
Läraren i fritidshem Carolina Bricer har ett språkutvecklande arbetssätt. Här med Lech. Foto: Johan Strindberg
Fritidshem I sitt språkutvecklande arbete har fritidshemslärarna på T1-skolorna i Linköping funderat mycket över hur de pratar med eleverna. Målet har varit att skapa både fler och mer ömsesidiga samtal som hjälper barnen att få ett rikare språk.
Läraren i fritidshem Carolina Bricer ropar upp namnen på de runt 30 barn som ställt upp sig på två led på skolgården, men hon har svårt att göra sig hörd i sorlet. Till sist bär det ändå iväg med gruppen till Vallaskogen. Uppgiften den här eftermiddagen är att skapa naturkonst.
I skogsgläntan instrueras barnen att i grupper göra en ram på marken och fylla den med saker de hittar på marken. Några tar god tid på sig och gör en jätteram av långa trädgrenar, andra skyndar sig att bli klara för att få äta mellanmål och leka.
– Vi har hittat kantareller! ropar en pojke, men tvingas konstatera att det var ”fejkkantareller” när han och Carolina Bricer undersöker svamparna närmare.
Läraren i fritidshem Carolina Bricer har ett språkutvecklande arbetssätt. Här med Lech. Foto: Johan Strindberg
Carolina Bricer förklarar att aktivitetens syfte främst är samarbete, men att hon tänker på det språkutvecklande i alla aktiviteter.
– Jag ställer frågor om vad de hittat och de kanske lär sig några nya ord, men här är tanken framför allt att de ska prata med varandra och lösa uppgiften tillsammans.
Fritidshemmet har deltagit i Ifous forskningsprogram ”Fritidshemmets pedagogiska uppdrag”, vars mål varit att öka kvaliteten i verksamheten och att undersöka hur fritidshemslärare själva ser på undervisning i fritidshem. Med hjälp av ett värderingsverktyg som de fick av forskarna fick de först utvärdera sin egen verksamhet. De såg att språk och kommunikation var det område i läroplanen som de främst behövde utveckla.
– Samtidigt visade skolans resultatuppföljning att eleverna i F-3 behövde träna mer på att återberätta och skriva. På så vis kunde vi knyta ihop det med skolans mål och ändå behålla fritidshemmets särart. Vi samverkar mycket med klasslärarna i arbetet, säger försteläraren i fritidshem Hanna Almcrantz, när vi innan skogsutflykten träffar henne, Carolina Bricer och kollegan Marcus Skön i ett av skolans mötesrum.
Nicolas har hittat mossa som han ska fylla sitt konstverk med.
Det språkutvecklande arbetet inleddes med en intensiv period med många aktiviteter kopplade till återberättande, högläsning och skrivande. Nu har de språkutveckling som ett underliggande fokusområde oavsett vilket tema fritidshemmet arbetar med.
– Aktiviteter i all ära, men hur fångar vi upp samtalen på mellanmålet och på skolgården? Som en del i forskningsprogrammet observerade vi fritidsavdelningarna och hur vi pratar med eleverna. Vi såg till exempel att vi pratar mindre med barnen när vi är ute. Mycket av interaktionen var förmaningar som ”klättra inte på taket, Pelle!”.
Forskningsprojektet har gett dem en större medvetenhet om hur de ställer frågor till eleverna, till exempel att öppna frågor ofta är bättre.
– Jag tänker på det språkutvecklande när jag planerar för samlingen och ställer de där extra följdfrågorna för att eleverna ska utveckla sina svar. Ofta behöver man också ställa motfrågor för att försäkra sig om att barnen förstått när man ger instruktioner, säger Carolina Bricer.
Nicolas och Alva vill snabbt bli klara med uppgiften för att kunna leka fritt i skogen.
Marcus Skön brukar i slutet av dagen samla ihop barnen som är kvar och ha en liten samling med fokus på språkutveckling.
– Jag ställer frågor som ”Om du måste välja mellan att hoppa fallskärm eller dyka i havet, vad väljer du och varför?” för att motivera dem att ge argument för sin åsikt. I går ville jag att de skulle tänka efter om de hade lärt sig något nytt under dagen eller tränat på något de redan kunde. Jag använde ordet ”reflektera” och det ledde till en diskussion mellan två elever om betydelsen av orden reflektera och repetera. Det roliga var att en av dem sedan konstaterade att han hade lärt sig något nytt: vad ordet reflektera betyder, säger Marcus Skön och skrattar.
Vilka utmaningar har ni upplevt med arbetssättet?
– En stor utmaning har varit att få med sig kollegorna. Vi ska egentligen vara två utbildade på varje avdelning, men jag är ensam ansvarig på min avdelning och det är svårt att driva arbetet när man inte har någon att bolla med, säger Carolina Bricer.
Rektorerna har varit med i forskningsprogrammet och det har hjälpt att förankra det hos alla. Likaså att hela arbetslaget varit med och diskuterat arbetssättet på arbetslagsmöten.
– Det blir lättare när alla ser nyttan med det. Det var en aha-upplevelse för många när fritidseleverna som vi hade jobbat intensivt med fick bättre resultat i skolan efteråt – då slog vi oss för bröstet för att vi hade jobbat med det kompletterande uppdraget, säger Hanna Almcrantz.
Är inte risken att det blir mer skola för barnen?
– När vi hade sagotema blev det kanske lite skolifierat eftersom vi instruerade barnen att de skulle skriva sagor, med hjälp av kort, i par som vi bestämde. Men det ledde till att många tog med sig sagoskapandet till den fria leken, och skrev nya sagor med kompisar som de valde själva. Då blev det på deras villkor. Vi hade skapat en möjlighet för dem, säger Carolina Bricer.
Marcus Skön och hans kollegor märker att barnen lär sig nya ord genom det språkutvecklande arbetet.
Utmaningen med frivilliga aktiviteter är å andra sidan att de elever som vill vara med på en skrivande aktivitet ofta redan är bra på att skriva.
– Vi hade det problemet när treorna hade sagoverkstad med skolbibliotekarien. Hur skulle vi nå dem som verkligen behövde öva på att skriva? Eleverna hade en lång skoldag bakom sig och då ville vi inte tvinga dem att skriva även på fritids, så det frivilliga fick råda. Förhoppningsvis når vi de eleverna i samtalen i stället, säger Hanna Almcrantz.
Att jobba aktivt med samtal får även andra effekter, konstaterar hon.
– Vi märker att tryggheten hos barnen ökar. Vi har faktiskt sett på trygghetsenkäterna att fler barn svarar att de kan prata med alla vuxna på fritidshemmet.
• Forsknings- och utvecklingsprogrammet ”Fritidshemmets pedagogiska uppdrag” pågick i tre år, 2019-2022, och hade som syfte att utveckla kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemmen, samt att undersöka hur lärare i fritidshem själva ser på undervisning i fritidshemmet.
• Yrkesverksamma lärare i fritidshem har i samarbete med forskare fått arbeta med att utveckla sina arbetsformer med stöd i forskning och beprövad erfarenhet.
• Projektets fokus har även varit på samarbete mellan fritidshem och skola, rektors ledning av fritidshemmet, samt att undersöka hur fritidshemmets roll som en del av utbildningen kan stärkas.
• Programmet var ett samarbete mellan det fristående forskningsinstitutet Ifous, Högskolan i Gävle och Linnéuniversitetet, kommunerna Linköping, Österåker, Stockholm och den fristående huvudmannen Bladins stiftelse.
• Slutrapporten ”Fritidshemmets pedagogiska uppdrag – undervisning och ledarskap på fritids” finns att läsa på Ifous hemsida.
LÄS ÄVEN
Fritidshemmet väcker sexåringarnas läslust
Debatt: Skolifieringen av fritidshemmet är oroväckande
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Vi lärare debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Vi lärare debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Vi lärare debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.
Lokalhaveriet Nu känner jag att jag kan jobba som lärare i fritidshem igen, säger Carina Lindmark Jonsson.
Lokalhaveriet Lokaler som inte är anpassade för fritidshemmets verksamhet kan leda till konflikter och våld. Det visar forskaren Anna-Lena Borg i en ny avhandling
Lokalhaveriet Utan bra verksamheter riskerar vi att barnen går hem från fritids och i förlängningen lockas till gäng på fritiden, säger Pontus Larsson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse.
Lokalhaveriet ”Det känns mest som att vi lånar klassrummen på eftermiddagen”, skriver en lärare i fritidshem i Fritidspedagogiks stora enkätundersökning.
Arbetsmiljö Personaltätheten på fritidshemmen i Ale kommun tillhör de sämsta i landet, trots fackets upprepade krav på förbättringar.
Vi lärare debatt Bygglekplatser har en förbisedd pedagogisk potential, skriver forskaren Maria Hammarsten.
Fritidshem ”Det är bara på loven vi kan bedriva undervisning”.
Gästkrönika Fritidshemmet ska vara en plats för barn – och med barnen i fokus, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson i en gästkrönika.
Krönika Det är inte konstigt att särskilt nya lärare hamnar i utsatta situationer, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Kompetensutveckling Hur kan fritidshemmen få sin rättmätiga roll på skolorna? Genom att fler rektorer går kurser i hur man leder fritidshem.
Så gör vi I en värld fylld av drakar har eleverna på fritidshemsavdelningen Ravinen i Luleå språkat och lärt tillsammans.
Forskning Ger vi barnen rätt förutsättningar till lek på rasterna? Det bör alla skolor fråga sig, anser forskaren Michelle Bergin.
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Panelen Är det kompensatoriska uppdraget ännu viktigare på sommaren? Tre fritidslärare svarar.
Krönika Du som bär på stress och dåligt samvete, du som blir bemött med oförståelse från chef och kollegor. Du som ser misär och känner dig konstant otillräcklig. Jag vill ge dig tröst, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.