![](/contentassets/0f5f50b7d31e4155b00289006397d6de/dackeskolan1.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
På tisdagar slutar lektionerna klockan 13 så att alla ska hinna till idrottshallen.
Johanna Nordin, rektor på Dackeskolan, har tagit med sig det fritidspedagogiska perspektivet till rektorsjobbet. Foto: Suvad Mrkonjic.
Reportage
Johanna Nordin, rektor på Dackeskolan i Tingsryd, har en bakgrund som lärare i fritidshem. När elever behöver hjälp med språkutveckling och sociala relationer väljer hon ibland en ovanlig metod: ordinerar närvaro på fritidshemmet.
– För mig är fritidshem och skola precis lika viktiga för elevernas utveckling.
Vad händer på en skola som får en rektor som är fostrad i det fritidspedagogiska tänkandet? Numera finns en hel del med den bakgrunden. Fritidspedagogik bad lärarutbildaren på Linnéuniversitetet, Bodil Jullesson, om tänkbara namn. Hon är också förtroendeman för Sveriges Lärare i Växjö med särskilt ansvar för fritidshemmen.
Bodil Jullesson sa något intressant som vi även hört från andra:
– När lärare i fritidshem blir skolledare glömmer de ofta varifrån de kommit! De blir som vilken skolledare som helst.
Men självfallet finns undantag. Ett av dem är Johanna Nordin, som sedan fyra år är rektor för F-6 på Dackeskolan i Tingsryd. Vi väljer att besöka henne och skolans fritidshem en torsdagseftermiddag eftersom hon har bestämt att lektionerna slutar tidigare, klockan 13, varje torsdag. Detta för att fritidshemmet ska kunna planera lite mer tidskrävande aktiviteter en dag i veckan.
– Pedagogerna hinner inte ta alla eleverna hit till bollhallen under de andra dagarna i veckan eftersom de kommer till fritidshemmet vid så olika tider, säger hon när vi tar med henne för fotografering i idrottshallen, som ligger på promenadavstånd från skolan.
På tisdagar slutar lektionerna klockan 13 så att alla ska hinna till idrottshallen.
Där inne är det full rulle med både rundtennis och bandy. När barnen får syn på rektor Johanna ropar en flicka: ”Får vi glass nu?” Johanna Nordin skrattar åt minnet.
– När glassbilen lämnade återbud så var jag den som kom och delade ut glass till alla! Och jag var utklädd förstås.
Fritidspedagogiks fotograf har inga problem att få henne att ta på sig utklädningskläderna. Eller be vaktmästare Håkan Andersson att köra henne på flakmoppen. Det är sådant hon gör från och till.
– Jag har mött eleverna på flaket på fritidshemmets dag. Och vid skolstart. För att överraska eleverna, och visa att jag saknat dem.
När fritidshemmet hade övernattning på påsklovet dök hon plötsligt upp som påskkärring.
– Det handlar om att skapa relationer, om att skratta tillsammans. Barnen kan sedan prata om ”den knasiga rektorn som kom på påskafton”.
Johanna Nordin gillar att skoja med eleverna, till exempel på vaktmästaren Håkan Anderssons flak.
Att bygga sociala relationer och syssla med både lärande och omsorg, det har hon tagit med sig från sina år som lärare i fritidshem. Som rektor är hon övertygad om att det bidrar till att fler elever trivs i skolan – och därmed når bättre studieresultat.
Innan hon kom till skolan var det stökigt på mellanstadiet, klimatet hade blivit hårdare och kränkningarna fler. I dag är läget betydligt bättre, av flera skäl. Men Johanna Nordins beslut att kraftigt öka antalet utomhusaktiviteter har tveklöst spelat roll, menar hon.
– Två av mina lärare i fritidshem har blivit skolgårdslärare utöver arbetet på fritidshemmet. På varenda rast finns mängder av saker att göra.
Det har lett till att fler mellanstadiebarn är utomhus på rasterna, vilket i sin tur bidragit till mindre stök i korridorerna. Och till bättre koncentration på lektionerna.
– Lärare har berättat för mig att de numera slipper använda 20 minuter av lektionerna till konflikthantering i klassen.
Johanna Nordin stödjer sig på forskningen som säger att mer fysisk rörelse, i synnerhet utomhus, leder till bättre studieresultat. Inför sexornas nationella prov köptes frallor, frukt och dricka in så att alla skulle få i sig frukost före provet, och sedan kördes ett rörelsepass.
Kunskapsresultaten i årskurs sex har gått upp. Det är förstås svårt att leda i bevis vad som är orsaken, men hon tror att skolgårdslärarnas arbete har varit avgörande.
– Killarna har närmat sig tjejerna i betyg, det kan vara så att rastaktiviteterna har spelat en roll.
Johanna Nordin har ett motto: ”Elevernas lärande och utveckling under hela dagen”, inte bara under den obligatoriska skoltiden. Att hon ordinerat fritidshemmet på ”remiss” är en del av det tänket.
– Ungefär en fjärdedel av våra elever har utländsk bakgrund, vissa av dem behöver extra språkträning och mer tid att leka med andra barn. Om deras föräldrar varken jobbar eller studerar så har de formellt sett inte rätt till fritids, då ordinerar jag det under några veckor eller rentav månader.
Hur reagerar deras föräldrar?
– De blir väldigt glada och tacksamma! Ingen har protesterat.
Dagens lekpass i bollhallen för treor och fyror är slut, liksom passet i hockeyrinken intill där F-2:orna varit. Lilla Tingsryd har stolta hockeytraditioner med ett eget lag i näst högsta serien. Här testar barnen ishockey tidigt – och ofta just på torsdagar.
Vad tycker då barnen om torsdagarna?
– De är bäst, ropar flera i munnen på varandra. Då får vi göra så mycket kul!
Fritidshemmets personal håller med, det är stimulerande att få tänka ut spännande grejer varje vecka. Några exempel: åka pulka, ta sig till grönområden, ordna ansiktsmålning, göra cykelutflykter, grilla, fixa stafetter, krossa porslin (!).
Det handlar om att skapa relationer och att skratta tillsammans.
Och det som barnen kanske ser fram emot allra mest: en gång i kvartalet använder de torsdagen till att fira alla elever som fyllt år under de gångna tre månaderna. Alla 150 inskrivna barn är välkomna – och de flesta strömmar till.
När fritidshems- och skolgårdsläraren Joakim Axelsson berättar om evenemanget avbryts han av en flicka i trean:
– Jag blev firad nu senast! Jag fick ostbågar och tomteskum!
Vi har promenerat tillbaka till fritidshemmet. Några barn hämtades redan i bollhallen, men de flesta är kvar, några vill vara ute och leka i snön, andra går in för att spela pingis eller bygga lego. Eller så lyssnar de på ”Jocke” när han pratar med journalisten.
– Vi har drygt 330 barn i F-6, jag kan förnamnet på alla. Och alla känner ”Jocke”, säger han med ett brett leende.
Läraren i fritidshem Joakim Axelsson arbetar med rastverksamheten.
Det var Johanna Nordins idé att han skulle släppa timmarna som idrottslärare för att fullt ut vara skolgårdslärare. Han gillade omedelbart tanken.
– Det blev en nytändning för mig. Jag har varit idrottslärare sedan 1996, det var dags att göra något annat.
Han frågar om jag vill komma med ut och se vad de har i utomhusförråden. De var välfyllda redan innan Johanna Nordin kom, men innehåller ännu mer nu. Han låser upp dörrarna till det första förrådet och variationen är iögonfallande: styltor, rockringar, bandymål, hockeymål, hockeyklubbor, koner, käpphästar, höjdhoppsställning, badmintonnät och bollar till alla upptänkliga sporter.
– Höjdhoppsmattan fick vi av friidrottsklubben, den var för sliten för att användas inomhus.
I nästa förråd finns ännu mer, även utlåningskläder.
– Vi har termobyxor, regnkläder och stövlar. Alla barn ska ha möjlighet att vara ute så mycket som möjligt.
Vad betydde det för fritidshemmet att Johanna Nordin blev rektor?
– Vi hade en bra verksamhet förut också. Men hon har gjort det ännu lite bättre.
Fler behöriga lärare i fritidshem, numera finns två på varje avdelning. Dackeskolan har tre fritidshemsavdelningar, med cirka 45–50 elever på vardera.
Fritidshemmets pedagogik har fått mer utrymme genom att alla elever slutar senast kl 13 en dag i veckan.
Fler utomhusaktiviteter under hela skoldagen, inte bara på fritidshemmet.
Barn med föräldrar som varken arbetar eller studerar ordineras ibland fritidshem på remiss av rektorn för att stärka sin språkutveckling och sina sociala förmågor.
Fritidshemmets personal garanteras tillräcklig planeringstid. Lärarna i fritidshem har egen planering för ämnet 2 timmar/vecka, fritidshemsplanering 3 timmar/vecka och förtroendetid 2,25 timmar/vecka.
Skolans lärare täcker ibland upp när fritidshemmets personal är borta, på samma sätt som fritidshemslärarna kan täcka upp för lärarna. Grundskollärarna gör det på sin arbetsplatsförlagda planeringstid. Det var så även tidigare, men än mer betonat nu.
LÄS OCKSÅ:
Deras lek höjer spänningen på fritidshemmet
Så kan fritidslärare ta vara på leken i undervisningen
Rektorn styrde upp raster och fritids
Forskaren fick fritidshemmet att tänka nytt
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Du som bär på stress och dåligt samvete, du som blir bemött med oförståelse från chef och kollegor. Du som ser misär och känner dig konstant otillräcklig. Jag vill ge dig tröst, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika Skolministerns fåordighet om fritidshemmets betydelse är sorglig, skriver redaktören Sara Djurberg.
Skolpolitik – Vi behöver se till att fritidshemmen har goda förutsättningar, säger skolministern.
Reportage På Svartedalsskolan i Göteborg går elever från grundskolan och den anpassade grundskolan på samma fritidshem.
Forskning Undervisningen i fritidshemmet har blivit alltför lik skolans, anser forskaren Alma Memišević.
Så gör vi Teaterstycket på engelska blev en arena för samverkan mellan lärare i fritidshem och klasslärare i Mörbylånga.
Aktuellt Fritidshemmens dag har firats i strålande sommarväder över hela landet. Möjligen samlades allra flest leksugna på Engelska skolan i Sundsvall: över 200 elever plus syskon och föräldrar.
Vi lärare debatt I en strävan efter erkännande har fritidshemmen de senaste åren utsatts för en systematisk ”skolifiering”. Men vet ni vad, nu får det räcka! skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Språkstörning passerar ofta obemärkt förbi, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Pedagogiska tips Efter mycket planerande kunde eleverna på fritidshemmet Vintergatan 3 i Malmö äntliga öppna sitt spa.
Panelen Vilka möjligheter till vila och återhämtning finns det för eleverna på ert fritidshem? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.
Forskning I skolan är det ett eget ämne – men teknik ingår också i fritidshemmets undervisning. Vad blir skillnaden?
Krönika Jag skulle vilja se att kommuner arbetar systematiskt med fritidshemmens likvärdighet på alla nivåer så att den enskilda fritidsläraren slipper dra en nitlott i fritidshemmets lotteri, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Arbetsmiljö Fritidshemmen har nått en milstolpe: över en halv miljon inskrivna barn. Men att andelen behöriga lärare fortfarande är så låg är ett stort bekymmer, anser Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.
Motoriklarmet Barn pysslar mindre än tidigare – men inte på Broholmskolan i Lidköping. Där ser eleverna pysslet som en av veckans höjdpunkter, berättar läraren i fritidshem Jennie Nilsson.
Motoriklarmet Med en rad nya aktiviteter, inklusive det populära slöjdinslaget, har de äldre barnen på Fylstaskolan lockats tillbaka till fritidshemmet igen.
Så gör vi Anna Danielsson och Camilla Strand utgick från elevernas stora intresse för spelet Among Us när de skapade en egen variant av spelet på fritidshemmet.
Reportage Johanna Nordin, rektor på Dackeskolan i Tingsryd, har en bakgrund som lärare i fritidshem. När elever behöver hjälp med språkutveckling och sociala relationer väljer hon ibland en ovanlig metod: ordinerar närvaro på fritidshemmet.
Krönika Jag tänker mycket på flickor. Hur de gång på gång blir åsidosatta, hårdare korrigerade och hur vi vuxna i skolans värld förväntar oss att de ska vara bättre socialt skillade än pojkar, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika För mig är eleverna källan till energi som fyller på. Kramen man får i hallen, någon som glatt frågar vad som ska hända på fritidshemmet i eftermiddag eller samtalet på skolgården om Pokémon eller “Ronaldo eller Messi”, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet.
Panelen Är det okej att säga ”nej, du får inte vara med”? Så här svarade fritidslärarna i panelen.
Reportage På Rösjöskolan uppmuntras barnen när de gör rätt i stället för att kritiseras när de gör fel.
Reportage Läraren i fritidshem Anne Fridjonsson sätter läsningen i centrum i fritidshemmet.
Krönika Efter drygt ett år som utbildad och yrkesverksam lärare i fritidshem vill jag lyfta upp det som inte syns på ytan. Det som gör att folk mår dåligt, blir sjukskrivna eller säger upp sig.
Pedagogiska tips Frida Flinck ville få till en lärorik lek om allemansrätten. Genom att skapa en trollvärld i skogen dit barnen kommer in via en magisk portal fångade hon deras intresse.
Forskning Genom att ta en lekroll kan läraren bidra till att utveckla leken, enligt forskarna Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling.
Fritidshem Furuparksskolans elever har designat sparkar som allmänheten kan låna och för varje kilometer de färdas går ett bidrag till Sunderby sjukhus i Luleå.
Pedagogiska tips – Det bästa med det här temat är att det engagerar på ett så brett plan, säger Tilda Pehrsson, lärare i fritidshem.
Lärarutbildning Den 49-åriga tidigare fritidsledaren Maria Söderlind Jonasson blev just färdig lärare i fritidshem – efter två års studier på distans.
Krönika En del tänker att lärare i fritidshem är de där positiva och extroverta ja-sägarna, de som kör på tills de stupar, de som kan ta alla elever under vingarna på skoltid och rädda situationer som egentligen ligger på andra professioners bord.
Krönika ”Du kan väl hitta en ny kompis att leka med?”, försöker personalen. Varför säger vi så? Som om barn hur enkelt som helst leker med alla andra barn, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Vi är särskilt intresserade av hur lokala förutsättningar på olika skolor påverkar fritidshemmens verksamhet, säger forskningsledaren Helena Ackesjö.
Fortbildning Flerspråkighet, matematik på fritidspedagogiskt vis, relationell kompetens, ”lekens lotteri” och elevinflytande. Fritidshemmens rikskonferens bjöd på både teori och handfasta tips.
Lärarpriser Årets lärare i fritidshem 2023 har arbetat i fritidshemsverksamhet sedan han var 17 år och blivit känd för att lyfta fritidshemmet i debatten.
Forskning Nyutexaminerade lärare i fritidshem känner inte att deras unika kompetens tas tillvara på jobbet, visar en ny studie av forskarna Anne Kjellsdotter och Peter Erlandson.
Lärarpriser Fyra toppkandidater har utsetts bland de nominerade till ”Årets lärare i fritidshem” 2023.
Krönika Av någon anledning är det just fritidshemmet, där nästan hälften av skolans personal arbetar på vissa enheter, som ska klara sig själv. Jag har ofta undrat vem som ser den här gruppens behov på skolan, så att vi faktiskt kan få kvalitet, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Timplaner Lågstadieelever får längre skoldagar, med mer svenska, enligt ett förslag från Skolverket som lämnats till regeringen. Line Isaksson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, är kritisk.– Se till att fritidshemmet får vara en plats där eleverna kan lära sig och utvecklas i stället.
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i fritidshem hur de är rustade för vintern när det gäller både arbetskläder och uteaktiviteter.
Krönika Det är ett spännande forskningsprojekt eftersom man här hoppas hitta argument som kan övertyga politikerna om fritidshemmets potential.
Sveriges lärare Alla lärare i fritidshem måste ha bra förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb. Det är en av utgångspunkterna för Sveriges Lärares Nationella råd för lärare i fritidshem.
Reportage Erik Kjellander studerar till lärare i fritidshem och jobbar samtidigt. Utbildningen har fått honom att ifrågasätta hur verksamheten bedrivs.
Planeringstid Daniella Crona sitter i Nationella rådet för fritidshem och vill prioritera en fråga framför andra: mer tid för planering.
Pedagogiska tips Skolan erbjuder väldoftande rätter i matsalen – och ordnar mängder av organiserade aktiviteter på rasterna. Därför vinner Västerstrandsskolan i Karlstad utmärkelsen ”Årets Pep-skola”.
Forskning Hur blir tiden på fritidshemmet meningsfull för barnen? Det är när personalen lyckas hantera balansen mellan barnens och de vuxnas önskemål – som inte alltid är så enkla att förena.
Pedagogiska tips En upphittad symaskin gav eleverna på Apelskolans fritidshem mersmak för att sy.
Forskning Hur ska fritidshemmen hitta jämvikten mellan styrning och frivillighet? Frågan har blivit ännu svårare sedan ett tydligare undervisningsuppdrag infördes 2016.
Så gör vi Barnen blir så stolta när de får vara fritidsfixare, säger läraren i fritidshem Rebecca Loorents.