inte blev något. Då tappar gruppen gnistan och man får flertalet kollegiala misslyckanden. På junidagarna för kanske tredje året rad utvärderas något som, ännu en gång, inte lyckades tas i hamn. Att inte lyckas skapar en ond spiral för personalgruppen.

Jag är helt övertygad om att det fritidspedagogiska arbetslag som inte kommer vidare är en grupp som saknar ett strategiskt, pedagogiskt ledarskap.

Jag är helt övertygad om att det fritidspedagogiska arbetslag som inte kommer vidare är en grupp som saknar ett strategiskt, pedagogiskt ledarskap. Skrapar man lite på ytan så finns där glädje, idéer, kraft och driv, samt en genuin passion för eleverna. 

Stor okunskap om fritidshemmets verksamhet

Så vad är problemet? Varför är det pedagogiska ledarskapet så viktigt i grundskolan, men inte i fritidshemmet? Det visar på en stor okunskap om fritidshemmets verksamhet, personalgrupp och behov. På min kammare spekulerar jag att frånvaron av pedagogiskt ledarskap är anledningen till att så många fritidshem har så taskiga förutsättningar.

Den pedagogiska ledaren lever och andas sin organisation. Denne ser alla organisatoriska fördelar och utmaningar genom pedagogiska glasögon. För att kunna utröna vad som är viktigt och riktigt måste en först förstå fritidshemmets uppgift och uppdrag.

Vi måste, på alla enheter i Sverige, ställa oss frågan vem som har det pedagogiska ledarskapet. Och vi måste säga ifrån. Vi måste kräva en pedagogisk ledare som vet vad den håller på med.  

LÄS OCKSÅ

Grimm: Planeringstiden måste backas upp av ledningen

Grimm: Att jobba på fritids är ett lagarbete

Grimm: Luckor i schemat betyder inte att vi är sysslolösa

”Reglerad planeringstid är ett måste”