Några tröstande ord till dig, lärare i fritidshem

Du jobbar järnet, i dag hanns återigen ingen rast med för att du behövde lösa en stor konflikt på skolgården. På förmiddagen jobbar dina fritidslärarkollegor som resurser, trots att ni alla har uttryckt att ni behöver planeringstid och ställtid för att kunna bedriva ett kvalitativt arbete. 

På din avdelning är du den enda utbildade läraren i fritidshem, så att diskutera organisatoriska frågor eller läroplan med dem du arbetar närmast är som att prata ett främmande språk. 

På eftermiddagen kommer många glada och unga ögon till fritidshemmet. Du känner ”yes, nu får jag äntligen jobba med det jag är utbildad för”. Den känslan skiftar när du ser att många barn är övertrötta, och när du sneglar på dina kollegor som har jobbat som resurser på förmiddagen är de rätt slutkörda också. Och när du känner efter själv så hade den där lagstadgade rasten varit nödvändig. Eftermiddagen flyter på med för få vuxna per elev, och för få kvadratmeter i relation till hur många ni är som vistas på avdelningen. Klockan börjar gå mot 16.30. 

Hanterar en arg förälder

En vårdnadshavare ska hämta sitt barn, en elev som inte får särskilt stöd i fritidshemmet och som du dagligen känner dåligt samvete för. En elev som fallit mellan stolarna. Vårdnadshavaren är arg, inte nödvändigtvis på er på fritidshemmet, men för att ledningen inte lyssnar och sätter in de åtgärder som behövs. I dag hade eleven fått en ångestattack och gömt sig i ett skåp, sagt att hen inte orkar leva. Föräldern svär, fäktar med armarna och gråter till slut av uppgivenhet. Du behöver ta föräldern åt sidan. Eleven går i lågstadiet och behöver få vistas på fritidshemmet för den sociala träningen, men behöver få särskilt stöd för att få skoldagen att fungera. På kvällen mejlar du chefen som du gjort åtskilliga gånger, och du möts återigen med att hen inte bedömer att det är nödvändigt. 

Föräldern svär, fäktar med armarna och gråter till slut av uppgivenhet.

Klockan blir 21.30 och nu behöver du gå och lägga dig. Men du kommer inte till ro. Du tänker på din arbetssituation, dina kollegor och de elever som far illa av dessa ”effektiviseringar”, du tänker på vårdnadshavarna, på verksamheten och huvudmannen som stolt pratar om det systematiska kvalitetsarbetet och ”oj vad vi på fritidshemmet håller hög kvalitet”, när sanningen egentligen är det motsatta. Du får cirka fem timmars sömn denna natt och hoppas på att nästa dag kanske blir bättre.

Ett hån mot eleverna och lärarna

Detta är en verklighet för många lärare i fritidshem. Många väljer till slut att i stället undervisa i sitt skolämne, en del blir sjukskrivna och andra lämnar skolans värld för gott. Inte ett dugg konstigt. 

Nu behöver politiker och chefer få upp ögonen för att fritidshemmet inte kan vara en separat verksamhet, där vi nöjer oss med att ta in vem som helst från gatan för att det är billigare än kvalificerad personal. Långsiktigt ger det fruktansvärda konsekvenser, och dyra sådana. Lärare i fritidshem brinner för barn och ungdomar, och att se att de inte blir satsade på, i den verksamhet vi egentligen älskar, det får många av oss att se rött. Det blir som ett hån mot både elever och professionen. Ett hån som kommer från andra någonstans högt däruppe, långt från verksamheten.

Du som bär på stress och dåligt samvete, du som blir bemött med oförståelse från chef och kollegor. Du som blir utsatt för otrevligheter av vårdnadshavare eller elever. Du som ser misär och känner dig konstant otillräcklig. Jag vill ge dig tröst. Vi är bra, vi är viktiga och vi behövs! 

LÄS OCKSÅ:

Eriksson: Sociala förmågor behöver också läras ut

Edholm ger sin syn på fritidshemmet

Många vinster med gemensamt fritidshem

Djurberg: Fritidshemmen har given roll I kampen mot gängen