Forskaren: Därför gillar vi musik

Lars Lilliestam är professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. Boken ”Lyssna på musik – upplevelser, mening, hälsa” bygger på djupintervjuer med tio personer. Illustration: Getty Images, foto: Johan Wingborg
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Musikprofessorn Lars Lilliestam har länge intresserat sig för varför vi människor lyssnar på musik. Nu har han djupintervjuat tio personer, om deras relation till musik.

Vad lyssnar vi efter i en låt?

Melodin, sångrösten, rytmen, instrumenten eller texten? Enligt Lars Lilliestams studie är det oftast rösten som sound och klang som står i centrum. Rösten uppfattas som personlig och som ett uttryck för en människas tillstånd, vilket tilltalar. På andra plats visar studien att det är låtens dramaturgi och uppbyggnad som fascinerar lyssnaren, om man hårdrar det.

Vilken roll har det för vår identitet?

Musik betraktas som ett redskap för att förstå både sig själv och omvärlden. Sånger eller musikstycken bidrar till en känsla man kan relatera till, och som framkallar minnen. En av intervjupersonerna gjorde en träffande beskrivning, kopplat till sin ungdom: ”musiken var ett sätt att bli jag”. Musik används ofta som ett tecken på identitet, vem man är eller vill uppfattas att vara.  

Hur beskriver vi musik med ord?

Flertalet av de intervjuade konstaterar att de har svårt för att uttrycka musik med ord. Beskrivningarna kan framstå som vaga, men att säga att ”det är väldigt mycket 60-tal över den ljudbilden”, eller ”att sången ligger långt fram i ljudbilden” är ett resultat av ett idogt lyssnande, menar Lilliestam. Sammanfattningsvis beskrivs musik som ett effektivt redskap för att lagra känslor som kan vara svåra att fånga i ord.

Musikvetenskapen bör uppdateras!

Musikteori är ett irrelevant fält för de flesta lyssnare, betonar Lilliestam, vilket musikpedagoger bör vara medvetna om. Teorin är nödvändig men samtidigt finns det ett behov av att försöka hitta ett språk och nya metoder för att kunna analysera och arbeta med olika sätt att uppfatta musik. Exempelvis genom att fokusera på sound, dramaturgi och röst­kvaliteter. Det skulle berika musik­vetenskapen.

Mer om studien

Lars Lilliestam är professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. Boken ”Lyssna på musik – upplevelser, mening, hälsa” bygger på djupintervjuer med tio personer. Var och en har valt ut tre låtar att samtala om. Samtliga har ett stort musikintresse men är inte skolade i musik.

LÄS ÄVEN

Forskaren: Hatisk genre kan berika musikundervisningen

Skola söker musiklärare – på fem procent

DiMaria: Susanne Nyström vet inte vad som krävs för att lära sig spela trumpet

Pandemin visar hur viktiga våra ämnen är