Forskarna: Släpp loss den musikaliska leken i fritidshemmet
Medan barnen ger sig hän i den musikaliska leken intar pedagogerna en mer observerande hållning, visar studien av Inga-Lill Emilsson och Mona Persson Aronson. Foto: Maria Nilsson och Adobe Stock.
Forskning
Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet.
– Upplever barnen att det blir för mycket skola på fritids vill de inte vara kvar, säger hon.
Släpp in mer glädje och spontanitet i de musikaliska lekarna på fritidshemmen, manar forskare vid Karlstads universitet i en ny studie.
– Verksamheten är ofta traditionell och bygger på att barnen sitter i en ring och sjunger under lärarens ledning, säger Mona Persson Aronson, filosofie doktor i musikpedagogik.
Musikaliskt lekande definierar hon som spontant musikaliskt utforskande och kommunicerande med ljud, röst och kropp.Tillsammans med sin forskarkollega Inga-Lill Emilsson har hon följt hur barnen vid två fritidshem reagerar och skapar mening i det musikaliska lekandet. Medan barnen ger sig hän i leken intar pedagogerna en mer observerande hållning.
– Pedagogerna har mycket ansvar, vilket kan vara en förklaring till att de inte deltar aktivt utan vill behålla kontrollen. Även brist på tid spelar in, men det spontana behöver inte ta så lång tid.
Många regler om rätt och fel
Mona Persson Aronson är utbildad fritidspedagog och läste sedan till musiklärare. Hon har jobbat 30 år på lärarutbildningen i Karlstad och doktorerade 2022 på en avhandling där hon undersökte varför även förskollärare ofta avstår från att delta i musikaliskt lekande.
– Ljud och musik är ett område där det på fritids och även i förskolan finns mycket regler om vad som är rätt och fel. Min syn är att det behövs mer lek och improvisation och en glädje i att berätta med sångrösten.
Vad skulle man vinna på att pedagogerna tag mer aktiv del i leken?
– Det skulle legitimera leken. Även om pedagogerna släpper kontrollen finns de ju med i leken och kan styra en del, men de behöver lämna över en del av makten till barnen för att de ska få känna att de kan påverka sin tid på fritids. Upplever barnen att det blir för mycket skola på fritids vill de inte vara kvar
Hur ska man få pedagogerna att släppa på kontrollen?
– Lärarutbildningen behöver anpassas så att de blivande lärarna vågar ta en friare roll när de kommer ut på arbetsplatserna. Det behövs ett större inslag av musik i lärarutbildningen, men det handlar också om ett få till förhållningssätt som uppmuntrar till att leka och experimentera med ljud.
Vill få i gång en diskussion
Vad kan skolledningen göra?
– Gruppstorlekar och lokaler påverkar naturligtvis pedagogernas arbetssituation. Men framför allt handlar det om att visa en större öppenhet och stötta medarbetarna så de vågar göra saker på eget sätt.
Studien bygger på intervjuer med tre pedagoger och besök på två fritidshem där forskarna filmat verksamheten. De äldsta barnen gick i årskurs fyra.
Är det inte risk att ni hamnar snett i era slutsatser när underlaget är så litet?
– Nej, det här handlar mer om att ge exempel och lyfta frågor för få i gång en bredare diskussion, säger Mona Persson Aronson.
LÄS OCKSÅ:
Lisa drar nytta av musiken på fritids
