Jönsson: Magiskt när jag mötte pojkens stolta blick

”Du måste komma Tony! Du måste komma!! Det finns en mus där borta. Titta!” Pojken har ett annat modersmål, och ett mindre ordförråd och språkförståelse än sina jämngamla kamrater, men är ändå väldigt verbal. Han pekar ivrigt och förväntansfullt bort på den varma asfalten en bit framför oss. Jag tittar dit, men ser ingenting. ”Jo, men titta där är den!” säger han med sin unika brytning. Han böjer sig fokuserat ner och pekar nyfiket på den lilla musen.

Det är eftermiddag och fritids har precis börjat. Fågelkvittret omger oss. En ljummen bris har svept in. Vi börjar som vanligt utomhus, vilket vi gör för att få frisk luft, dagsljus och för att barnen ska få en chans till grovmotorisk lek och rörelseglädje. Jag sätter mig ner på huk bredvid den lilla pojken och tittar koncentrerat efter musen. Plötsligt börjar något väldigt litet röra sig på asfalten. Den rör sig snabbt och med ett oregelbundet rörelsemönster, faktiskt nästan som en miniatyrmus. ”Nämen, titta!” säger jag med en entusiastisk häpenhet. ”Jag kan se den!” Pojken tittar upp på mig med tindrande ögon. 

”Men det är ingen mus”, säger jag eftertänksamt. 
”Är det inte?”, säger han lite förvånat. 
”Nej, det är ingen mus, det är en liten skalbagge.”
”En vaddå?” 
”Det är en liten skalbagge. Kan du säga det: skalbagge?” 
”Skalbagge”, säger han samtidigt som vi med våra blickar följer den svarta lilla skalbaggen där den rusar sicksack fram på asfalten.

Viktigt med ett språkutvecklande förhållningssätt

Att smaka på och möta nya ord och begrepp, att först tänka dem rent kognitivt, sedan uttrycka dem högt i verkligheten och höra ordens fonetiska känsla och prosodi (deras språkmelodi och frasering). Detta är viktigt för att på ett adekvat sätt ta till sig ett språk och kunna beskriva sin omvärld, sin verklighet och i längden tänka alltmer komplexa tankar. Den ryske teoretikern, psykologen och pedagogen Lev Vygotskij betonade i sin forskning att en god språkutveckling är en viktig förutsättning för hela barnets utveckling. Och just begreppsutveckling är för Vygotskij av avgörande betydelse för barnets språkutveckling.

Vi kan helt enkelt bara konstatera hur betydelsefullt det är att ha ett medvetet språkutvecklande förhållningssätt i mötet med barnen. På fritidshemmet sker den här språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet. Och beroende på var barnet befinner sig i sitt talade språk så försöker vi lärare att anpassa och utmana dem att upptäcka och utveckla sitt språk när det ges chans till det, för att det är en viktig förutsättning för barnets utveckling.

Hans språkvärld blev lite större

En stund senare sitter vi tillsammans i en av sofforna inne på fritids. Jag och min fantastiska kollega och den lilla pojken, som nu i lugn och ro färglägger en vacker målarbild. Jag börjar nu med en pedagogisk medvetenhet att berätta för min kollega om hur vi, jag och pojken, tidigare upptäckte en liten mus där ute på asfalten. Pojken ler stort när han hör mig berätta. Han tittar upp mot mig innan han både modigt och medvetet tillrättavisar mig: ”Det var ingen mus, Tony, det var en skalbagge.” Jag möter hans stolta blick och vet att pojkens (språk)värld blivit lite större, att det hänt något nästan magiskt. 

Tony Jönsson är lärare i fritidshem i Hässleholm och sitter i programrådet för lärarutbildningen med inriktning fritidshem vid Högskolan Kristianstad.

LÄS OCKSÅ:

Samtalen som får barnen att utveckla sitt språk

Deras samarbete får undervisningen att lyfta

Språkutveckling, lek och relationer i fokus på Fritidshemmens rikskonferens